Vad händer efter krisen? Vi har låtit experter och stockholmare sia om framtiden efter corona. Foto: Claudio Britos

Experterna: Så blir livet i Stockholm efter krisen

Coronapandemin slog till tidig vår 2020 och förändrade livet för många. Just nu befinner vi oss mitt i krisen – men vad händer sedan? Hur påverkas vi som stockholmare? Vi låter sex experter inom olika områden ge sin bild.

  • Publicerad 13:48, 15 maj 2020

ENSAMT. Sexologen Kalle Norwald hoppas att coronapandemin kan leda till att vi problemen med ensamhet blir mindre tabubelagda: ”Jag hoppas att detta kan få oss att prata mer om ensamhet och den psykiska, fysiska och sexuella ohälsa det kan leda till.” Foto: Erik Norwald

Sexologen: Lust behöver både distans och närhet

Lust behöver både distans och närhet. Och just nu har många i samborelationer ett överflöd av närhet.

För den som vill dejta har våren varit en utmaning. Två meter kan vara ett väldigt långt avstånd. Men det kan också vara positivt, menar sexologen Kalle Norwald.

– Om man inte får gå hem och ligga så måste man komma på andra sätt att vara intima, säger han.

”Överens om övningen”

Det kan ge möjlighet att ställa sina vanor mot väggen och hitta nya vägar. Som att utforska sin egna sexualitet, utan partner.

– Onani är en svinbra grej. Det rekommenderar jag för de som lever i en parrelation också. Det kan kännas ovant att onanera om ens sambo är hemma, men det går att prata om, om ni är överens om övningen, säger han.

Jo, för många har ju varit hemma mycket den här våren. Och visst kan hemmajobb och karantän leda till lyxiga luncher och möjlighet att ligga på dagtid för en del sambos. Men för andra kan mycket tid tillsammans vara problematisk, menar Kalle Norwald.

– Lust behöver både distans och närhet. Just nu har många i samborelationer ett överflöd av närhet. De hinner inte längta och fantisera om varandra.

Utifrån de många förfrågningar från par som han som sexolog får ser han att många krisar.

– Tidigare trodde jag att krisen skulle leda till både fler skilsmässor och fler barn som föds. Men numera tror jag att vi kommer se flest skilsmässor. Med det sagt tar vi med oss tidigare problem i relationen in i den här krisen. Har du en bra relation från början behöver inte två månaders hemarbete leda till kris, säger han. 

Framtid. Kurt Villads Jensen är historiker vid Stockholms universitet. Av tidigare pandemier kan vi bland annat se att ekonomin snabbt byggts upp av överlevare. Foto: Privat

Historikern: Ekonomin har återhämtat sig fort tidigare

Covid-19 är knappast den första eller farligaste pandemin som spridits i världen.

Historiker Kurt Villads Jensen från Stockholms universitet tar med oss till medel­tiden för att förstå vad vi kan lära oss idag och förvänta oss i framtiden.

Han berättar att hälften av Europas befolkning på två år (1348-1350) dog i digerdöden under medeltiden, medan endast någon promille av befolkningen hittills har avlidit i covid-19.

– Corona är ingenting i jämförelse med dessa pandemier, säger han.

Samma som på 1300-talet

Dagens metoder som karantän och att stänga ner hela städer liknar strategier som användes under den betydligt mer dödliga pandemin på 1300-talet, även om det då inte hjälpte särskilt mycket.

– Men vid någon tidpunkt hade många blivit immuna. När pesten återkom i två vändor, första gången 12 år senare, andra gången 60 år senare, så var den inte lika farlig längre.

Genom att blicka tillbaka på tidigare pandemier, kanske vi också kan utröna en ljusare framtid.

Kurt Villads Jensen berättar att medeltidens pandemiöverlevare byggde upp ekonomin snabbt, och bara efter 30 år så hade befolkningsantalet ökat enormt.

Det som följde pandemin var dessutom en växande industri och uppfinningar.

Förändringar. Petra Lindblad, professor i psykologi vid Stockholms universitet., tror att vissa positiva beteendeförändringar kan bli bestående – medan andra försvinner. Foto: Privat

Psykologen: "Ökad belastning på psykiatrin"

Under coronapandemin har människors beteenden förändrats drastiskt.

En del av förändringarna tror Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, kommer försvinna medan andra mycket väl kan bestå.

– Att tvätta händerna är väl den insats som är mest påtaglig under krisen och ett beteende som kan bestå över längre tid. En del har även upptäckt nya fritidsintressen som de sedan fortsätter med, säger hon.

Andra kan längta tillbaka

Många har provat på distansarbete under krisen. För några kan det ge en insikt om att fler möten kan ske digitalt. Andra kan istället längta tillbaka till en social arbetsplats.

Under krisen har stockholmare uppvisat en solidaritet med riskgrupper och andra drabbade – något som kan vara övergående beteenden. En vänligare stad kanske inte är att vänta, enligt professorn.

– Nu har vi i ett antal veckor varit högmedvetna men vi har många år av andra beteenden bakom oss, som ”jag ska vara först i cykelkön”. Det positiva med sådana beteenden är att det kanske visar att vi känner oss trygga och inte behöver oroa oss.

Det som oroar är att den psykiska ohälsan kan komma att öka.

