Inga av dödsskjutningarna som skedde 2016 klarades upp. Av de arton som skedde 2017 är det sju som har eller är på väg att klaras upp. Foto: Rasmus Panagiotis Columbus (arkivbild)

Därför fälls få för dödsskjutningar

ORTENS OLÖSTA MORD. Dödsskjutningarna i Stockholm har sedan mitten av 2010-talet blivit fler. Men till skillnad från andra typer av mord är det få som fälls för dåden. "De som inte åker fast stärker sin makt och kan fortsätta göra sig av med sina fiender", säger kriminologen Sven Granath.

  • Publicerad 15:51, 19 aug 2019

17 mars 2016. En 23-årig man är på väg från gymmet till sitt hem i Bredäng. Han har precis blivit avsläppt från kompisarnas bil när skotten avlossas. Grannar, bland dem barn, hör smällarna och ser mannen falla till marken. Han förs till sjukhus, men hans liv går inte att rädda. Ingen person har dömts för dådet.

Ingen person dömdes heller efter att 19-årige Marley sköts ihjäl på en parkeringsplats i Vårby gård den 24 mars 2015. Eller efter att 15-årige Robin sköts utanför sin port i Akalla den 19 januari 2016. Eller efter att en 22-åring sköts ihjäl utanför Vårberg centrum den 20 juli 2017.

Listan kan göras lång. För trots att antalet dödsskjutningar ökat de senaste åren är det få som blir uppklarade.

– Vi har problem med den typen av brott, säger Sven Granath, kriminolog och analytiker vid Stockholmspolisen.

Av de 18 dödsskjutningar som skedde i Stockholms län 2017 är det sju som har eller är på väg att klaras upp.

– Det var ändå en uppgång från året innan, då noll procent av ärendena klarades upp. Men de senaste åren har det legat på mellan en fjärdedel och en tredjedel av ärendena, säger Sven Granath.

Allvarliga konsekvenser. Om inte fler dödsskjutningar klaras upp kommer de att fortsätta, säger Sven Granath, kriminolog på Stockholmspolisen. Foto: Arkivbild, Oliver French

Förutom att det finns en högre tillgång till vapen har de som använder dem blivit skickligare på att använda dem, då blir dödligheten högre.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, klarades inte ens en fjärdedel, 23 procent, av allt dödligt våld som kopplas till kriminella miljön i landet upp mellan åren 2014 till 2017. Det kan jämföras med att samma siffra för dödligt våld i nära relationer ligger på 94 procent.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Den stora skillnaden beror på många olika faktorer, säger Jonas Öberg, utredare på Brå. Vid våld i nära relationer finns ofta en tydlig relation mellan offret och gärningspersonen, samtidigt som det är lättare att säkra spår eftersom brotten ofta sker i hemmiljö och sällan med skjutvapen.

– Dessutom är brotten som sker i kriminella miljöer generellt svårare att utreda, eftersom vittnen på grund av rädsla inte lika gärna ställer upp som vid andra brott, säger han.

Polisen: Unga dödar varandra för småsaker

Dödsskjutningar sker oftast i offentliga miljöer, där det är svårare att säkra spår efter den som skjutit. Och de som vill döda har blivit bättre på det, säger Sven Granath.

– Även om vissa av skjutningarna kan vara spontana så är de ganska välplanerade. Ofta är flera personer inblandade – några letar upp offret, några håller utkik och några ser till att gärningspersonen kan komma från platsen. Det gör det svårare att binda en enskild person till gärningen.

Det har skett en professionalisering?

– Ja, definitivt. Och förutom att det finns en högre tillgång till vapen har de som använder dem blivit skickligare på att använda dem, då blir dödligheten högre. Och det blir en slags kapprustning, någon börja använda vapen och då följer såklart fler efter.

Svårutrett. De senaste årens dödsskjutningar har varit svåra att utreda för polisen. En anledning är att de ofta sker utomhus där många rör sig och det är svårt att säkra spår. Foto: Arkivbild

Till slut blir det också så att man i vissa storstadsmiljöer får finna sig i att ens kompis eller anhöriga blir mördade, utan att man får någon upprättelse. Rättvisan blir helt enkelt ojämnt fördelad.

När dödsskjutningarna ökade i mitten av 2010-talet, samtidigt som polisen genomgick sin omorganisation, blev polisen lite tagen på sängen, säger Sven Granath. Men han tror att man successivt blivit bättre på att utreda dem.

Och att fler dödsskjutningar klaras upp är viktigt, menar han.

– Annars blir tyvärr konsekvensen att dödsskjutningarna fortsätter. Det blir hämndaktioner och de som inte åker fast stärker sin makt och kan fortsätta göra sig av med sina fiender, säger han.

– Till slut blir det också så att man i vissa storstadsmiljöer får finna sig i att ens kompis eller anhöriga blir mördade, utan att man får någon upprättelse. Rättvisan blir helt enkelt ojämnt fördelad vilket leder till att fler tappar tron till samhället.

Marithas son var nitton när han sköts ihjäl

Att stoppa tillgången på vapen och se till att unga väljer andra vägar än kriminalitet är några av lösningarna som Sven Granath tar upp för att stoppa vapenvåldet. Både han och Jonas Öberg lyfter behovet av fler resurser för polisens utredningar.

Nya arbetssätt behövs

Men Jonas Öberg tror också att polisen kan behöva jobba annorlunda i de områden där skjutningar sker, för att kunna lösa dem.

– Det är ett mycket svårare och långsiktigt arbete. Men i socialt utsatta områden måste polisen jobba så att de får befolkningen med sig, så att det inte ser ut som att det är en ockupationsmakt när de befinner sig där. De måste bli mer delaktiga i det dagliga livet, säger han.

I slutet av förra året tillsatte polisen en forskningsgrupp som ska gå igenom alla utredningar om mord och mordförsök med skjutvapen i Stockholms gängmiljöer mellan 2011 och 2018 för att undersöka vad som görs rätt, ta in goda exempel från andra länder och se vad som borde göras annorlunda. En slutrapport väntas senare i år.

Läs fler delar i vår serie Ortens olösta mord:

Hennes sons mördare går fortfarande fri

De tar över när mordfall kallnar

Polisen måste jobba mer långsiktigt i socialt utsatta områden för att kunna lösa fler dödsskjutningar, säger Jonas Öberg, utredare på Brå. Foto: Lieselotte van der Meijs

Så många har dött i skjutningar i Stockholms län

2011: 4

2012: 3

2013: 7

2014: 10

2015: 11

2016: 10

2017: 19

2018: 11

2019 (fram till den 3 augusti): 11

Källa: Polisen Region Stockholm

I april i år hittades två unga män mördade i en källarlokal i Sätra. Några dagar senare sköts ytterligare en man ihjäl i samma område. Foto: Rasmus Panagiotis Columbus

Allt yngre dödas

Samtidigt som antalet dödsskjutningar ökar har de som skjuts blivit yngre. Under åren 2013-2014 var de som dödades i snitt 29 år. Under 2016-2017 var snittåldern 23 år.

Majoriteten, cirka två tredjedelar, av dem som skadades eller dödades i skjutningar under 2013-2018 ingick i lokala nätverk eller grupperingar som är kända av polisen för allvarlig brottslighet.

Källa: Polisens rapport "Sammanställning skjutningar i polisregion Stockholm"