Foto: Fredrik Gustafsson

Enköping, jag älskar dig <3

När jag var 18 år gammal hade jag en vän som sa att Enköping hade allt. Jag garvade. Jag drömde om den stora världen. Stockholm. Göteborg. Eller vafan, Uppsala hade räckt.

  • Publicerad 10:13, 19 jan 2018

Jag drömde om den stora världen.

Men min vän sa: Varför då? Allt finns ju här.

Det ska tilläggas att den här vännen var både arbetslös och till synes rätt livstrött.

Jag stack iväg. Flyttade utomsocknes. Pluggade. Hängde i Göteborg ibland och hade inte en tanke på att återvända.

Men vännens ord ekade i huvudet. Allt finns ju här.

Enköping. Den stad jag vägrar att sluta kalla en liten storstad. För det är precis vad den blivit. Min hemstad.

Jag har skrivit det många gånger och jag ska inte älta det igen. Men bara en gång till.

I tisdags var jag på musikquiz på ”Players”.

En tisdagskväll. Fullsatt. Och det spelade liksom ingen roll att jag fick hjärnsläpp och för mitt liv inte kom på vem som gjorde låten ”Hotstepper”.

För det var freakin fullsatt.

Och hela stället osade söderpub.

Snubbar med pipskägg som andades coverband. Det vill säga. Folk som är överjävliga i musikquiz.

What a feeling.

Såhär. Min vän hade allt för låga krav för sisådär 15 år sedan, när han sa att Enköping hade allt. För protokollet, sist jag hörde från honom höll han på att kränga strippstänger i Nordnorge.

Han drog.

Jag kom tillbaka.

Min vän skulle få rätt, till hälften.

Enköping har inte allt. Men vill jag ha allt hoppar jag på ett tåg. 40 minuter. Sen har jag allt.

Sen att det är ett jäkla bök att ta sig hem, när man fått feeling klockan 22 i baren och tänker att jag kommer hem på något sätt. Sen inser man försent att ”något sätt” är att dygna till morgontåget från centralen eller sitta och häcka i Bålsta halva morgonen för att catcha morgonbussen.

Men det är en annan historia.

Enköping - jag älskar dig.

Och för er som fortfarande undrar. Det är alltså Ini Kamoze som står bakom ”Hotstepper”.

Veckans varma:

Snöröjningen. Satan! Vilka hjältar. När jag skulle knalla till jobbet i onsdags pälsade jag på mig ordentligt i tron om att jag skulle få hasa mig fram över tundran. Inte alls. 07.45 var alla trottoarer jag nådde plogade. Guldstjärna.

Veckans kalla:

Kallt som satan. Mörkret. Alltså kom igen. Vi
lever på jordens mörkaste plats, jag vet det. Men mörkret den här säsongen är något i hästväg. Ge mig ljus!

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Smet från hotellnota

Nyheter En man i 40-årsåldern bodde på hotell i Enköping i sex dagar, från lördag till torsdag – sedan smet han. Mannen, som inte är Enköpingsbo, lämnade sitt rum tidigt på morgonen. Då hade han slagit...onsdag 23/5 11:49

Stjärntränaren säljer sin hästgård i Enköping

Nyheter Nu säljer stjärntränaren och den förre förbundskaptenen i hästhoppning, Sylve Söderstrand, sin gård i Rekasta utanför Enköping.tisdag 22/5 11:26