Bussförare mår dåligt av att köra fyran

Färre bussar som tar lika många resenärer på linje fyra – för busschaufförerna innebär det förseningar. Som leder till stress, borttappade pauser och chaufförer som sjukskriver sig.

  • Publicerad 11:24, 2 mar 2017

Det började med en insändare om busslinje 4. ”Mänsklighetens sämsta sida finns på buss fyra". En insändare som engagerade många och sen kom tipsen om att busschaufförer sjukskriver sig för att slippa köra busslinje 4.

Problem har funnits på fyran i åratal, vittnar flera busschaufförer om. Orimliga arbetsförhållanden där chaufförerna inte kan ta raster. Om en ständig stress över att vara sen.

– Det har alltid varit fel i tidtabellen på den bussen och när buss 54 blev linje 4 i augusti 1998, tog man inte höjd för hur mycket människor som reser med bussen, säger en busschaufför som vill vara anonym på grund av rädsla för repressalier från arbetsgivaren Keolis. För enkelhetens skull kallar vi honom Gustav.

Stockholms busschaufförer tar strid – anmäler Keolis

När bussen fortfarande hette 54 var det den bussen som hade högst beläggning i Europa. Enligt Kenneth Lindberg, busschaufför och facklig samordnare för bussgaraget Hornsberg där linje 4 utgår ifrån, har beläggningen inte blivit mindre sedan dess.

Varje dag stiger cirka 60 000 människor på fyran.

Full. Vid åttatiden på torsdagsmorgonen var kön till linje 4 lång vid Odenplan. Och bussen var redan fylld med morgonresenärer. Foto: Sacharias Källdén

Förseningar trots förbättringar

I januari 2014 skulle trafiken på linje 4 bli bättre. Man tog bort fyra hållplatser, införde busskörfält och påstigning i alla dörrpar. Och det tog snurr. Bussen var 2015 nio procent snabbare under rusningstrafiken jämfört med 2013. 2016 hade snitthastigheten ökat till 13 procent.

– Tanken var ju förstås att det skulle bli bättre. Men det är samma helvete i alla fall. Buss 4 kommer i stort sett alltid tre och tre till hållplatserna och så ska det ju inte vara. Hela systemet är som en gummisnodd, säger Gustav.

Restiden med buss 4 minskade

Systemet han pratar om är en regularitetsklocka som ska hålla koll på var bussarna befinner sig, så att inte flera bussar kommer in till samma hållplats samtidigt. Enligt Gustav uppdateras inte systemet tillräckligt ofta och fungerar därför inte. Kenneth Lindberg håller med.

– Det är frustrerande. Det funkar inte och klockan tickar emot en. Om man ligger i tid måste man kanske ändå vänta in en buss framför för att det inte ska bli kö. Då blir man själv försenad till sina pauser, matpauser och sluttid. Blir en buss sen blir alla bussar sena, säger han.

Färre antal bussar

Det är inte det enda som försvårar vardagen för busschaufförerna, menar de båda busschaufförerna. Keolis drog också in två bussar i rusningstrafiken under 2014.

– Det skulle ju i stället behövas fler. Det här gynnar inte trafikanterna. Men det finns ju pengar att tjäna. Personalkostnaderna är den största kostnaden och om man tar bort två bussar tjänar man i runda slängar två miljoner på personalkostnader. Det är vansinne. Det här är den värsta busslinjen vi har. Man hör ju om busschaufförer som sjukskriver sig för att slippa köra linjen, säger Gustav.

Odenplan fylls av tusentals nya människor

Kenneth Lindberg kan inte bekräfta att chaufförer sjukskriver sig, men kan å andra sidan inte heller dementera det. Det är möjligt, enligt honom.

– Den är utan tvekan Stockholms värsta busslinje, säger han.

Trångt? Enligt Keolis nyttjas inte mer än 40 procent av ståplatserna på busslinje 4. Vid åtta på torsdagsmorgonen var fyran från Odenplan full – sittplatserna var tagna och resenärerna trängs i gångarna. Foto: Sacharias Källdén

"Sitter sönder våra kroppar"

Arbetsmiljön blir i alla fall lidande, säger han. Förseningarna gör att mindre tid finns vid ändhållplatserna. Och det är där chaufförerna har möjlighet att sträcka på benen.

– Jag har gått en kurs i ergonomi, precis samma som människor på kontor går. Det är viktigt att kunna ställa sig upp för att få igång blodcirkulationen i kroppen. Men det hinner vi inte. Vi har bara en kropp och den ska ju gärna hålla även när vi är pensionärer. Vi sitter sönder våra kroppar.

I januari 2014 började passagerarna gå på i de bakre dörrparen på bussen.

För att det skulle vara möjligt skulle servicevärdar finnas på plats på varje hållplats. Tanken var att passagerare skulle blippa sitt kort mot en läsare som servicevärden bär på. Det skulle göra att bussen står kortare tid på varje hållplats.

