Skratt. Mirva, Martta och Linda Tolonen skrattar åt gamla minnen. Foto: Mikael Andersson

Finland 100 år: "Jag är stolt över att vara halvfinne"

I Järfälla är vårt 100-jubilerande grannland Finland ständigt närvarande. Nästan en tiondel av kommunens befolkning har finsk anknytning. Vi träffade tre generationer från samma familj för att prata om det finska språket och arvet.

  • Publicerad 15:25, 15 dec 2017

Decemberkväll hemma hos Martta Tolonen, 81. På köksbordet lyser två ljus i adventsljusstaken. Martta kom till Sverige från Finland som artonåring i mitten av 1950-talet. Planen var att stanna en sommar, men hon blev kvar och gifte sig med en man, också han inflyttad från Finland, och bildade familj i Kallhäll.

– Hemma pratade vi bara finska med barnen. Det var viktigt att de skulle lära sig finska, så att de kunde kommunicera med släkten i Finland, säger Martta Tolonen.

En av hennes tre döttrar, Mirva Tolonen, 59, minns inte när hon lärde sig svenska.

– Men jag antar att jag kunde det när jag började första klass, haha, säger Mirva Tolonen.

I Martta Tolonens sovrum finns en slätktvägg, men barnbarnsbarnen saknas på väggen. Foto: Mikael Andersson

Fotoväggen med släktingar väcker diskussion i familjen. Foto: Mikael Andersson

"Finskan har blivit mitt andraspråk"

Barndomssomrarna tillbringade familjen hos släktingar i Finland, men i högstadiet slutade hon prata finska hemma. Och när Mirva själv fick barn var det inte aktuellt att lära dem finska. Det föll sig inte naturligt då hon sällan använde språket själv, och eftersom barnens pappa inte var finskspråkig.

– Jag har tappat finskan. Jag har bara svenska vänner, så vem skulle jag prata finska med? En kollega pratar finska med mig, men jag svarar oftast på svenska. Det är inte naturligt för mig att prata finska längre, säger Mirva, och fortstätter:

– Det har blivit mitt andraspråk, fastän det var mitt förstaspråk. Tanken att lära barnen språket har nog aldrig funnits. Men så här i efterhand kanske jag borde ha gjort det.

Linda Tolonen, 32, dotter till Mirva och dotterdotter till Martta, tycker det är tråkigt att inte kunna finska.

– Det känns sorgligt. Jag hade gärna velat lära mina barn finska, ett av dem har till och med sagt att han vill lära sig, säger hon och fortsätter:

– Jag ville ha finska som hemspråk i lågstadiet, men fick inte för att jag inte pratade det hemma. Jag var riktigt förbannad och gick till rektorn, haha.

Istället var tanken att mormor Martta skulle lära henne finska, något som med facit i hand gick sådär.

– Jag lärde mig räkneord och djur, men när jag skulle läsa nyheter högt så garvade mormor ihjäl sig åt mitt uttal, säger Linda Tolonen och skrattar. Mormor Martta fyller i:

– Det hade varit roligt för barnbarnen att lära sig finska, det är synd för deras del.

Mirva, Martta och Linda sitter i vardagsrummet hemma hos Martta i Kallhäll. Foto: Mikael Andersson

Kopplingen till Finland är stark

Alla tre är överens om att det aldrig varit något problem att ha finsk härkomst i Sverige, det har setts som så vanligt med finsk bakgrund, resonerar dem. Och några större kulturella skillnader mellan Sverige och Finland har de svårt att peka ut.

– Det skulle väl vara bastun. Och kanske en annan matkultur? Men att vara finsk har inte varit så hippt eller någon innegrej. Man kan äta kinamat men inte finsk mat på restaurang, säger Linda Tolonen. Martta fyller i:

– Samtidigt är ju märken som Marimekko stort. Och piroger och kålpudding finns i mataffären nu!

Linda Tolonen har inte tillbringat så mycket tid i Finland som de andra, men kopplingen till landet är stark.

– Jag har alltid varit stolt över att vara halvfinne. I skolan minns jag att vi räknade, "jag är en kvarts det här, och en kvarts det här", haha. Så är det fortfarande bland många unga, säger Linda Tolonen som jobbar i skolvärlden.

För även om inte språket funnits med, är det något särskilt med Finland, tycker Linda Tolonen.

– Att vara i Finland är speciellt, det är mitt arv. Det är inte som att vara i Danmark, säger hon.

Klart: Järfällaborna får rätt till äldrevård och förskola på finska

Finland 100 år

Den 6 december firade Finland sin 100-års dag, vilket uppmärksammades på en rad håll runtom i kommunnen.

Runt en tiondel av Järfällas befolkning har finsk anknytning enligt statistik från SCB. Det innebär att personen själv är född i Finland eller har en förälder eller far/-morförälder från Finland.

I veckan blev det klart att Järfälla blir finskt förvaltningsområde, vilket går att läsa mer om i artikeln som länkas ovan.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Här bor de mitt i historiens vingslag

Nyheter StockholmDirekt cyklar. Möt familjen i ett av Järfällas äldsta bostadshus Det finns inte en enda rak vinkel i den gamla brovaktarstugan vid Stäketbron i Järfälla. Men massor av lokal historia, ända från 1600-talet. Något familjen Sundelin, som bott här i snart 10 år,...fredag 6/7 11:56

Dags igen: då stängs pendeltågen av i sommar

Nyheter Så reser du istället Är det dags, är det dags, är det dags igen? Japp, det är det. För pendeltågsavstängningar alltså.fredag 6/7 11:35