Norrorts supportrar. Oavsett tröja eller division så finns de där för deras lag under alla matcher. Foto: Micke Andersson/Jonny Andersson/Charlotte Arwedsson

Fansen: Därför älskar vi våra lag

I ur och skur, och i vått och torrt, finns de där. Supportrarna. För Claes-Göran, Hasse, Eva och Tommy har det lokala ”lilla” laget en särskild plats i hjärtat. Möt Norrorts största fans!

  • Publicerad 15:38, 1 nov 2019

Fotbollsfan. Claes-Göran Kjellander har en egen plats på Täby FK:s läktare och laget en särskild plats i hans hjärta. Foto: Mikael Andersson

”Täby har lyckats med en sak som är närmast unik”

Det finns tre viktiga saker att göra när man flyttar till ett nytt ställe, menar Claes-Göran Kjellander.

Läsa lokaltidningen, gå på kommunfullmäktige och engagera sig i något i civilsamhället man är intresserad av.

– När jag flyttade hit blev det fotbollen. Täby FK har alltid haft en bra filosofi när det gäller ungdomsfotbollen. De har lyckats med en sak som är närmast unik, att flytta upp 17 killar från ungdomslagen till a-laget. Det finns få klubbar som har så mycket eget folk, säger han.

Täby gjorde succé under säsongen och gick i år upp i division 1. Matchen mot Karlberg såg Claes-Göran med alla sina barn och åtta av nio barnbarn.

– Det var på min 80-årsdag. Mina barn kom på att vi skulle börja fira där. Det som var typiskt var att det var den enda matchen vi förlorade i år, säger han och ler.

På en av stolarna på Tibblevallens läktare är Claes-Görans namn ingraverat. På platsen bredvid går det att läsa namnet Pella, hans tidigare hund.

– Hon var omtyckt. Varje gång TIS (som slogs ihop med IFK Täby och blev Täby FK, reds anm.) gjorde mål gav hon ifrån sig ett skall och så fick hon godis. Det har jag inte lyckats lära henne än, säger Claes-Göran Kjellander, och pekar på sin nya hund Cava.

Det här är Claes-Göran

Namn: Claes-Göran Kjellander.

Ålder: 80.

Troget fan till Täby FK sedan: 1979.

Bästa minne från supportertiden: ”Matchen mot Sundbyberg i år då vi kunde säkra seriesegern.
I 93:e minuten gjorde vi mål på straff. Det är nog första gången det blev en invasion på Tibblevallen.”

Trogen. Hasse Emilsson, 73, missar varken matcher eller träningar med Vasalunds IF. Foto: Leif Oldenburg

"Några nya spelare trodde jag var en agent"

Hasse Emilsson har sin bestämda plats på Skytteholms IP, där han följer varje hemmamatch som Vasalunds IF spelar.

– Jag brukar åka med i spelarbussen till bortamatcherna också, om det inte är för långt. Jag opererade höften förra året och får ont om det blir för många timmar i bussen.

Han känner alla, både spelare och ledare.

– Jag brukar börja med att gå in i omklädningsrummet och hälsa på grabbarna.

Men han minns en iskall vinterträning för några år sedan.

– Jag satt ensam på läktaren. Några nya spelare trodde att jag var en agent som var ute för att värva. ”Ingen normal människa kollar väl en träning i det här vädret”, tänkte de.

En vanlig supportervecka för Hasse Emilsson innebär fem träningar och en match. Men han passar förmiddagsträningen på lördagar.

– Då har jag fullt upp med tipset och travet.

Varför det blev Vasalunds IF har han svårt att förklara.

– Jag följde Väsby för många år sedan. Men när man la ner fotbollen blev det Vasalund. Det är en mindre lokal klubb med bra ungdomsverksamhet. Det gillar jag.

Det här är Hasse

Namn: Hasse Emilsson

Ålder: 73

Troget fan till Vasalunds IF sedan: Början på 2000-talet.

Bästa minne från supportertiden: ”När vi gick upp i Superettan 2008. Det var stort. Men det var lika kul att vinna tvåan förra året. Då var det mycket glädje.”

Supporter. Eva Zelán missar ogärna en hemmamatch för Väsby Hockey och är mycket aktiv i supporterklubben. Foto: Charlotte Arwedsson

”Vilundahallen är mitt andra hem”

Onsdagar och söndagar vet man säkert var man hittar Eva Zelán, 42. På Väsby Hockeys hemmamatcher i hockeyettan
i Vilundahallen.

– När jag kommer in i den här hallen, då känns det som om jag är hemma. Gemenskapen, supportrarna, spelarna, allt är bara love, säger hon.

Hockeyintresset - och kärleken till Väsby Hockey - började redan i barnvagnen. Eva fick följa med pappa som var vaktmästare i hallen.

– Jag har alltid gillat hockey och hade gärna vela spela själv när jag växte upp, men då fanns det inga flicklag.

När laget 1987 gick upp i elitserien och blev Vilda Väsby med hela svenska folket var det en jätteskräll, ”miraklet på is”.

– Då satt farmor i biljettluckan, säger Eva stolt.

Gör egna armband

Väsby Hockey supportergrupp bildades 2015 av Evas sambo Stefan. I dag kan de räkna in drygt tusen medlemmar.

– Väsbyupportrarna är helt underbara, de ställer alltid upp. Som när det var problem med isen i hallen under en längre tid, då stöttade de laget fullt ut.