TEST: Reser sig stockholmare för äldre på buss och tunnelbana?

Hoppa på bak

I dag finns inte servicevärdar på varje hållplats. Enligt Gustav var det 50 från början. Nu är de 32 stycken som arbetar varannan vecka som servicevärdar och varannan vecka som busschaufför – 16 värdar är alltså i jobb samtidigt vid knutpunkterna.

– När de är på plats underlättar de för oss. Men om de inte är på plats, för att vi kanske är kort om folk och de måste hoppa in och köra bussarna i stället, då vill ju folk fortfarande hoppa på där bak. Och att folk hoppar på utan att betala eller blippa sitt månadskort tycker ju inte Keolis om, för då får de inte intäkterna, säger Kenneth Lindberg.

Vilka åtgärder behövs för att arbetsmiljön ska bli dräglig för busschaufförerna?

– Vi måste få in fler bussar, fler turer. Men det är lönsamheten som styr. Om man packar färre bussar med fler människor tjänar man mer pengar. Det är vi busschaufförer som får betala med vår arbetsmiljö. Den stress som förseningarna medför påverkar vår hälsa negativt. Om du alltid har en klocka som visar minus blir du stressad. Och då mår du inte bra, säger Kenneth Lindberg.

Vanlig syn. Fullt på buss 4 på torsdagsmorgonen. Foto: Sacharias Källdén

Keolis svarar på kritiken från chaufförerna

Färre bussar ska ta lika många passagerare som tidigare, men Keolis stämmer inte in i chaufförernas kritik om överfulla bussar och förseningar. "Vi får mer kollektivtrafik för pengarna", säger områdeschefen Mikael Andersson.

Mikael Svensson, områdeschef för innerstadsbussarna hos Keolis, håller med busschaufförerna om att fyran är en hårt belastad linje. Han instämmer dock inte i att busslinjen dras med mycket förseningar.

– Vi gör mätningar och generellt ligger punktligheten bra. 95 procent ligger den på, säger han.

Busschaufförerna vittnar om att de inte hinner ta pauser och att de ständiga förseningarna får dem att må dåligt. Ska det vara så?

– Att enstaka busschaufförer är stressade är svårt för mig att bemöta. Men det är jätteviktigt att ta sina raster. Om man inte tar dem och bara kör vidare får vi ju in felaktig fakta om tidsåtgång.

Enligt Mikael Svensson finns det en knapp på bussarna, "rastfara", som man kan trycka på om man inte hinner ta paus.

– Om man trycker på den löser trafikledningen situationen genom att sätta in en flexbuss, en annan förare eller en servicevärd som i stället får köra buss. Det är oerhört viktigt att ta sina pauser, där är vi och facket eniga, säger han.

Ni drog bort två bussar ur rusningstrafiken, varför?

– Nu har vi i stället två bussar till förfogande där det behövs. Vi effektiviserar trafiken på det här sättet. Vi får mer kollektivtrafik för pengarna.

Kortare tid per tur

Enligt Mikael Svensson är det inte heller för trångt på bussarna. Keolis följer avtalet om att de inte får nyttja mer än 40 procent av ståplatserna på bussarna.

– Det är ju jättetrist att passagerare inte tycker om att åka linje 4. Fyran är en tät linje med flest antal passagerare per dygn mot andra busslinjer.

Men förbättringar har gjorts, säger han. Nio procent kortare tid tar bussturen med fyran efter förändringarna 1 januari 2014. Och enligt Mikael Andersson rullar det på bra med servicevärdarna vid knutpunkterna.

Dessutom har regularitetsklockan införts som enligt Keolis har gett bättre spridning på bussarna. Men den behöver bli bättre, menar Mikael Andersson.

– Det är Trafikverket som äger den och de jobbar för att det ska bli bättre. Det har varit lite svajjigt och vi är inte nöjda på långa vägar.

Busschaufförerna vill se fler servicevärdar. Kommer ni sätta in fler för att lätta på trycket?

– Vi prioriterar knutpunkterna och flyttar värdar från ställen som inte har lika mycket trafik till platser där de behövs som mest. Och visst kan det fattas servicevärdar om någon blir sjuk eller om trafikledningen anser att de ska köra buss i stället. Men att sätta in fler – vad ska vi finansiera det med? Skattepengar?

Har ni några planer för hur ni kan förbättra busstrafiken, för resenärer och chaufförer?

– Den största planen är ju att systemet med reguläritetsklockan ska fungera bättre. Och så måste vi få till samspelet med servicevärdarna. Om någon kommer springande sent till bussen kan busschauffören antingen vänta och bli dagens hjälte, eller så får man ta snacket om att det kommer en buss efter. Det finliret behövs, och det är där servicevärdarna kommer in, säger han.

Foto: Sacharias Källdén