Delar av barnvagnen hittades efter olyckan vid slutet av plattformen där den hade slagits i flera delar. En sufflet och en sittdel hittades nere på spårområdet.

Barnvagn med barn i drogs med tunnelbanan

Kvar på perrongen i Masmo stod en skräckslagen mamma när barnvagnen där hennes barn satt fastnade i tunnelbanans dörrpar och drogs med i april förra året. Nu får MTR och SL kritik av Statens haverikommission.

  • Publicerad 07:00, 21 feb 2020

Den 17 april 2019 ska en kvinna ta tunnelbanan från Masmo med sina barn, varav det ena sitter i en barnvagn. När de är på väg ombord stängs tunnelbanedörrarna och klämmer fast barnvagnen. Trots att dörrarna inte stängs rullar tunnelbanan iväg med barnvagnen utstickandes ur dörrparet. Mamman och det äldre barnet är kvar ute på perrongen. Vid tunnelns mynning krossas barnvagnen mot väggen.

Barnet klarade sig oskadd eftersom en resenär på tunnelbanan hann dra barnet ur barnvagnen in i tåget.

Efter olyckan i april pratade StockholmDirekt med Erika Eriksson som blev vittne till olyckan.

– Jag hade gått genom spärrarna och blippat mitt kort och var på väg ner för trappan. Då hörde jag någon skrika som ett djur. Samtidigt ser jag tunnelbanan åka in i tunneln med halva barnvagnen utanför, sade Erika Eriksson då.

Nu finns slutrapporten färdig från Statens haverikommission som utrett händelsen.

Föraren hade gått ut för att kontrollera perrongen, men när det såg tomt ut gick han in i förarhytten för att trycka på dörrstängningsknappen. Just då kom kvinnan med barnvagnen. Men haverikommissionen pekar på att föraren hade ”bristande kontroll före avgång”.

Saknades tekniska barriärer

Utredningen konstaterar också att de tekniska barriärer som fanns på plats inte var tillräckliga för att förhindra händelsen. De tekniska barriärerna är däremot bättre på de moderna tågen, påpekar Claes Keisu, pressansvarig för SL i en intervju med DN. Olyckståget var av äldre modell.

– Det här gäller ju de äldre tågen och de kommer att tas ur trafik allt eftersom. Problemet med den här tågtypen är att det finns en möjlighet att köra dem utan att alla dörrar är stängda. Vi tittar nu på om det är möjligt att inom rimlig tid göra förändringar på de gamla tågen så att ingen liknande olycka kan inträffa igen, säger Claes Keisu till DN.

Foto: Statens haverikommission

Foto: Statens haverikommission

När tågdörrar är öppna ska en ljussignal lysa dels på utsidan av tåget och dels på förarens kontrollpanel, enligt rapporten. När dörrarna stängts ska en annan grön signal ge föraren klartecken innan hen får börja köra. Enligt rutinerna ska föraren observera tågsidan både före och efter dörrstängning och säkerställa att ingenting till exempel har fastnat.

Det är här som någonting har gått snett, enligt Haverikommissionens rapport:

”I det här fallet följdes emellertid inte avgångsproceduren. Föraren övervakade inte dörrstängningen från plattformen fullt ut, och han uppmärksammade inte heller kontrasignalen.”

Kan startas med öppna dörrar

När föraren startar tåget gör han vanligtvis en så kallad "snabbstart". Det ska inte fungera när ett dörrpar är öppet. Tåget kan däremot startas manuellt av föraren. Det är det som måste ha hänt, enligt rapporten. Föraren menar att han inte uppfattade att snabbstarten inte satte igång tåget och att han lärt sig att man måste ta över tåget manuellt inom fem sekunder, eftersom tåget annars automatiskt bromsas in.

Föraren berättar också att arbetet som tunnelbaneförare är stressande eftersom man hela tiden jobbar mot klockan. Förare blir i realtid och på sekundnivå anropade av trafikledningen om hur de ligger till.

MTR gjorde en egen teknisk undersökning av tåget efter händelsen och den kom fram till att det inte var några tekniska fel på tåget.