HEMMASTADD. Oljehamnen vid Årstaviken ska rivas. Det innebär att Lasse Larne och de andra som haft de olovliga båtarna som hem under flera år, tvingas flytta. Foto: Ylva Bergman

Årstavikens pirater släpper inte hamnen

Enligt ett beslut från staden ska pirathamnen vid Tanto rivas inom ett år. Men Lasse Larne, Årstavikens förste och främste pirat, har helt andra planer.

  • Publicerad 10:42, 6 jul 2018

Vi är en färgklick som Söder behöver

– Kolla, där är vår häger. Han brukar komma hit och äta ibland, vi kallar honom Helge, säger Lasse och pekar över vattnet mot en ståtlig fågel vid Årsta holmar.

Han sitter tillbakalutad på soldäcket. Under, över och runtomkring oss snirklar sig plåtrör, egensnickrade bryggor, båtar i alla tänkbara skick, en sovande hund, hängmattor, cyklar, sprejmålningar – och en lyftkran. Ett Villa Villlekulla gone Mad Max, som varit Lasse Larnes hem i sju år. Han var först, "så kom polarna efteråt".

Just nu bor tre personer här. Men snart kan historien om piraterna vid Årstaviken vara över. Enligt ett nytt beslut ska oljepiren, som båtarna ligger olovligt förtöjda vid, rivas inom ett år. Staden har i flera år haft svårt att bli av med båtklustret, dels har man trätt internt om huruvida det är Stockholms stad eller landstingets fastighetsbolag Locum som ansvarar för piren. Dels har man haft svårt att reda ut ägarförhållanden kring båtarna och också haft svårt att få tag i de som bor där. Men det menar Lasse är ren lögn.

–  De har inte satt sin fot här nere, inte en enda gång har någon från staden kommit och sagt hej ens en gång. Alla vet ju var jag finns, jag är här jämt.

Skandalomsusade knarkskeppet viktig faktor

Själv tycker han att det varit ganska lugnt genom åren, med undantag för något enstaka polisbesök och några sjöräddningar – där Lasse ryckt ut för att bistå när någon förbipasserande fått soppatorsk. Men sedan den 37 meter långa pråmen dök upp vid årsskiftet, även kallat knarkskeppet efter polisens upprepade tillslag på båten, blev läget mer ansträngt menar Lasse.

TVIVLAR. Till skillnad mot vad staden sagt, tror Lasse inte att piren kommer rivas inom ett år: "Det har de sagt många gånger". Foto: Ylva Bergman

PIMPAT. Båtarna har med åren blivit allt mer utsmyckade. Foto: Ylva Bergman

– Det blev mer småbusar som sprang här, jag vet att det inte var ägarens avsikt men det blev tyvärr konsekvensen. Vi hade hunnit bli ganska accepterade av människorna häromkring, säger han medan han vinkar åt en förbipasserande sightseeing-båt.

– Vi har ju byggt upp en turistattraktion, många kommer och fotograferar och vill titta och vi bjuder alltid in. Vissa gillar oss inte, medan andra tycker att vi är en behövlig del av Stockholm, som annars är väldigt städat.

Vad säger du till dem som tycker det är orättvist att ni inte betalar?

– Jag har försökt betala hyra sedan första dagen men fått tvärnej. Eftersom platsen varit ledig har jag blivit kvar. Jag betalar gärna, men var ska jag skicka pengarna?

Knarkskeppets ägare talar ut: "Det känns för jävla sorgligt"

FÖRSTA PARKETT. "Jag trivs väldigt bra här, men jag kan förstå att folk är avundsjuka på det fina läget" säger Lasse Larne. Foto: Ylva Bergman

LÄCKER. En sjunken båt har orsakat oljeläckage, något som bekymrar staden såväl som Lasse. "Vi försöker ju få upp den, men samtidigt får vi inte det för att staden ska ta hand om det. Det är knivigt" säger han. Foto: Ylva Bergman

När knarkskeppet plötsligt stod i full brand 31 januari efter en olycka, tror Lasse att polisen såväl som staden var ganska glada att bli av med problemet. Men det kastade också extra ljus på hans egen hamn – och var förmodligen det som snabbade på stadens avtal om att riva piren, menar han.

Tanken på att lämna sitt bostadsområde efter sju år känns sorglig, konstaterar Lasse. Men trots beslutet har han inga planer på att lämna.

– Nej, jag tycker att det här är min brygga. Jag vill sätta upp min adress här, Vickergatan 33. Jag ser det som ett viktigt kulturinslag. Vi vill ju samarbeta med staden, sätta upp fler lampor, göra något fint av det. Få hit en container för att slänga skrot, hjälpa till att hålla rent. Kanske öppna en klubb inne i bergväggen, det vore väl häftigt, säger han och skrattar.

Men vad gör du då, den dagen staden kommer och kör bort er?

–  Oss blir de inte av med, vi kommer stanna så länge vi kan. Vi får se om det krävs en ockupation. Men förmodligen kommer jag helt enkelt kasta ankar en bit ut i vattnet här i stället, då får de svårare att köra bort oss.

Själv hoppas han fortfarande på en dialog med staden.

–  Vi är en färgklick som Söder behöver. Och jag har många hemlösa vänner som kommer hit flera gånger i veckan för att de inte har någonstans att sova. Var ska de ta vägen nu?

MÅLAT. Den väldiga lyftkranen har sprejats i regnbågens alla färger. Foto: Ylva Bergman

Svårt att bli av med olovliga båtar

Tidigare har båtar forslats bort av staden för skrotning. Att skrota en båt kan kosta staden flera hundra tusen kronor.

Så länge staden inte kan identifiera en ägare kan man heller inte forsla bort en båt. Det är anledningen till att ”knarkskeppet”, som först låg olovligt vid Marievik, sedan dök upp vid Årstaviken och fick ligga kvar.

Sedan Årsta holmar blev naturreservat är det nu Södermalms stadsdelsnämnd som är ansvariga för de båtar och vrak som ligger där. Det finns ingen plan för hur båtarna ska fraktas bort eller hur man ska freda Årstaviken såväl som holmarna från att nya båtar olovligt kastar ankar.

LÄS ÄVEN:

Tjuvankrande Lasse välkomnar alla till pirathamnen på Södermalm

KLART: De ska riva pirathamnen i Årstaviken

Stort tillslag mot knarkbåten i Årstaviken

Skandalomsusat knarkskepp tillbaka

Knarkskeppets prislapp förbryllar polisen

Nya naturreservatet fullt av övergivna vrak

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.