– Många har en reell oro för sitt jobb och sitt boende. Krisen kan ge en ökad belastning på psykiatrin även efter det akuta läget försvinner.

Bostadsmarknaden kan skifta mycket utifrån de lokala situationerna, menar Björn Wellhagen, vd på Mäklarsamfundet: "Mitt råd till både köpare och säljare är att prata med lokala mäklaren. Det är de som har örat mot rälsen." Foto: Carina Vikarby

Boexperten: ”Svårt att sia om marknadens framtid”

Vi flyttar ihop, får barn och skiljer oss oavsett corona.

Låga räntor, folks benägenhet att flytta och låg arbetslöshet är faktorer som bidragit till att bostadsmarknaden rullat på stadigt de senaste åren, menar Björn Wellhagen, vd på Mäklarsamfundet.

– Vi flyttar ihop, får barn och skiljer oss oavsett corona. Och fortfarande är räntorna låga. Så krisen har hittills inte gett så stor förändring, säger han.

Tror på köparens marknad

Hur stigande arbetslöshet kommer påverka marknaden beror på krisens omfattning och längd. Att sia om framtiden på andra sidan krisen är därför fortfarande omöjligt, menar Björn Wellhagen.

Den närmaste tiden tror han dock på en köpares marknad.

– Jag anar att det kommer finnas fler objekt till försäljning än det kommer finnas presumtiva köpare. Fram till sommaren, längre än så är det svårt att säga något säkert om, säger han.

Läget just nu är att priserna är ganska stabila, även i Stockholm där priserna är högst och förändringar tenderar att synas först. Däremot har försäljningar tagit längre tid och bankerna blivit lite mer restriktiva i sin hantering av lån, menar Björn Wellhagen.

– Vi ser också att 65-plussarna inte är lika aktiva på marknaden. De verkar hålla sig hemma vilket är klokt av dem. På kort sikt spelar det inte så stor roll, men håller det i sig stoppar det upp systemet, säger han.

Lågkonjunktur. Annika Wallenskog på Sveriges kommuner och regioner ser en kommande lågkonjunktur. Foto: Rickard L Eriksson

Dröjer. Johan Kreicbergs, företagarekonom på Svenskt näringsliv, ser spår av corona i flera år framåt. Foto: Privat

Ekonomen: År innan arbetsmarknaden är sig lik

Det är inte bara att börja om för de som har dragit på sig stora skulder.

Varsel, uppsägningar och konkurser duggar tätt i coronakrisen. Det kan ta år innan arbetsmarknaden är sig lik, tror Johan Kreicbergs, företagarekonom på Svenskt näringsliv.

– När det sker är avgörande av två saker. Dels hur länge krisen pågår, dels hur länge regeringen fortsätter stödja företagen, säger han.

För småföretagare ser han ett extra svårt läge och lyfter att de ofta har mindre marginaler än stora företag.

– Det är inte bara att börja om för de som har dragit på sig stora skulder, säger han.

Finns uppdämt behov

Johan Kreicbergs ser dock ljusningar inom vissa branscher som han tror kan komma att återhämta sig.

– Vi tror att det kommer att finnas ett uppdämt konsumtionsbehov av varor som köps sällan. Sedan ser vi även ett ändrat beteende som kan gynna jobb inom matleveranser, säger han.

Sveriges kommuner och regioners chefsekonom Annika Wallenskog tror att en låg­konjunktur kommer hålla i sig i flera år.

– Vår bedömning är att det tar till 2023 innan vi är på normalnivå. Men att vi börjar komma igång efter sommaren. Hur länge en lågkonjunktur pågår styrs av flera faktorer, men nu har vi en bra struktur och bra statliga finanser i grunden, är hennes kommentar.

Stockholmare: Så tror vi att Stockholm förändras efter krisen

Foto: Claudio Britos

Hillevi Uddenfeldt, 39, präst, Södermalm:

– En optimistisk tolkning är att det gör oss mer medvetna och får oss att tänka annorlunda om konsumtion och miljö. Samtidigt, ska man vara mer pessimistisk kan man tänka sig att allt blir precis som vanligt. Det är rimligt att försöka se det från två sidor.

Foto: Claudio Britos

Tommy Norberg, 82, pensionär, Vasastan:

– Det beror på vad som dyker upp framöver, om det blir en ny pandemi eller så. Ekonomin kommer att påverkas, med förändrade arbetsförhållanden och att folk blir utan jobb. Det är möjligt att mycket blir digitalt, en rörmokare är alltid en rörmokare men för andra funkar det nog utmärkt att jobba hemifrån.

Foto: Claudio Britos

Ervin Toumani, 40, tryckare, Hässelby:

– Jag tror att folk kommer att ta mer hand om sig själva, men inte några stora förändringar. Det kommer nog framför allt att bli svårare för ekonomin och för vissa jobb. Jag är själv orolig, man vet ju aldrig hur det blir och det här kommer att pågå länge.

Foto: Claudio Britos

Viktoria Pettersson, 16, student, Hässelby:

– Jag som gymnasieelev ser möjlighet till mer distansundervisning. Det har funkat bra, och jag har många vänner som tycker att det är jobbigt att ha lektion i klassrummet och skolkar i stället. Eftersom så pass många drabbas av corona kan vi kanske också bli mer immuna mot liknande virus.