Flatenbadet. Foto: Sacharias Källdén

Bastuplanerna vid Flaten flyter vidare

Politikerna i Skarpnäck vägrar ge upp sin dröm om en bastuflotte på Flaten. Och än en gång är målet att få loss pengar från stadens trygghetsfond. Det får S-toppen Karin Wanngård att se rött.

  • Publicerad 11:33, 20 maj 2020

Förra året ansökte stadsdelen om pengar från stadens trygghetsfond för att finansiera bastuflotten – men fick nej.

– Nu var det ett tag sedan som det beslutet togs, men minns jag rätt var det för att analysen då var för svag för att kunna godkännas, säger trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD).

I stadsdelens nya ansökan konstateras det återigen att det saknas brottsstatistik eller mätningsresultat som visar att området vid Flaten är särskilt otryggt. I stället pekar man på närheten till Skarpnäcks gård och Bagarmossen där trygghetsåtgärder ansetts nödvändiga.

Svårt att få godkänt

Enligt Erik Slottner kan ett nytt beslut om pengar till bastuprojektet tas i mitten av juni.

– Nu har jag inte sett ansökan än, men kan man inte påvisa att det finns någon form av otrygghetsproblematik på platsen blir det svårt att få den godkänd, säger han.

Stadens oppositionsborgarråd Karin Wanngård (S) är, liksom i fjol, inte övertygad. Hon anser att trygghetspengarna inte ska användas för att "hitta på roliga projekt i områden där det inte existerar någon otrygghet".

– Eftersom det varit uppe förut och vänt för att man inte får resurser är det väldigt konstigt att bastuflotten kommer upp igen, säger hon.

Målet: Klar innan nyår

Skarpnäcks stadsdelsnämnds ordförande Ewa Larsson (MP) menar å sin sida att bastun kan bidra till en "helhetslösning" genom att skapa en trygg miljö och öka tillgängligheten.

– Har inte Karin Wanngård större frågor att fundera på än att vara arg för att en stadsdel vill göra en plats tryggare under den mörkare delen av året, frågar hon sig.

Vidare säger Ewa Larsson att det är möjligt att den nya ansökan är tydligare än den förra. Bland annat har förvaltningen nu en tidsplan som gör att bastuflotten kan vara på plats innan året är slut, vilket är ett krav för att beviljas pengarna.

Vad gäller bristen på otrygghetsdata beror den enligt Larsson på att folk drar sig för att besöka Flatenbadet under den mörka årstiden.

– För att du ska kunna undersöka trygghet måste det finnas människor att fråga, säger hon.

Är det då inte klokare att satsa på områden där det faktiskt rör sig folk?

– Som sagt, vi vill ha en helhetslösning.

Vad Karin Wanngård vill är klart även det:

– På platser där människor känner sig otrygga, det är där insatserna ska vara.