KOLL PÅ TRADITION. Richard Tellström vet varför vi firar jul som vi gör. Foto: Picasa/Mostphotos

Experten: Nu är det okej att börja fira jul

Advent står för dörren och många börjar redan nu att ta in granen, äta julmat och julpimpa sina hem. Förr ansågs det här vara alldeles för tidigt. Men 2019 är det fullt rimligt. Det finns en förklaring.

  • Publicerad 08:06, 1 dec 2019

Under 1900-talets början startade julfirandet på allvar först den 24:e december. Julafton var julens första dag och firandet fortsatte sedan hela vägen fram till den 13:e januari och Tjugondag knut. Men för 50-60 år sedan skedde det en förskjutning. Och idag julafton är snarare julfirandets sista dag.

– Det är därför det finns en känsla av julen börjar allt tidigare. Men firandets längd är ungefär lika långt som det alltid har varit, säger Richard Tellström, svensk etnolog och historisk researcher.

Enligt honom är svaret till denna förskjutning att det förr var mer som behövdes tillagas och förberedas innan jul. Bristen på stora kylskåp, utbudet i matbutikerna och dåliga öppettider gjorde det svårt för folk. Då fanns det inte möjlighet att börja mysa tidigare än vid julafton. I vårt moderna samhälle har vi mer tid för småmys, när vi kan "köpa julen" istället för att producera allt själv.

Två viktiga datum

Utöver det finns det finns det två specifika datum som speciellt har förändrat vårt sätt att fira jul. Dels Berlinmurens fall 9 november 1989, dels när Sverige gick med i EU 1 januari 1995. När det politiska landskapet dramatiskt ritades om fick svenskarna influenser från övriga världen i betydligt större utsträckning än tidigare.

– De två åren innebar på många sätt att vi gjorde en 90-graders sväng i vårt julfirande. Vi börjar efter det med helt nya traditioner och maträtter kring jul, säger Richard Tellström.

LÄS ÄVEN: Här är udda sätten att INTE fira jul i Stockholm

Det tidiga julfirandet har fått konsekvenser. I dag är det fullt accepterat att ta in julgranen i god tid innan julafton, för att sedan slänga ut den direkt i dagarna kring annandagen.

En annan modernisering är den stora ökningen av lysdioder och andra ljuskällor. Förr fanns endast elektriska adventsljusstakar, som aldrig sattes upp innan första advent.

– Man kan uttrycka det så att de billiga lysdioderna numera slaskar in på julfirandets ljustradition. Man bör dock snarare se dem som höstbelysning som är okej att sätta upp under hösten. Men adventsljusstakar och adventsstjärnor ska man vänta med till första advent, annars blir det helt oordning i året. Det är som att ställa ut midsommarstången på vintern för att vara redo inför sommaren, säger Richard Tellström.

Julstress har alltid funnits

Något som dock är beständigt är julstressen. Den har funnits i alla tider.

– Den var till och med värre förr då all julmat skulle tillagas under december och sedan förvaras fram till julafton. I dag har vi inte det problemet och man kan till och med handla maten på julafton. Om det är så att man idag inte hinner med handlar det snarare om att man inte lägger ifrån sig sin telefon i tillräckligt stor utsträckning.

Slutligen, när är det okej att börja önska varandra "god jul"?

– Man bör aldrig göra det innan domsöndagen, kyrkoårets sista söndag i slutet av november. Men jag anser nog att det är passande att vänta längre än så. Kring lucia är det rimligt att börja önska varandra god jul.

När får saker ske:

Julgranen: Kan tas in i god tid innan jul, redan kring lucia är inte ovanligt. Julgransklädning runt den 20:e är också allmänt accepterat.
Julskinkan: Ska griljeras den 23:e för att vara klar den 24:e. Den ska vara fräsch på julafton. Numera är det helt acceptablet att provsmaka skinkan den 23:e, inte sällan varm på knäckemacka med öl till.
Adventsljusstake och julstjärna: Får sättas upp första advent, inte tidigare.
God jul-önskningar: Får inte sägas innan domsöndagen. Mest lämpligt från 13:e december.

Nyare traditioner i vårt julfirande

1980-tal: Dagisluciatågen
Ett tydligt tecken på att julfirandet ligger före julafton. Allehanda figurer från julens spektaktel kan vara med i luciatåget. Det kan numera ses som en allmän maskerad där även figurer från populärkulturen, till exempel Spiderman, är tillåtet.

Sent 1990-tal: Firmajulfesten och julshower
Ofta med alternativa julbord som asiatisk eller skaldjur. Dock inte inom offentlig sektor där det på sin höjd bjuds på en jultallrik.

Sent 1990-tal: Glöggmingel
Ersatte det tidigare adventsfikat som bestod av kaffe, lussebulle och pepparkaka. Under glöggminglet slår grönmögelost på pepparkaka igenom. Även små julcanapéer och snittar, till exempel baconinlindad dadel, blir populärt.

2000-talet: Julklappsleken
Nu börjar folk allt oftare spela tärning om julklapparna. Medför en känsla av att julen inte så märkvärdig och att "vem som helst kan få presenten".

2010-talet: Jullunch
Företeelse som går ut på att man mitt på julafton träffar sin bonusfamilj, som man inte ska fira jul med. Man stannar till och äter en lättare måltid som inte är ett traditionellt julbord. Det kan handla om ett glas champagne, skaldjur eller dylikt.

2014: Black Friday
Har blivit en ny del av julfirandet och ingår numera i julsammansättningen sedan några år tillbaka. Nästan som ett startskott för julhandeln.