Boplatserna blir fler och större i Söderort

Människor som bosätter sig i skogar och parker har blivit ett stort problem. I dag finns 24 boplatser runt om i Söderort och antalet ökar hela tiden.

  • Publicerad 09:35, 13 mar 2015

Fattiga personer som slår läger på olika platser i Stockholm har blivit en vanlig syn, framförallt i Söderort. I våra stadsdelar finns just nu 24 kända boplatser, där det bor cirka 150–200 personer.

På flera ställen ökar lägren i storlek från vecka till vecka och nya boplatser dyker upp hela tiden. Det här skapar oro bland många Söderortsbor. Såväl stadsdelarna som Tidningen Farsta/Sköndal får mejl och telefonsamtal från människor som är bekymrade över situationen. De vill veta hur staden tänker lösa problemet.

”En sanitär olägenhet”

– Vi får nästan dagligen in synpunkter från medborgare om bosättningarna. Ur parksynpunkt är det största problemet nedskräpning, avföring och vandalisering. Det blir en sanitär olägenhet och parkmarken kan inte användas av våra medborgare på det sätt parken är tänkt att kunna användas, säger Maria Mannerholm, stadsdelsdirektör i Hägersten-Liljeholmen.

Flera personer som hört av sig tycker också att det känns otryggt att gå förbi lägren, för dem själva och deras barn, tillägger hon.

– Barnen vågar inte gå sin vanliga väg till skolan.

Andra problem som tas upp är att det eldas vid lägren och att parkvägar används som bilvägar.

Hägersten-Liljeholmen har skickat in en ansökan om avhysning för två boplatser. Även i Älvsjö har stadsdelen skickat in en ansökan om att få avhysa en bosättning.

I Skarpnäck har man varit tvungen att städa extra vid tunnelbanestationen eftersom platsen används som toalett på kvällar och nätter. I stadsdelen har en bosättning återuppstått trots avhysning förra året. Nu planeras en andra avhysning.

Det är markägaren som beslutar om avhysning, så på kommunal mark, som parker och skogar, är det staden som är ansvarig för att få bort boplatsen.

– Man får inte bo på platser som inte är avsedda att bo på, de reglerna gäller alla, oavsett vem du är. Men vi vill avhysa på ett humant sätt, säger Veronica Wolgast Karlberg, projektledare på socialförvaltningen i Stockholm. 

Oklar tidsplan

Eftersom det finns begränsat med sovplatser på härbärgena måste avhysningarna ske i en viss ordning, där exempelvis närhet till förskolor och skolor prioriteras. Målet på sikt är att få bort alla olagliga boplatser i staden. Hur lång tid det kommer att ta kan de inte svara på.

Men att köra iväg personerna löser bara problemet kortsiktigt, menar Veronica Wolgast Karlberg.

– Grundproblemet är att en grupp utsatta personer måste åka till ett annat land, Sverige, för att försörja sina barn, säger hon.

De allra flesta som bor i lägren kommer från Rumänien och totalt handlar det om cirka 600 personer i hela staden. 90 procent av dem vill inte ha jobb eller bostad i Sverige, utan vill åka hem till sin familj, enligt Veronica Wolgast Karlberg.

– Därför behöver vi arbeta på två plan, dels ordna fram härbärgen där de kan få sova ett par nätter, dels jobba långsiktigt för att ge dem en bättre livssituation i sitt hemland.

Får fråga om boende

På härbärget får de frågan hur de tänker bo lagligt i Sverige och alternativ som campingplatser, vandrarhem och hyra rum presenteras. Klarar de inte att ordna det måste de tyvärr lämna landet, säger Veronica Wolgast Karlberg.   

Staden kan hjälpa till att skapa arenor där hjälporganisationer kan samla in pengar till åtgärder i Rumänien, enligt Vernica Wolgast Karlberg. Man samarbetar också med andra kommuner och den nationella samordnaren som har anlitats för att jobba med frågan på riksplanet.

