Svedenskolan är en av de resursskolor som blivit nekade tilläggsersättning oftare nu än förut. Foto: Leif Oldenburg

Extra pengar skjuts till för att rädda resursskolor

Resursskolor i Solna riskerar att stänga när rutiner kring ansökning om tilläggsbelopp ändras. Men nu skjuter staden till pengar, för att skolorna ska klara sig ett år till, i väntan på att staten utreder saken.

  • Publicerad 16:41, 16 dec 2019

Det var aldrig meningen att ställa till det för resursskolorna, menar Marianne Damström Gereben (L). Foto: Leif Oldenburg

Tilläggsbeloppet är den summa, utöver skolpengen, som kan betalas ut till en skola om de har en elev med extraordinära behov. Solna stad är en av flera kommuner i landet som på senare tid ändrat sina rutiner kring att betala ut de pengarna, efter ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.

Rektorer och lärare på flera resursskolor i Solna har sedan dess larmat om att de är beroende av tilläggsbeloppet för sin verksamhet, och kan behöva stänga till följd av de nya rutinerna.

Nu har Solna stad beslutat att öronmärka extrapengar som resursskolorna ska få dela på för att de ska slippa stänga, iallafall under nästa år. Samtidigt pågår två statliga utredningar som väntas klargöra läget kring ersättningsbeloppet.

Övergångsperiod

Så mycket som 25 000 per elev kan resursskolorna få varje termin, för att klara av verksamheten även under nästa år. Flera kommuner, däribland Stockholm Stad, har gjort likadant.

Marianne Damström Gereben är ordförande för skolnämnden:

– Vi tittade på den lösning Stockholm hade, och så gör vi på liknande sätt. Det har aldrig varit förvaltningens eller nämndens mening att ställa till det för resursskolorna, utan att få en mer likvärdig bedömning när det kommer till tilläggsbelopp.

De 25 000 kronorna är inte samma som tilläggsbeloppet, men ersätter de pengar som skolorna gick miste om i och med den nya rutinändringen.

De extra pengarna gäller dock bara resursskolorna. Det är alltså inte en summa som de andra skolorna kan få vara med och ta del av, även om elever har liknande behov som på resursskolorna.

Går inte det ifrån likhetsprincipen?

– Absolut blir det inte likvärdigt, men målet är att nå fram till ett likvärdigt system. Staten måste ta ett större ansvar och utforma skollagen tydligare. Vi hoppas att utredningarna som pågår kommer med sina resultat nästa år.

Rutinerna Ingen budgetfråga

I Budgetuppföljningen för 2019 skrev man att man rutinändringarna var en åtgärd "som vidtagits med anledning av det prognostiserade underskottet" på 30 miljoner kronor. Den formuleringen fick oppositionen att reagera, och Socialdemokraterna yrkade på att det skulle ändras. Yrkandet röstades ner, och istället gjorde man den här övergångslösningen.

Marianne Damström Gereben menar att just den formuleringen var ett misstag. Rutinerna skulle ändras i vilket fall; det var inget sparbeting som man gett tjänstemännen på förvaltningen, menar hon:

– De ändrade rutinerna kunde ju lika gärna innebära högre kostnader. Så det var ingen fråga om budget. Det var en olycklig formulering, säger hon.

Oro när avslagen till resursskolor ökar

Stockholm Direkt