Två grodmän och deras damm: Sverker Lovén och Vide Ohlin i Nackareservatet vid Björkhagen. Foto: Erik Simander

De har gjort grodornas kamp till sin

När betongen förtätas försvinner naturen. Och med den grodorna. Men i Stockholm finns sedan tio år ett ihärdigt arbete för att bygga dammar åt de små liven. Vi har gjort en djupdykning i frågan och träffat tjänstemannen som sliter för att grodorna ska kunna hoppas på en framtid.

  • Publicerad 09:24, 2 dec 2017

Har du ett grodminne från din barndom? Kanske en historia om hur du upptäckte att den lilla dungen bredvid ditt hus var full av hoppande varelser, och hur det fick dig att ge dig ut i naturen med håv?

Det har Sverker Lovén. Han minns hur spännande det var att springa runt som grabb i Bromsten, Spånga, och spana på grodor. Ett kärt minne.

– När jag återvände efter tio år så var de borta. De hade blivit bortdikade. Grodorna försvann och jag kände en saknad, säger Sverker Lovén.

Och så är det ju: Stockholm utvidgas, förtätas, och natur byggs bort för att ge plats åt människor. Det drabbar groddjuren hårt, och tro det eller ej är de små varelserna och de våtmarker där de frodas viktiga för näringskedjan, ekosystemet och den biologiska mångfalden. Och, tja, för att grodor är kul.

LÅNGLÄSNING: Så förvred främlingsfientliga historien om äldre och nyanlända på Vintertullen

Som Roger Mogert, numera före detta (S)-stadsbyggnadsborgarråd, förklarade läget i sin sista intervju innan han tvingades avgå på grund av trakasserianklagelser: "Det är en konflikt att vi växer".

Sverker Lovén är numera inte en Spånga-grabb i kortbyxor som jagar grodor med håv, utan en grånad tjänstemannaveteran på idrottsförvaltningen. Och det har fallit på hans bord att se till att kriget mellan bostäder och natur inte utplånar grodorna. Det låter konstigt att idrottsförvaltningen är den som tar störst ansvar för våra groddjur, men tack vare Lovén och hans barndomsminnen har det blivit just så. Han är, för att citera miljöförvaltningen, "en engagerad person som ser till att det händer saker".

– Jo, så kan det nog vara, säger Lovén och småler medan han blickar ut över sin senaste skapelse, Björkhagens groddamm som invigdes i våras. Han fortsätter prata om hur det "vilda försvinner" när betongen breder ut sig.

– Skogsplättar försvinner och naturen parkifieras vilket är jobbigt om man är en äventyrslysten unge. Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till lite grönt där man bor. För mig handlar det om att täppa till miljöskulden.

Ett enkelt sätt att beta av det minuskontot är just dessa dammar, anlagda naturliga vattendrag speciellt anpassade åt grodor, paddor och salamandrar. På tio år har Lovén och idrottsförvaltningen varit med om att bygga hela 30 stycken i kommunen. I Göteborg finns 14, i Malmö ett 20-tal.

Barn är superfascinerade

I arbetet ingår även skapandet av grodkollen.se; ett samarbete mellan kommun, föreningsliv och allmänheten vars slogan är "grodperspektiv på Stockholm". Där är Vide Ohlin från Herpetologiska föreningen projektledare:

– Man får mycket biologiskt mångfald för pengarna. Vissa av dammarna ligger lite undanskymda, som Skönstaholmsfältet i Hökarängen, medan andra är mer publika som här i Nackareservatet vid Björkhagen. Det finns ett stort rekreationsvärde. Barn är superfascinerade av livet i en groddamm, sätt en håv i händerna på ett barn så kan du se själv, säger han entusiastiskt och förklarar att de 30 vattenpölarna är perfekta utflyktsmål för förskolor och skolor.

Jobbet att anlägga groddammar var enligt Lovén svårt i början – "folk ville inte tänka på det sättet då" – men har gått smidigare och smidigare ju mer miljötänket har kommit igång bland politiker och tjänstemän. Det här är nämligen inte en politiskt stridsfråga: alla gillar grodor. Nästa projekt på g är Vinterviken i Aspudden. Där har grodentusaisterna dock stött på patrull då den planerade dammen skulle hamna för nära trafikkontorets snötippning.

– Det är lite trångt i Vinterviken så det är svårt att hitta plats. Men vi hoppas få till en lösning med trafikkontoret, säger Lovén hoppfullt.

REPORTAGE. Så blev biblioteket samhällets sista utpost

Vad kostar då grodfesten och vem står för fiolerna? Tja, dammen i Björkhagen med sina 500 kvadratmeter gick på cirka en halv miljon av skattebetalarnas pengar att anlägga. I förvaltningssammanhang är det fikapengar. Svårare är ekonomin för den kontinuerliga skötseln, vems bord det landar på beror helt på var dammen ligger. Där finns "ingen bra lösning ännu". Ett försök att bilda små faddergrupper med omvårdande medborgare har inte riktigt fått fart.

Största groddammen i stan

I mitten av 00-talet när Sverker Lovén sparkade igång kom de första startkronorna från ett projekt som staden kallade Miljömiljarden. Numera pytsar staten slantar via Naturvårdsverket, medan vår lokala idrottsförvaltning mest bidrar med arbetstimmarna.

Det är många bäckar små-principen som gäller. Här i Björkhagen gav sig till exempel fastighetskontoret in i leken, vilket gjorde att omfånget sköt i höjden så pass att det nu är den största groddammen i stan.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

En betydelsefull faktor som spelar allt större roll är kompensationsåtgärder. Enkelt förklarat: om något grönt byggs bort ska det vägas upp med grönt på en annan plats, bekostat av privat byggherre eller kommunen. Och då är groddammar oöverträffat som kompensation.

– De är ett lackmustest för att naturen fungerar som den ska. Och vad finns det att inte gilla med grodor, egentligen, undrar före detta stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) glatt.

"Kräldjur är en återkommande del av stadens planer"

Han är som sagt medveten om den konflikt som finns mellan växande huvudstad och natur, även om han säger att de försöker undvika att ge sig in allt för mycket i våtmarker när det ska byggas åt alla nya 08:or. Mogert har varit förvånad över att det är idrottsförvaltningen (läs: Sverker Lovén) som äger grodfrågan, men försäkrar att det pratas en hel om djuren och deras habitat även på stadsbyggnadskontoret.

– VI tar det på allvar och gör investeringar i våtmarker. Det finns ändå någon slags princip av att kompensera miljö och rekreation när det försvinner. Grodor och kräldjur är en återkommande del av stadens planer, tro mig.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

16-åring häktas misstänkt för mord på skola

Nyheter Greps efter knivdådet på Enskede gårds gymnasium Den 16-åring som misstänks för att ha dödat en 17-åring på Enskede gårds gymnasium i onsdags har begärts häktad av åklagare.fredag 15/12 13:14

Nya husen ändras – efter grannars protester

Nyheter Planerade bygget i Hammarbyhöjden ritas om De 135 lägenheter som ska byggas i Hammarbyhöjden fick grönt ljus av politikerna i stadsbyggnadsnämnden. Men boende har protesterat och nu ska utformningen ändras.fredag 15/12 12:42