Butiksanställda i Skärholmen har larmat om att övervakningskameror används för att kontrollera hur de sköter sitt jobb. Bilden är från en annan plats. Foto: Mostphotos

Butikspersonal larmar: Vi kameraövervakas

En större matbutik i Skärholmen har satt i system att kameraövervaka sina anställda för att se hur de sköter sina jobb, enligt en anmälan till Datainspektionen. Något som "inte är okej", enligt myndigheten.

  • Publicerad 10:37, 24 apr 2019

"Erkänn vem som är skyldig, annars kollar vi kamerorna". Det beskedet fick anställda på en större matvarubutik i Skärholmen på ett personalmöte, efter att någon ställt kundkorgarna fel.

Och det är inte första gången, enligt en anmälan anställda gjort till Datainspektionen. Övervakningskameror ska finnas bland annat utanför de anställdas omklädningsrum, i lunchrummet och vid stämpelklockan.

"Materialet gås rutinmässigt igenom och vi vet med säkerhet att de används för att kolla hur personalen sköter sitt jobb", skriver de anställda i sin anmälan.

Efter att personalen sa ifrån på personalmötet blev det inte heller någon bättring.

"Snarare att det blev värre och mer intensivt 'kollande i kamerorna'", står det i anmälan.

Moa Nordqvist, handläggare på Datainspektionen, vill inte kommentera det enskilda ärendet.

– Men generellt sett så är det inte okej att använda kameror för att kontrollera hur personalen sköter sitt arbete, det är ett väldigt obehagligt och integritetskränkande att bli förföljd i sitt arbete, säger hon.

Viss kameraövervakning okej

Det är tillåtet för butiksägare att använda kameror i brottsförebyggande syfte på platser som är brottsutsatta, som kassor och andra platser där kontanter förvaras. Då ska det vara tydligt vilket syfte kamerorna har, vem som har tillgång till materialet och vid vilka tillfällen materialet gås igenom.

– Att använda kameror till exempel för närvarokontroll vid en stämpelklocka är inte tillåtet, om man inte har väldigt starka skäl till det. Det är förbjudet att filma bara för att det kan vara "bra att ha", säger Moa Nordqvist.

Kan ge kraftiga böter

För de butiksägare som inte följer regelverket kan straffet svida rejält – maxbeloppet på böter är 20 miljoner euro.

Men Datainspektionen har inte resurser att följa upp anmälningar som gäller butiker, säger Moa Nordqvist.

– Tyvärr så kan vi inte agera på alla tips vi får in. Vi gör punktinsatser och hittills har vi fokuserat främst på privatpersoners kameraövervakning. Men vi hoppas kunna rikta in oss mer på skolor och arbetsplatser framöver, så vi ser gärna att folk hör av sig till oss. Även om vi inte kan agera på tipsen nu får vi en bättre uppfattning om problemet och kan förhoppningsvis gå vidare med klagomålen senare, säger hon.