Han letar historier på hemmaplan

”Ett slott och ett fängelse”. Så beskriver författaren Ricard Estay platsen som inspirerat hans nya novell Boken – ett nyckfullt porträtt av Stockholm och Fittja där han växte upp.

  • Publicerad 13:09, 30 okt 2015

Vi promenerar genom Krögarvägen, där berättelsen föds. Ricard berättar att han för ett år sedan egentligen höll på att skriva en tecknad serie. Texterna utvecklades på vägen och det hela blev en novell med illustrationer gjorda av konstnären och vännen León Mendoza, som också har sina rötter i Botkyrka.

– Novellen är en skildring av stadens utveckling. En mix av minnen och utdrag från nuet. Det handlar om spruckna ideologiska drömmar och hur det påverkat oss som bor här, alltifrån vår livsstil till våra värderingar, berättar Ricard.

Boken tar läsaren på en resa genom Stockholm. Med start i Botkyrka får vi följa två figurer vars dialoger är fyllda med ironi, symbolism och en tvättäkta kunskap om platserna som de besöker. Genom karaktärerna Mob och Mao serveras vi en lekfull berättelse fylld av gåtor och metaforer, sociolekter och historier om en segregerad stad, invånarna och förlorade ideologiska drömmar. ”Mao som satt fastklistrad vid fönstret, märkte hur landskapet och människorna bytte form.”

På vilket sätt är Stockholm segregerat?

– Man göra en enkel övning precis som karaktärerna gör och jag gjorde när jag skrev boken. Jag satte mig i ett tåg på röda linjen mot Norsborg. När du passerar Mälarhöjden och åker in i Bredäng så händer något, där man kan se svaret träda fram.

Vad är det som händer?

– De flesta vita, ljushyade har stigit av. Normen blir något annat, transformeras, det bryts av, det blir annorlunda. Människorna byts ut. För mig handlar det inte om att individerna gjort platsen annorlunda. Det handlar om politiska beslut som skapat den skillnaden mellan platserna, ett gap. Det är det som gör staden segregerad.

När han växte upp i Fittja kändes inte livet lika kontrastrikt. Det var när han blev äldre och började röra sig in mot stan som skillnaderna uppenbarades, berättar han.

– Min värld var ju här, så det var på sätt och vis det enda man visste. Sen när man blev äldre och började träffa andra slags människor kunde man se sig själv hamna i helt skumma situationer. Till exempel på flashiga middagar i Djursholm. Helt skumt! Det var då man fattade att det finns en annan del av staden, andra verkligheter som kontrasterar med ens egna.Vi lever i en väldigt segregerad stad, absolut.

Vad handlar de ideologiska spruckna drömmarna om som du nämner i Boken?

– Jag tänkte på min pappas generation, hur de under sin kontext på 70-talet bar så starka ideologiska värderingar. Drömmar om ett bättre samhälle och det var det som deras kamp och syfte med livet handlade om.

Han förklarar att många av barnen till den generationens exilchilenare har en komplex relation med just ideologiska kamper och inte alls anammat samma strävan till kamp för att förändra världen. Alla tar inte på sig den ryggsäcken, det har nog med tiden och platsen att göra, säger han.

Hur har den här staden format dig?

– Både positivt och negativt. Det finns perioder där den format mig till att bli engagerad, eller gett mig näring till att uttrycka mig konstnärligt. Men Stockholm, som den storstad den är, är också en ganska hård miljö. Man blir väldigt involverad i sitt eget. Karriären, framgång, ta hand om sig själv, alla normer som man ska följa. Ibland glömmer det man älskar eller dem man älskar, säger Ricard.

Var är din plats i den här staden?

– Jag har känt väldigt länge att jag inte har någon riktig plats i den här staden. Men ju mer tiden går inser jag att det är den här platsen, Fittja, som jag alltid kommer tillbaka till. Det är komplext och länge var det fyllt av en hat-härlek. Att älska det som andra hatar, som andra dissar eller anser avvikande. Men det är här, eller ingenstans, typ.

Utdrag ur ”Boken”

”På en busshållsplats satt det två män med en kvinna emellan sig. Den ena var en skum men välklädd typ, hans onda natur var hans egen hemlighet. Den andra hade ärr över ögonlocken och var godheten själv. Kvinnan kände sig obekväm och flyttade sig från den sistnämnde mot den första. 707:an kom och de åkte iväg mot 1-4, någonstans.”

Ricard Estay

Född: 1985.

Bor: Zinkensdamm.

Yrke: Filmare, fotograf och författare. Jobbar på Statens konstråd.

Andra böcker: Livet är en Fittja, prosa, 2011.

”Boken” finns att låna på biblioteken i Botkyrka och går att köpa på Mångkulturellt centrum i Fittja.

Mer info: www.ricardestay.com

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.