Eleverna i årskurs åtta på Björkebyskolan har våldsförebyggande arbete, "Machofabriken" under ledning av fältare och lärare. Från vänster: Nilüfer Savar, Derya Fahmi, Jacob Livåg, Fredrik Dahlberg, Elin Monliden Foto: Mikael Andersson

Björkebyskolans åttor snackar machonormer

Kan en kille vara feminist, och vad är typiskt tjejigt? Det är ett par av frågorna som tas upp när ett gäng elever i Björkebyskolan snackar normer och ideal tillsammans med Machofabriken.

  • Publicerad 15:11, 18 apr 2019

Framme på klassrummets whiteboard-tavla sitter post-it lappar i två olika rutor med överskrifterna ”killar” respektive ”tjejer”. Eleverna i klass åtta på Björkebyskolan har fått spåna fram vad som ses som typiska normer för de olika könen.

Tuffa, starka, tävlingsinriktade och klädintresserade står det i killrutan. Känslosamma, har bra betyg, sminkar sig och städar lyder exemplen från tjejvarianten.

När kommunens fältare håller workshop under namnet Machofabriken, stöts och blöts de olika krav som ställs på killar och tjejer.

– Det är intressant att få veta mer om vad andra tänker och har för åsikter. Man pratar inte så ofta om sånt här, säger Elin Monliden som går i klassen.

Hon och klasskompisarna Nilüfer Savar, Derya Fahmi, Jacob Livåg och Fredrik Dahlberg är överens om att det finns fler kroppsideal som tjejer förväntas leva upp till. Man ska vara smal, kurvig på rätt ställen, och inte överviktig.

– Det kan vara jobbigt, säg att man går i en klass där man tycker att alla tjejer har en perfekt kropp, och så har man själv inte det. Då kan det kännas som att andra dömer en, säger Elin.

”Känslokalla” killar

De utseendemässiga kraven är inte lika starka för killar, tycker eleverna. Däremot finns det normer som gäller hur mycket, eller kanske snarare lite, känslor som killar förväntas visa utåt. Att gråta inför andra är till exempel uteslutet.

– Vi killar förväntas ha ett annat psyke, vilket kan göra att man inte vågar visa vad man känner, menar Fredrik Dahlberg.

Jacob Livåg fyller i:

– Sen tror jag att det är olika hur man får vara i olika kompisgäng. Men det är något man vuxit upp med, att saker är annorlunda mellan killar och tjejer. På dagis hade killarna blå kläder och tjejerna rosa.

– Ja, och tjejer lekte med dockor som hade smala midjor, och killarna med lego, säger Nilüfer Savar.

”Vi måste prata”

Derya Fahmi menar att samhället formar unga till att ha en viss uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.

– Sen finns det sånt som handlar om alla, om att vi ska växa upp och att det finns en press på att man ska bli framgångsrik och att det ska gå bra för en, säger hon.

Gänget tycker att målet ska vara ett samhälle där man får vara som man är, oavsett kön. Så hur göra för att komma dit?

– Vi måste prata om det med varandra, och gärna prata med barn om det. De är ju de som ska växa upp i det här, säger Elin Monliden.

Förebygger. Eleverna i årskurs åtta på Björkebyskolan jobbar med metodmaterialet från Machofabriken, tillsammans med fältare och lärare. Monica Robertsson och Sina Mofidi Rouhi på bild. Foto: Mikael Andersson

Det här är Machofabriken

Drivs och ägs av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och MÄN. Finansieras av medel från Arvsfonden.

Är ett metodmaterial för personer som arbetar med unga mellan 13 och 25 år och tänkt att användas som verktyg för att jobba för ökad jämställdhet och förebyggande mot våld. Fokus ligger på hur maskulinitetsnormer kan ifrågasättas och förändras.

Källa: machofabriken.se

Långsiktigt är tanken att alla högstadieskolor i Järfälla på något sätt ska jobba våldspreventivt.

Stockholm Direkt