Visas. Oväntade 1600-talsfynd från utgrävningarna på Södermalm kommer att visas för allmänheten. Foto: Per Brandt

Arkeologifynd från Söder-utgrävning ställs ut

Utgrävningarna vid kvarteret Rosendal går under sensommaren in i en sista fas. I samband med det ska gratis visningar göra de uppåt 400 år gamla fynden tillgängliga för allmänheten.

  • Publicerad 14:17, 17 jul 2019

Eleverna på Södermalmsskolan har nyfiket samlats vid fönstret för att titta på när arkeologer, under maj och juni, blottat lager på lager av spår från det förflutna.

– Att ha en undersökning utanför skolan har varit lite speciellt, och vi ser fram emot att visa grävningen för barnen och andra intresserade. Det är spännande att gräva på en så central plats, säger Johan Runer, projektledare på Uppdrag arkeologi, som leder utgrävningarna.

Det är i samband med förarbetet för den nya parken som ska byggas precis bredvid Södermalmsskolan, i korsningen Timmermansgatan/Sankt Paulsgatan, som fynden har gjorts.

Lämningarna ligger i lager, så det som finns underst är i regel äldst, och hittills har arkeologerna kommit ned till 1600-talet. Vid utgrävningen har de bland annat hittat spår från en trädgård som kan ge ledtrådar till 1600-talets odling, och en hel del lämningar från ett 1700-tals bryggeri.

Spår av kolonialismen

Vid Krukmakargatan fick Rebecka Jonsson en glädjechock när hon grävde en grop och helt oväntat hittade 20 kilo keramik. Gatan bär sitt namn efter de krukmakerier som en gång fanns på platsen, och kanske har keramik som inte hållit måttet dumpats här. Hur det än förhåller sig ruvar skärvorna på dyrbar information.

– Det sprutade keramik, ett keramik-bonanza helt oväntat efter lunch, så spännande. Och två äldre herrar kikade in genom ett hål i stängslet och frågade vad jag gjorde, just när jag hittade gropen. Sedan hurrade de med mig, säger Rebecka Jonsson. 

– De här fynden är vetenskapligt viktiga, och det finns många frågor att ställa till materialet. En stämpel på en kruka från sockerbruket som fanns här på 1700-talet och gick i konkurs 1803 visar på koppling till kolonialismen, till sockerplantagen som drevs med slavar i Karibien. Fynden kan hjälpa oss att se större handelsnätverk, säger Johan Runer. 

Rosanna Jönis rensar fynden. Foto: Jannie Flodman

På platsen hittades flera stora sirapskrukor, för att framställa socker, från 1700-talets andra hälft. Foto: Jannie Flodman

På platsen har de också hittat lämningar av en malmgård, där välbärgade människor som bott inne i Gamla stan kunnat undfly trängseln under sommaren. Och bland fynden finns en så kallad “revolutionspipa” från 1792, som folk rökte för att visa sitt stöd för Gustav III:s statskupp.

– Utgrävningen bidrar med pusselbitar som saknas i de skriftliga källorna. Arkeologin kan ge en oredigerad bild direkt från 1600- och 1700-talet av hur hantverk gått till, hur man odlat, vad och varför, säger Johan Runer.

– Det blir så mänskligt att hålla i någonting som man vet att någon hållit i och använt, lämnat fingeravtryck och bitmärken på, för hundratals år sedan, säger Rebecka Jonsson.

Den så kallade “revolutionspipan” från 1792 är gjord av piplera, och egentligen är den vit, men efter att ha legat under jorden i hundratals år har den blivit grå. Folk rökte med den pipan för att visa sitt stöd för Gustav III:s statskupp. Foto: Jannie Flodman

Området har filmats med drönare och lagts in i ett dataprogram. Foto: Jannie Flodman

De guidade visningarna av platsen ska Uppdrag Arkeologi hålla tillsammans med Medeltidsmuseet och Stockholms stadsmuseum. Sannolikt kan de börja i slutet på augusti och pågå under september. När undersökningen avslutas går fynden vidare till ett museum.

– Fornlämningarna i Stockholms stad tillhör oss alla gemensamt, och det är väldigt viktigt att resultaten blir tillgängliga, säger Johan Runer. 

Upprustningen av parken vid Rosendal skulle ha varit klar i september, men blir försenad på obestämd tid. När parken blir klar beror på utgrävningarnas omfattning.

Johan Runer ser fram emot att få fortsätta med grävningen: "Man vet aldrig vad vi kommer att hitta, och det finns så många frågor att ställa till materialet". Foto: Jannie Flodman

Rebecka Jonsson har velat bli arkeolog sedan lågstadiet, dragen till mysteriet: "Hur har människan känt? Vem är det? Här är jag som hittar det nu, så speciell känsla". Foto: Jannie Flodman