Boplatserna i Söderort ett allt större problem

Människor som bosätter sig i skogar och parker har blivit ett stort problem. I dag finns 24 boplatser runt om i Söderort och antalet ökar hela tiden.

  • Publicerad 13:37, 13 mar 2015

Fattiga personer som slår
läger på olika platser i Stockholm har blivit en vanlig syn, framförallt i Söderort. I våra stadsdelar finns just nu 24 kända boplatser, där det bor cirka 150–200 personer.

På flera ställen ökar lägren i storlek från vecka till vecka och nya boplatser dyker upp hela tiden. Det här skapar oro bland många Söderortsbor. Såväl stadsdelarna som Tidningen Farsta/Sköndal får mejl och telefonsamtal från människor som är bekymrade över situationen. De vill veta hur staden tänker lösa problemet.

”En sanitär olägenhet”

– Vi får nästan dagligen in synpunkter från medborgare om bosättningarna. Ur parksynpunkt är det största problemet nedskräpning, av­föring och vandalisering. Det blir en sanitär olägenhet och parkmarken kan inte användas av våra medborgare på det sätt parken är tänkt att kunna användas, säger Maria Mannerholm, stadsdelsdirektör i Hägersten-Liljeholmen.

Flera personer som hört av sig tycker också att det känns otryggt att gå förbi lägren, för dem själva och deras barn, tillägger hon.

– Barnen vågar inte gå sin vanliga väg till skolan.

Andra problem som tas upp är att det eldas vid lägren och att parkvägar används som bilvägar.

Hägersten-Liljeholmen har skickat in en ansökan om avhysning för två boplatser. Även i Älvsjö har stadsdelen skickat in en ansökan om att få avhysa en bosättning.

I Skarpnäck har man varit tvungen att städa extra vid tunnelbanestationen eftersom platsen används som toalett på kvällar och nätter. I stadsdelen har en bosättning återuppstått trots avhysning förra året. Nu planeras en andra avhysning.

Det är markägaren som beslutar om avhysning, så på kommunal mark, som parker och skogar, är det staden som är ansvarig för att få bort boplatsen.

– Man får inte bo på platser som inte är avsedda att
bo på, de reglerna gäller alla, oavsett vem du är. Men vi
vill avhysa på ett humant sätt, säger Veronica Wolgast
Karlberg, projektledare på socialförvaltningen i Stockholm. 

Oklar tidsplan

Eftersom det finns begränsat med sovplatser på härbärgena måste avhysningarna ske i en viss ordning, där exempelvis närhet till förskolor och skolor prioriteras. Målet på sikt är att få bort alla olagliga boplatser i staden. Hur lång tid det kommer att ta kan de inte svara på.

Men att köra iväg personerna löser bara problemet kortsiktigt, menar Veronica Wolgast Karlberg.

– Grundproblemet är att en grupp utsatta personer måste åka till ett annat land, Sverige, för att försörja sina barn, säger hon.

De allra flesta som bor
i lägren kommer från Rumänien och totalt handlar det om cirka 600 personer i hela staden. 90 procent av dem vill inte ha jobb eller bostad
i Sverige, utan vill åka hem till sin familj, enligt Veronica Wolgast Karlberg.

– Därför behöver vi arbeta på två plan, dels ordna fram härbärgen där de kan få sova ett par nätter, dels jobba långsiktigt för att ge dem en
bättre livssituation i sitt hemland.

Får fråga om boende

På härbärget får de frågan hur de tänker bo lagligt i
Sverige och alternativ som campingplatser, vandrarhem och hyra rum presenteras. Klarar de inte att ordna det måste de tyvärr lämna landet, säger Veronica Wolgast Karlberg.   

Staden kan hjälpa till att skapa arenor där hjälporganisationer kan samla in pengar till åtgärder i Rumänien, enligt Vernica Wolgast Karlberg. Man samarbetar också med andra kommuner och den nationella samordnaren som har anlitats för att jobba med frågan på riksplanet.

– Det här kan inte lösas inom Stockholm stad, vi är många aktörer som måste samarbeta. Det är enda sättet.

Boplatser i Söderort

I Hägersten-Liljeholm­en finns tre bosättningar.

I Älvsjö finns en bosättning. 

I Farsta finns fem
bosättningar.

I Skarpnäck finns en
bosättning.

I Enskede-Årsta-Vantör finns 14 bosättningar.

Man har som EU-medborgare rätt att vistas i ett annat EU-land och söka
arbete i tre månader.

Visa merVisa mindre

Här finns hjälp i Söderort

Ny gemenskap,
Västberga gårdsväg, daghärbärge

Farsta församling,
Söderledskyrkan, dagverksamhet

Filadelfiakyrkan,
Slakthusområdet, natthärbärge

Vantörs församling,
uppsökande verksamhet

Visa merVisa mindre

Stadens största boende öppnar i Slakthusområdet

Nästa vecka öppnar det nya härbärget i Slakthusområdet. Det blir stadens största och särskilt anpassat för romska familjer.

Förberedelserna pågår för fullt i lokalerna på Slakthusgatan 22. Våningssängarna kom för några dagar sedan och när som helst levereras bord och stolar. Nästa vecka ska allt vara klart, då slår de upp portarna till stadens största härbärge.

- Det är en del kvar att göra, men jag räknar med att vi ska hinna klart, säger Sören Eskilsson, pastor och vice föreståndare för Filadelfiakyrkan i Stockholm, som ska driva det nya boendet åt Stockholm stad.

Det nya härbärget får en yta på totalt 500 kvadratmeter med 50 sovplatser i en del och kök, matplatser och sällskapsrum i en del. Besökarna får duscha och får rena underkläder, ett enkelt mål mat på kvällen och frukost, och en sovplats i upp till fem nätter. Det kommer att vara öppet från klockan 21 till 07 varje dag.

Boendet i Slakthusområdet är speciellt anpassat för romer och andra EU-migranter och att de ska kunna bo ihop hela familjer. Därför finns fem rum med två till åtta sängar där man kan stänga en dörr om sig.

Exempel på problem som uppstått på traditionella härbärgen, där man lottas in som individ, är att kvinnor, enligt den kultur de kommer ifrån, inte får sova i samma lokal som andra män och man får inte dela på gifta par.

- Om kvinnan lottas in men inte mannen måste kvinnan lämna tillbaka sin biljett, säger Sören Eskilsson.

Därför kommer lottningen av sovplatser till härbärget i Slakthusområdet att gälla även hela grupper, inte bara enskilda individer.

Det blir också det första härbärget som är öppet året runt, inte bara under vinterhalvåret. Filadelfiakyrkan kommer att ha sex anställda som går i skift, utöver det behövs sju-åtta frivilliga per kväll.

- Många har redan hört av sig och vill hjälpa till. Det finns en stor vilja bland Stockholmarna att hjälpa, men de vet inte hur.

Sören Eskilsson hoppas också på att livsmedelsbutiker, bagerier och restauranger vill skänka mat till härbärget.

Kyrkan har inlett ett samarbete med Läkarmissionen, som arbetar i Rumänien med att försöka få in de romska familjerna i det rumänska samhället via skola, jobb och bostad.

- Det är ett långsiktigt arbete som vi deltar i. Jag ska åka dit efter påsk. Förhoppningsvis kan vi bli en länk mellan det här boendet och Läkarmissionens arbete i Rumänien.

Fotnot: Vill du hjälpa till? Mejla info@filadelfiakyrkan.se

Visa merVisa mindre