Eva sköter Facebook- och Instamgramkontot, står
i souvenirkiosken och har tillverkat VIK-armband till försäljning.

Det enda som får Eva att missa en hemmamatch i Vilundahallen är när hon har för ont.

Hon lider sedan många år av muskelsjukdomen fibromyalgi.

– Men då följer jag matchen i en app i mobilen!

Det här är Eva

Namn: Eva Zelán.

Ålder: 42.

Troget fan till Väsby Hockey sedan: Barnvagnen.

Bästa minnen från supportertiden: ”När Väsby gick till allettan för några år sedan, när vi vände första matchen för säsongen från underläge med 1-4 till vinst med 5-4 på straffar mot Visby-Roma och när Andreas Mindell började på kansliet. Han har gjort så mycket för Väsby Hockey!”

Coach. Förr i tiden satt Tommy Falk på bänken som spelare och ledare. I dag får han sin dos baseboll från läktarplats. Foto: Jonny Andersson

”Jag gapar och skriker från läktarplats”

– Nu känner han något, säger Tommy när terriern Oliver springer i en riktning husse inte tänkt sig.

Oliver är hemtam runt basebollplanen i Sundbyberg.

Tommy också. Sundbyberg Baseboll Club (senare Sundbyberg Heat) föddes 1972. Något år senare var Tommy Falk fångad – sedan han sett en av klubbens första amerikaner slå en grand slam. Som i brännboll innebär det att slagmannen har lagkompisar vid samtliga tre baser (koner i brännboll) och slår så att alla kan springa in och själv hinna varvet runt.

– Det var en tillfällighet att jag just då gick förbi Duvmossen (klubbens första hemvist).

Tommy spelade i många år, hans åtta år yngre bror, Micke Falk, rankas som en av Sveriges bästa genom tiderna och senare blev Tommy ledare. Han coachade Heats damlag, tog kadettlaget till EM-brons i San Marino och hade flera roller inom seniorverksamheten.

I dag är han trogen åskådare när hemmamatcherna inte krockar med hans bangolf. Han ser även träningar.

– Jag är engagerad. Gapar och skriker från läktarplats, men inte som förr.

Tommy är pensionär, men arbetar som vikarierande gymnastiklärare på Lilla Alby skola. Han gillar inte att hålla fotbolls- och innebandylektioner utan lär hellre eleverna att kasta boll och spela brännboll.

– Förhoppningsvis lotsar jag in någon i Heat.

Det här är Tommy

Namn: Tommy Falk.

Ålder: 67 år.

Trogen fan sedan: 1974.

Bästa minnen: ”Damernas första och enda SM-guld, 1981 och EM-bronset med kadettkillarna, 1985.”

BANDY-FAN. Förutom HIK Bandys hemmamatch på Vallen under annandag jul ser Stefan Thorén fram emot bortamatchen på nyårsafton i Gustavsberg. Här syns Stefan på Helenelunds IP, HIK:s första riktiga hemmaplan. Foto: Anders Ekström

”Det känns unikt att följa ett mindre lag”

Borta, hemma, träning eller kvalmatch.

Stefan Thorén har inte missat en enda av Helenelunds IK Bandys senaste 59 matcher. För ett par veckor sedan följde han med laget under en träningscup i Rättvik.

– Vi var tre stycken från klacken och tog in på hotell under två nätter för att följa träningsmatcherna, säger han.

– Många följer de stora lagen, som AIK. Det blir lite unikt att följa ett mindre lag, säger han.

Supporterlivet började i slutet på 70-talet som tonåring.

Hans pappa tog med honom till Vallen. Där kom Stefan att spela fotboll, och följa HIK–lagen inbitet. Fotbollslagen i Sollentuna kom sedan att slås ihop till ett lag, Sollentuna FK. Bara bandy är kvar i Helenelunds IK.

– Ibland går jag på andra matcher, men nu är det bara bandy som jag följer till 100 procent, säger Stefan.

HIK Bandy har en klack, ”The Lundeners”, bestående av ett tiotal personer.

Namnet anspelar på Helenelund och klacken har en egen sång.

– Det finns en visa som går ”Maybe it’s because I’m a Londoner’, men istället sjunger vi ”Lundeners”. Det sjunger vi varje mål som HIK gör. Det kan bli 15 gånger på en match.

Det här är Stefan

Namn: Stefan Thorén.

Ålder: 48 år.

Trogen fan till HIK Bandy: Sedan slutet av 70-talet.

Bästa minnen: Kvalet mot Kalix när det blev publikrekord på Vallen. ”Och ett minne till som sticker ut. Förra säsongen när vi spelade mot Nora och var sex personer från klacken som följde med och sov över. Det var väldigt trevligt”

Förslaget: Dyrare hyra för slottsbröllop i Djursholm

Nyheter Kan höjas med 25 procent Nästa år kan den som vill festa eller gifta sig i Djursholms slott få betala 25 procent mer i hyra. Detta om ett förslag antas av kommunstyrelsen. Anledningen är att slottets konferensavdelning går...torsdag 21/11 16:07

Beskedet: Engelska skolan i Vallentuna dröjer

Nyheter ✓Skjuts upp minst ett år ✓Kan bli en större skola ✓Söker lokaler Idag meddelade Internationella engelska skolan att deras etablering i Vallentuna skjuts upp minst ett år. Anledningen är att det nu pågår en diskussion om att öppna en F-9-skola istället för en...torsdag 21/11 14:51
Stockholm Direkt