De är trötta på strulet med slamtömningen

Förseningar, sämre service och plötsliga straffavgifter. Slamtömningen i kommunens glesbygdsområden fungerar allt annat än bra, menar många kunder. Men kommunen lovar bättring.

  • Publicerad 13:54, 25 jan 2019

Vi har ­pratat med folk som bott här i 30 år utan att ha haft några ­problem.

I april förra året tog företaget Relita över slamtömningen i Ekerö kommun, sedan avtalet med den tidigare entreprenören gått ut. Men bytet blev allt annat än smärtfritt.

Plötsligt upplever nu många villaägare att slamtömningen inte fungerar alls längre. I en lokal Facebook-grupp beskrivs i långt över hundra inlägg och kommentarer plötsliga problem med kraftiga förseningar, uteblivna tömningar, lappar om bomkörningar och fakturor med straffavgifter. De flesta är eniga om att dessa problem inte funnits tidigare.

– Det har aldrig tidigare varit några problem. Vi har pratat med folk som bott här i 30 år utan att ha haft några problem. Nu dyker plötsligt det ena efter det andra upp, säger Maria-Pia Staremo som bor i Kungshäll på norra Färingsö.

Mälaröarna består av stora glesbygdsområden där fastighetsägarna har egna trekammarbrunnar. Dessa ska tömmas en till fyra gånger per år beroende på hur många som nyttjar fastigheterna. Ungefär 7 000 tömningar ska därmed hinnas med på ett år. Men entreprenören Relita har halkat efter under året.

Maria-Pia Staremo och grannen Max Montalvo är båda pensionärer. Den senaste tiden har de ägnat sig åt att samla in synpunkter om slamtömningen, som de menar har fallit samman fullständigt.

Själv fick Staremo nyligen en lapp med noteringen ”bomkörning, isgata, ej sandat”.

– Jag har aldrig någonsin varit med om någon bomkörning. Många av oss har fått den här typen av lappar.

Max Montalvo fick i somras plötsligt en faktura på 370 kronor. Därefter kom ett brev om att hans brunnslock var av sten och behövde bytas.

– Jag blev skogstokig, det hade aldrig hänt tidigare, säger han.

”Ingen chans att byta”

Men kommunens informationsbrev om de tunga brunnslocken, och vad som gäller i övrigt för slamtömningen, kom först i december.

– Jag fick ingen chans att byta, säger han.

– Den förra entreprenören har aldrig haft några problem med de tunga locken. De tog bara ett spett och sköt locket åt sidan, säger Maria-Pia Staremo, som dock inte vill kasta någon skugga över enskilda chaufförer.

– Nej, de gör bara sitt jobb, säger hon.

Entreprenören Relita medger att det har varit en gungig start, men lovar att det kommer att bli bättre. I övrigt vill företaget inte svara på frågor utan hänvisar i stället till Ekerö kommun, som är uppdragsgivare, och Roslagsvatten, som administrerar tjänsten.

Tomas Öhman, avfallsstrateg på Ekerö kommun, är väl medveten om problemen med slamtömningen.

– Vi har haft en inkörningsperiod. Den nya entreprenören har snart hållit på i ett år och vi förväntar oss att de då ska ha lärt sig kommunen och att problemen radikalt minskar.

Enligt Tomas Öhman beror en stor del av problematiken på att Relitas chaufförer inte har hittat till brunnarna, dels för att de inte alltid är markerade och att GPS-koordinater har saknats i kundhanteringssystemet. Detta har lett till kraftiga förseningar. Men kraven har inte blivit hårdare och reglerna är inte nya.

– Den tidigare entreprenören hade en unik kompetens om enskilda kunder som han byggt upp under 20 års tid. Nu har vi en ny entreprenör och många har blivit varse om de regler som egentligen har funnits i många år.

Riktlinjer om tunga lock har funnits i många år, men 2016 valde kommunen att specificera en viktgräns. Ett lock får i dag inte väga över 15 kilo. De ska helst vara lätta och låsbara och måste vara säkra för barn och djur.

– Det är i enlighet med Arbetsmiljöverkets riktlinjer för tunga lock. Den tidigare entreprenörens chaufförer brydde sig inte om det här med tunga lock, men det får stå för dem. Vår ambition har hela tiden varit att fasa ut de tunga locken. Men informationen om det hade vi kunnat gå ut med tidigare.

Enligt Tomas Öhman har Relita nu satt in fler bilar och ska inom kort kunna ligga i fas med det tömningsschema som de ska följa.

Så det kommer att bli bättre?

– Ja, det måste det bli, säger Tomas Öhman.

Så här tas slammet om hand

Slammet transporteras till Ekebyhovs reningsverk där det sambehandlas med avloppsvatten. Det renade avloppsvattnet släpps sedan ut i Mälaren och slammet återförs till jorden.

Källa: Ekerö kommun

Ekeröbo dömd till flerårigt fängelsestraff för knarkbrott

Nyheter Tre och ett halvt år i fängelse. Det blir straffet för en 22-årig Ekeröbo som hanterade stora mängder cannabis i en lägenhet på Stora Essingen.söndag 18/8 6:15