– Det här kan inte lösas inom Stockholm stad, vi är många aktörer som måste samarbeta. Det är enda sättet.

"Här gör vi inte skillnad på människor"

Flera av stadsdelens EU-migranter får hjälp av Söderledskyrkan i Hökarängen. Till mötesplatsen Kornet kommer de för att äta, få varma kläder, ladda telefonen eller bara socialisera en stund.

Flera dagar i veckan är det gratis frukost på mötesplatsen Kornet. Hit kommer utsatta vuxna för att delta i andakten, äta, värma sig och umgås. Många av de drygt 45 besökarna som brukar dyka upp är hemlösa och/eller har missbruksproblem. Den senaste tiden har de fått sällskap av flera romska familjer som bor i skogarna runtomkring.

– Vi gör inte skillnad på människor utan jobbar på samma sätt som vi har gjort de senaste tio åren. Vi finns här för alla. Hur människor har hittat hit är oviktigt för oss. Grundtanken i vår verksamhet är att vi ska finnas här där vi verkar. Bara så lär vi känna de som kommer hit och bara så kan vi göra skillnad, säger diakonen Lena Ljungström.

Av den anledningen har inte Kornet heller någon uppsökande verksamhet utan gör bara hembesök om de får en inbjudan. Det, i kombination med språkhinder, gör att de inte vet jättemycket om EU-migranterna. Men de är ganska säkra på att det är tre olika romska grupper som dyker upp med jämna mellanrum.

– De har väldigt olika behov. En grupp kommer nästan bara hit för att ladda sina telefoner och delta i morgonbönen. Den andra gruppen äter mest och har ganska stor behov av kläder och saker. En tredje grupp äter litegrann men söker också gemenskapen. De deltar i andakten och är sociala, säger Lena Ljungström.

Hon berättar att vissa av dem som har kommit till Kornet länge kan gruffas lite med EU-migranterna.

– Men det kan bli tjafsigt om det kommer hit en hemlös person med drogproblem från Hässelby också. Är du inte uppväxt här i området kan det vara tufft. Men vi står upp för alla och markerar tydligt att: du får skor, de får skor, säger Lena Ljungström och fortsätter:

– På samma sätt gäller samma regler för alla. Frukosten äter vi här, man tar inte med den. Vi har de öppettider vi har och de måste alla respektera. Sen är de välkomna tillbaka när vi öppnar kaféet någon timme senare. Det handlar om värdighet, att låta människor ta mandat över sina egna liv. Vi finns här, det här kan vi göra och vi gör det med lätt hjärta.

Hampus Jarnlo

Boplatser i Söderort

I Hägersten-Liljeholmen finns tre bosättningar.

I Älvsjö finns en bosättning. 

I Farsta finns fem bosättningar.

I Skarpnäck finns en bosättning.

I Enskede-Årsta-Vantör finns 14 bosättningar.

Man har som EU-medborgare rätt att vistas i ett annat EU-land och söka
arbete i tre månader.

Här finns hjälp i Söderort

Ny gemenskap, Västberga gårdsväg, daghärbärge

Farsta församling, Söderledskyrkan, dagverksamhet

Filadelfiakyrkan, Slakthusområdet, natthärbärge

Vantörs församling, uppsökande verksamhet

Tågluffa med SL i augusti

Nyheter Sommaren är inte slut! Upptäck Stockholm med minisemester på hemmaplan Allt fler väljer att skippa både flyg och bil för att istället resa med mer miljövänliga alternativ som tåg. Och vad passar väl då bättre än att semestra på hemmaplan, med de färdmedel som lyder...fredag 16/8 16:44

Anna vill inspirera motvilliga till träning

Nyheter "Det handlar om att komma över det inre motståndet" Rågsvedsbon och författaren Anna Suvanna Davidsson vill med sin nya bok Stor och stark skifta synsättet på träning och våra kroppar.fredag 16/8 16:00