Istället för invänta stadens hårda granskning vid ansökan om serveringstillstånd, kan man köpa hela bolaget, få tillståndet på köpet och börja kränga bärs direkt. Något som sker allt oftare, enligt Carina Cutlip, chef på tillståndsenheten. Foto: Karin Nilsson/Sacharias Källdén

Allt fler krogar köper till sig serveringstillstånd

Vi pratar om utvecklingen i Stockholms nattliv med drottningen över alkoholutbudet på stans krogar.

  • Publicerad 20:00, 21 nov 2019

Ibland hör grannar av sig redan innan en krog ansökt om tillstånd

De senaste åren syns en nedgång i antal krögare som sökt serveringstillstånd uppger Carina Cutlip, chef över tillståndsenheten. Det kan bland annat bero på en tuffare bransch med ökad konkurrens och mindre marginaler, tror hon. Samtidigt syns en tydlig ökning på ett annat område. 

När man ska driva krog kan man antingen ansöka om ett nytt alkoholtillstånd med ett nytt bolag. Eller så köper man det befintliga bolaget, och får dess serveringstillstånd på köpet. En snabbfil, helt enkelt.

– Vi ser en betydande ökning av affärer där man säljer och köper hela bolag. Det underlättar när det gäller tillståndet, samtidigt som krögarna köper grisen i säcken då de också köper hela bolagets historia. Och även om man kan börja sälja alkohol direkt sker ju en prövning i efterhand, säger Cutlip.

Denna typ av försäljningar är fullt lovliga. Så vida det inte rör sig om skenförsäljningar. Och även den typen har ökat. Affärer där köpesumman är orimligt hög eller låg får allt oftare staden att spetsa öronen.

STADENS BÄRSBOSS. Carina Cutlip har jobbat på tillståndsenheten i åtta år. Foto: Sacharias Källdén

"Vi ser att det blir fler sofistikerade affärer, personer som är extremt duktiga på att gömma sig bakom finansieringslösningar som i själva verket innebär penningtvätt" säger Cutlip. Foto: Karin Nilsson

Den organiserade brottsligheten inom Stockholms krogliv har förvärrats enligt staden och är också en av anledningarna till att tillståndsenheten fått i uppdrag att vara hårdare när de bedömer krögarnas lämplighet.

Tuffare granskning på personnivå

Kraven i sig har inte förändrats, men staden gör i dag mer omfattande granskningar när det kommer till hur bolagen lever upp till dessa krav. Det är inte bara bolagets ekonomi som sätts under lupp – utan även privatekonomin hos alla personer med "betydande inflytande" i bolaget.

– Det har blivit svårare att få tillstånd. Vi tittar på hur personerna har försörjt sig, var pengarna till köpet kommer ifrån, hur de skött sin ekonomi och om de är dömda för exempelvis narkotika- eller ekobrott, säger Cutlip och fortsätter:

– Vi ser att det blir allt fler sofistikerade affärer, personer som är extremt duktiga på att gömma sig bakom olika finansieringslösningar som i själva verket innebär penningtvätt.

Att stävja kriminaliteten är förstås inget tillståndsenheten ska sköta mol allena. De är en samverkanspartner i polisens projekt Krog2022, som syftar till att uppnå ett säkert nattliv utan bulvaner, knark och pengatvätt.

– Incidenter där det kastas in handgranater på krogar kan tyda på uppgörelser gällande ägarstrukturen. Vi kan hitta sambanden eftersom vi ser vilka personer som går i borgen för varandra, eller vem som “sålt” sitt bolag till sin sambo exempelvis. 

Staden pekar ut populär krögare som bulvan

Carina Cutlip poängterar att krögare med rent mjöl i påsen inte har något att oroa sig över.

– Tyvärr ser många oss som en fiende. Ja, vi är en tillsynsmyndighet, men vi har ju ett serviceuppdrag: att hjälpa krögare att göra rätt. Vi vill ha ett levande Stockholm och ska vara behjälpliga för de som behöver det. Man ska också veta att när krogar stänger är det sällan det beror på oss, säger hon och fortsätter:

– Ibland hör oroliga grannar av sig till oss redan innan en krog ens ansökt om tillstånd. Det är betydligt vanligare att ställen stänger på grund av grannklagomål eller höjda hyror än att de förlorat serveringstillståndet.

Vanskött ekonomi vanligast

På tillståndsenheten jobbar 16 handläggare och 17 timanställda inspektörer. Tillsammans utför de 4000 tillsyner per år. I dag har cirka 2 300 krogar serveringstillstånd i Stockholm.

80-90 procent av de som får indragna tillstånd får det på grund av misskött ekonomi. Endast 10-20 procent får indraget tillstånd på grund av överservering.

Att förlora tillståndet är en process som tar tid. Krogen får först en erinran och sedan flera varningar. Om inget görs ryker tillståndet, men i de flesta fall behöver det aldrig gå längre än till just en erinran, enligt Cutlip.

Krog 2022

Krog 2022 är polisen i Stockholm citys nya satsning, som ska komma åt grovt kriminella individer, drogförsäljning, våldsbrott, penningtvätt och svart arbetskraft på stadens barer och krogar.

Ett första delmål är ett tryggare nattliv år 2022.

Arbetet sker i samverkan med Stockholms stad, aktörer i krogbranschen och STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem), ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.