YOUHANA: Jag är alltid redo med mobilkameran

Med rätt filter kan en helt normal fika med vännerna framstå som bland det lyxigaste i världen. Men vad händer om vi lägger bort telefonen, undrar Christian Youhana.

  • Publicerad 11:23, 27 aug 2019

Det här är en krönika på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

Alltid redo att fånga ögonblicket, fast med mobilkameran.

Kampen om den bästa Instagrambilden och det snyggaste flödet. De många händelserna på Snapchat och Instagram som visar hur roligt och händelserikt livet är. Mysiga morgnar med lyxiga frukostar och galna utekvällar. Bilder och klipp från semestrar som vittnar om livsnjutning.

På senare år verkar hysterin kring sociala medier bara ha ökat. Det normala är att se folk hålla i sina mobiler på restauranger när maten serveras, på konserter när artisterna spelar eller på utlandssemestrar – ja, till och med när man befinner sig i vattnet.

Jag är inte bättre. Mitt flöde på Instagram är färgglatt och består nästan enbart av höjdpunkter i mitt liv. Händelserna på Snapchat är mer lättsamma. Där vågar jag göra bort mig. Jag kan lägga upp klipp mitt i natten på utekvällarna. Eller så driver jag bara om saker och ting.

Händelserna försvinner ändå automatiskt efter 24 timmar medan bilderna på flödet består.

Vi visar det vi vill att andra ska se på våra sociala medier. Kanske strävar vi efter att folk ska uppfatta oss på ett visst sätt. Med rätt filter kan en helt normal fika med vännerna framstå som bland det lyxigaste i världen och regelbundna uppdateringar ger bilden av ett socialt liv.

Samtidigt kan sociala medier fungera som virtuella dagböcker med bilder och texter som man själv kan titta tillbaka på. Bilder och konton kan inspirera och motivera. De sociala medierna kan dessutom hjälpa oss att hålla kontakten med varandra.

Men det är nog även hälsosamt att våga lägga ifrån sig mobilen ibland och leva i nuet.

På ett termalbad i Budapest i sommar insåg vi att det inte skulle vara optimalt att gå runt med mobilen bland alla bassänger. Efter att ha knäppt några foton låste vi in dem i skåpet.

En timme gick, sedan två. När jag skådade den vackra arkitekturen i badhuset, litade jag på minnet då jag såg saker som jag inte hade fotat. Jag samtalade om allt möjligt med min vän och inte en enda gång de timmarna kände vi någon avsaknad av mobilen.

Egentligen är det nog ganska bisarrt av oss människor att gå runt med våra mobiler i handen när vi befinner oss i eller i närheten av vatten.

Min lärdom är att det är värt att lägga ifrån sig mobilen då och då och inte vara ständigt uppkopplad. Fast det är lättare sagt än gjort.