MINORITETER. Från årsskiftet har de nationella minoriteternas rättigheter och skyldigheter stärkts ytterligare. Väsby är ett finskt förvaltningsområde och de finsktalande i Väsby ska kunna placera sina barn i förskolor där det finns finsktalande personal. Foto: Mostphotos

Finsktalande barn och äldre i Väsby får stärkt skydd

I veckan uppmärksammades samernas nationaldag. En ny lag ger de nationella minoriteterna ökat skydd och inflytande i hela Sverige. Det gynnar inte minst de finsktalande i Upplands Väsby. Men mer pengar till detta får inte kommunen.

  • Publicerad 18:05, 10 feb 2019

Hur kommer det sig att vi kan mer om Sitting Bull än Elsa Laula?

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har gällt i Sverige sedan 2010. Från den 1 januari revideras lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare.

Det innebär bland annat att finsktalande äldre och andra med minoritetsspråk ska informeras om boenden där det finns omvårdnadspersonal som talar deras modersmål. Boendet ska även erbjuda kulturella inslag som hjälper de boende att upprätthålla sin kulturella identitet.

– Det stora i lagen är att förskola och äldreboende med finsktalande personal höjs till att det ska vara helt eller till väsentliga delar på finska (tidigare helt eller delvis). I Upplands Väsby har vi Sverigefinska förskolan och inom äldreomsorgen Hedvigsgården med finsktalande personal, säger Mari Forsberg, Upplands Väsby kommuns samordnare för nationella minoriteter.

Hon påpekar även att det finns en dagverksamhet för äldre på Navet i Smedby med finsktalande personal, samt en finsktalande biståndshandläggare på kommunen.

– Vi har särskilda skyldigheter mot de finsktalande i kommunen, säger hon.

Finskt förvaltningsområde

Upplands Väsby är en av 66 kommuner som är förvaltningsområde för finska. Liksom andra kommuner har Väsby även ett ansvar att skydda Sveriges nationella minoriteter. Förutom sverigefinnar handlar det om judar, romer, tornedalingar och urfolket samer.

Mari Forsberg tror att lagändringarna på sikt kan stärka minoriteternas ställning i Sverige.

– Nu höjs ambitionsnivån för vad som ska göras för våra minoritetsgrupper som förr var utsatta och osynliggjorda av samhället. Genom att lyfta dessa frågor och upplysa om nationella minoriteternas roll i Sveriges historia ska vi få dem att blomma ut.

Mari Forsberg påpekar att de fem nationella minoriteterna är en del av vårt svenska kulturarv, men att lagstiftningen grundar sig på hur minoriteterna behandlats av staten.

Hon berättar att biblioteket i vår jobbar aktivt med ett samiskt tema och på den internationella modersmålsdagen, 21/2 kommer Patricia Fjellgren som gjorde den samiska castingen vid produktionen av filmen "Sameblod". Det finns också högläsning och konst med samiskt tema och "Sameblod" visas för skolklasser.

– Vi kan för lite om vår egen historia. Vi vänder oss inte bara till de som har samiskt påbrå, utan vi vill informera om den samiska kulturen. Hur kommer det sig att vi kan mer om Sitting Bull än Elsa Laula, säger Mari Forsberg.

Strukturerat arbete

Enligt lagändringen ska kommunerna heller inte enbart samråda med föreningar från de olika minoriteterna utan även med de andra medborgare som kan ha kopplingar till ett minoritetsspråk eller en kultur. Vidare vill staten se ett mer strukturerat arbete med frågorna.

– Vår utmaning är att uppfylla de nya lagkraven. Vi har kommit långt i arbetet med vårt finska förvaltningsområde. Men vi ska ha en samverkan med alla minoriteter och dessa grupper ska känna det meningsfullt att ha en dialog med oss, säger kommunalråd Maria Fälth (KD) i ett pressmeddelande.

Nationella minoriteters rättigheter

Nationella minoriteters rättigheter har sin grund i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Sverige erkände sina nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – i december 1999. Året efter kom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
I juni 2018 beslutade riksdagen att justera delar av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

"SAMEBLOD". Den 21 februari kommer Patricia Fjellgren, som bland annat varit med och gjort den samiska castingen till filmen "Sameblod", till biblioteket i Upplands Väsby för en kväll i de samiska språkens tecken. Foto: Aina Ferri

SAMISK IKON. Elsa Laula Renberg kämpade för kvinnors och samers rättigheter. Foto: wikipedia

Samråd

Tillhör du någon av nationella minoriteterna och är intresserad att höra mer om arbetet eller delta i samråd? Hör av dig till vasbydirekt@upplandsvasby.se eller 08-590 970 00.