BILDSPECIAL: Följ med in bland de döda djuren – där tiden stått stilla i 100 år

Biologiska museet ska stänga! Va, vad är det? frågar du. Precis. Museet som var high-tech på 1800-talet känner inte många till idag. Vi tog en promenad innanför glaset bland de uppstoppade djuren. Här har tiden stått stilla i över 100 år.

  • Publicerad 17:39, 21 mar 2017

Skansens styrelse har beslutat att stänga Biologiska museet från och med i sommar. Foto: Sacharias Källdén

Här har lite hänt sedan invigningen 1893. Faktiskt ingenting.

"Hej du har kommit till Biologiska museet. Och Skansens hittegods".

Känslan av något som glömts bort är oundviklig när du ringer Biologiskas telefonsvarare. Som om du kommit till bjässens Skansens absolut mest ignorerade blindtarm. Hemsidan, en html-kreation direkt från Passagens 90-tal, backar upp slutsatsen.

Auran av övergivenhet förstärks än mer när du besöker det spektakulära mörka trähuset, beläget mitt emot Nordiska museet på Djurgården. Här har lite hänt sedan invigningen 1893. Faktiskt ingenting, förutom att små värmefläktar kämpar för att hålla kylan stången i entrén. Kåken är kall.

Utställningen – massor av uppstoppade djur framför ett landskap som det tog konstgiganten Bruno Liljefors elva månader att måla – har sett likadan ut i 124 år. De vilda djuren, hämtade från Skandinaviens skogar, har frusits inuti ett realistiskt naturdiorama på 360 grader, endast upplysta av dagsljuset som faller genom gigantiska panoramafönster i taket. Dagsljuset är avgörande: här finns inga lampor, vilket gör att öppettiderna blir därefter – korta.

EXKLUSIVT: Sista besöket i Stockholms tystaste rum

Djuren är upplysta av dagsljuset som faller genom gigantiska panoramafönster. Foto: Sacharias Källdén

Foto: Sacharias Källdén

Ovärderliga Liljefors-verk

Idag ska alla museer vara interaktiva, inkluderande, bjussa på appar, skärmar, ljud och rörelse. Alltså tvärt emot allt som Biologiska är. Men då, på 1800-talet, var det här banbrytande och satte en internationell standard för hur en museal slipsten skulle dras.

– Det är helt osannolikt att vi står här och tittar på ett original av Bruno Liljefors, en av Sveriges största landskapsmålare, i den här storleken. Det går inte att värdera i pengar, säger Christina Hamnqvist, pressansvarig på ägaren Skansen, och blickar ut över rävar, älgar och björnar på andra sidan glaset.

Hemlig konst hittad i rivningskåk på Östermalm

Fåglarna flyger in i horisonten. Väggmålning av Bruno Liljefors. Foto: Sacharias Källdén

Foto: Sacharias Källdén

Kassan går inte ihop

Det skapar onekligen en väldigt speciell och fridfull stämning, ljuset och tystnaden och det statiska. Men det är inget som ger klirr i kassan. Bara cirka 20 000 besökare hittar hit varje år, många av dem utkommenderade skolklasser som går gratis och alltså inte betalar de 65 kr som det kostar i dörren. Många av besökarna är internationella – Tyskland! Ryssland! Kazakstan! – och fulltecknade gästböcker vittnar om mycket nöjda besökare. Men ändå: 20 000. Här, smack mitt på Djurgården, turisternas paradis.

Succégrannen Nordiska drar uppemot 600 000 pers, själva Skansen nästan 1,4 miljoner.

Orättvisa jämförelse, såklart. Och beroendet av dagsljus, vilket gör att det under vinterhalvåret bara är öppet tre timmar per dag, är inte det bästa om du vill håva in massorna. Men faktum kvarstår: kassan går inte ihop. Och nu måste huset renoveras. Rejält. Taket läcker och fukten ritar långa sträck längs Liljefors himmel och hav. Skansen har ansökt om fem miljoner kr i byggnadsvårdsbidrag, pengar som ännu är osäkra.

Finansiering eller ej, i augusti stänger Biologiska hur som helst för renovering. När och om det öppnar igen är osäkert.

De vilda djuren har frusits inuti ett realistiskt naturdiorama på 360 grader. Foto: Sacharias Källdén

Foto: Sacharias Källdén

Ett museum över museum

– Vi vill inte avveckla och kommer att kämpa för att behålla Biologiska. Men kåken måste rustas och Skansen har stora behov innanför grindarna och det går före, säger John Brattmyhr som basar över hela Skansen, som är landets mest populära museum.

Både han och pressansvarige Christina Hamnqvist beskriver Biologiska som ett fascinerande museum över museum, att det helt enkelt visar hur museum såg ut förr och att det är själva grejen.

Men huset med de uppstoppade djuren, som en konservator dammar av en gång per år för att de inte ska se allt för luggslitna ut, är enligt Brattmyhr oerhört kostsamt att bibehålla. Och: "Det har inte tillräckligt med attraktion".

Bildspecial: Smygtitta på Stockholms nyaste museum

Foto: Sacharias Källdén

Foto: Sacharias Källdén

"Telefontråd bland det häftigaste vi har"

Under stängningen ska verksamheten synas, för att försöka hitta sätt att locka folk. Ett "idéutvecklingsarbete" ska ske. Fler events, fler konstutställningar, samarbeten, mer deltagande och interaktion kanske kan bli räddningen?

Ja, tiden får utvisa om den här fossilen har en framtid i vår digitala värld.

– Vet du vad många tycker är det häftigaste på Skansen? Telefontrådarna. Det är bara 20 år sedan koppartråd band ihop hela landet. Så vi vill inte avveckla Biologiska. Folk bryr sig ändå och sedan nyheten om stängningen gick ut har en hel del hört av sig till mig. Det finns ett engagemang och en känsla av att Biologiska måste finnas kvar. Fast man kanske inte går dit och knackar på dörren så ofta, säger John Brattmyhr.

EXKLUSIVT: Se bilderna på nya Citybanan Odenplan

Foto: Sacharias Källdén

Biologiska museet på Djurgården. Foto: Sacharias Källdén

Journalisterna Christoffer Röstlund Jonsson och Sacharias Källdén inne i landskapet på Biografiska. Foto: Sacharias Källdén