Känd kurtisan. "La traviata" handlar om en lyxprostituerad som möter kärleken. För att sedan gå under. Foto: Sacharias Källdén

Evig historia om förbjuden kärlek till prostituerade

Sexköp är okej. Men vid äkta kärlek till en prostituerad, där går samhällets moraliska gräns. Scenveteranen Ellen Lamm berättar om tidlösheten i tragedin "La traviata", som hon regisserar på Operan.

  • Publicerad 19:00, 24 nov 2019

Läs på. Det är Ellen Lamms råd inför operabesöket. Något hårdpluggande krävs inte, utan snarare några låtar på nätet, och ett skummande av handlingen. Ju mer du kan, ju större chans att bli drabbad i känslocentrumet, tycker hon.

– Det tog ett tag innan jag själv förstod det. Det är musiken som gör det för mig med opera, den är så häftig. Den går rakt in i kroppen. Fast det hjälper att vara påläst, säger regissören Ellen Lamm.

Operavärlden har inte många klassiker. Utrymmet för nyskrivna alster är inte stort. Det är kanske ett 20-tal tidlösa verk som sätts upp om och om igen, över hela världen. Och Giuseppe Verdis "La traviata", som hade urpremiär i Venedig 1853, är ett av dem.

Den verklighetsbaserade berättelsen om en lyxprostituerad som möter kärleken, och till slut döden, har under 172 år skaffat sig en trogen, engagerad publik, där fans reser över hela världen för att se nya uppsättningar.

Nu är det 44-åriga Ellen Lam, rutinerad teaterregissör, som ska ta nytt grepp om historien på Operans scen. Lamm säger att hon försöker koppla bort att många redan har en bild av, och stora förväntningar på, hur "La traviata" ska berättas. Det gäller att mejsla fram sin egen version.

– Det är kul att sätta upp nyskrivna verk som är samtida, det har jag gjort mycket mer. Men med åldern kan jag se mig själv allt mer i klassikerna. De handlar om vad det innebär att vara människa. Det finns så många bottnar – operor blir tidlösa av en anledning. Och ja, sedan ska jag tycka att det är intressant att jobba med något i två år, vilket är den tid det tar att sätta upp ett sådant här stort verk, förklarar Lamm.

Regisserar. Ellen Lamm är ansvarig för Operans nya upplaga av "La traviata". Foto: Sacharias Källdén

I "La traviata" träffar kurtisanen Violetta förälskelsen i form av Alfredo. Foto: Sacharias Källdén

Pappan splittrar paret

I "La traviata" träffar kurtisanen Violetta förälskelsen i form av Alfredo. Där romans för henne tidigare endast handlat om att bekräfta mäns narcissism, är det nu någon som för första gången ser henne som en människa. Sedan går det dåligt: Alfredos pappa dyker upp, splittrar paret, och till slut dör Violetta.

Det här är en tragedi, rätt och slätt, som enligt Lamm tacklar maktens förtryck och massans hyckleri. "Den målar en mörk bild av mänskligheten, och den konformism som finns i samhället."

– Den handlar om vad som händer när ingen äger kvinnan. Paret möter ett helt samhälles moralism och trångsynthet. För deras relation var inga problem när han bara köpte sex av henne. Att ligga var helt okej. Men när de blir ett vanligt par, då blir de fördömda. Det är en evig historia som fortfarande är aktuell vår tid. I Sverige finns det idag människor som inte får gifta sig med vem de vill.

Hjärtat under

På affischen ser vi Ida Falk Winland, alltså Violetta, i genomskärning: revben och ett blodigt inre ligger öppet, och hjärtat har hon i handen. Detta till trots innehåller själva föreställningen inget slafs. Det här är en traditionell opera utan snajdiga specialeffekter.

– Jag var involverad även i postern. Violetta är så utsatt och jag ville visa en blottad kvinna, utan att det bara skulle bli en naken kropp. Men vad finns under en kvinnas bröst? Jo; hjärtat, säger Lamm.

"La traviata" har premiär på Operan den 23 november.