Positiva. Både blomsterhandlaren Kaj Skoglund och frisören Karim Saraf tycker att lagändringen är bra. Foto: Jonas Palm

Flera butiker butiker blir kontantfria – så funkar det i Järfälla

Allt fler butiker i Järfälla väljer bort kontanter som betalning. Flera gör det för att minska rånrisken. Samtidigt höjs röster för att behålla kontanter som betalningsmedel.

  • Publicerad 11:52, 6 mar 2020

Det är inte värt det.

Riksdagen har nyligen stiftat en lag som kräver att bankerna ska upprätthålla kontantservice i hela landet. Men mellan näringsidkare och konsumenter råder det avtalsfrihet, vilket gör att butiker kan välja att ta bort kontant betalning – bara det framgår tydligt.

Tar inte emot kontanter

Karim Saraf, 60, har frisörsalongen Skönhetscompaniet i Kallhälls centrum. Han har har drivit frisörsalong sedan 1989 i Sverige och har märkt hur andelen som väljer bort kontanter har ökat markant de senaste fem-sex åren. Han har själv valt att sluta ta emot kontanter.

– Det var längesen kunderna betalade med kontanter. Vi kommer att glömma hur pengarna ser ut. Det är sällan någon som vill betala med kontanter numera, säger Karim Saraf.

Han lyfter fram rånrisken som en viktig faktor till att han slutat med kontanter.

– Det är inte värt det. Rånarna tar växelkassan som bara är värd några tusen, samtidigt som jag får betala över tjugotusen för sönderslagna fönster, säger Karim Saraf.

"Har minskat"

Bara ett stenkast från Karims frisörsalong ligger Kallhälls blomsterbutik som Kaj Skoglund driver. Han tog över butiken efter sin far och har drivit den i över 50 år.

Han har valt att fortsätta ta emot kontanter, främst för äldre som inte hängt med i teknikutvecklingen. Idag sker en försvinnande andel av betalningarna i hans butik med sedlar och kronor.

– Kontanthanteringen har minskat väldigt mycket, men samtidigt finns det ett behov för de äldre att kunna betala med kontanter. Det är bra att man nu kan välja en kontantlös linje, men då måste det finnas andra betalningsalternativ om man är gammal och inte har kontokort. Att kunna betala på faktura, till exempel, säger Kaj Skoglund.

Rånrisken ökar för äldre

Även Kaj lyfter fram den minskade rånrisken för butiker som en positiv aspekt av att kontanthanteringen minskat. Christina Tallberg, ordförande Pensionärernas Riksorganisation, menar att rånrisken nu förflyttas från butikerna till de äldre. Just Järfälla har drabbats av flera brott mot äldre den senaste tiden.

– Förr sa man att det är stor rånrisk i butiker, men man har flyttat ut problemet till äldre som blir av med sina kort eller bank-id, säger Christina Tallberg.

Hon instämmer i att behovet av att kunna betala med kontanter kan variera.

– Väldigt många använder ju kort. Men så länge som sedlar och mynt är legala betalningsmedel, så är det vår uppfattning att man själv ska få bestämma hur man betalar.

Den nya lagen

Den 1 januari i år började en ny lag gälla som innebär att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet.

Lagen gäller bankerna SEB, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea och Danske Bank, enligt konsumenteras.se.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021, enligt riksdagen.

Visa merVisa mindre

"Jag tycker att det går lite för fort, med tanke på att de äldre inte hunnit med i teknikutvecklingen", säger Kallhällsbon Johnny Andersson. Foto: Jonas Palm

"Jag betalar nästan uteslutande med kort", säger Sofie Thornberg, med sonen Arvid, 2. Foto: Jonas Palm

Kontantupproret

Det så kallade Kontantupproret vill att kontanter finns kvar som betalmedel vid sidan av alternativa lösningar. Kontantupproret anser att frågan om kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Kontantupproret vill att en offentlig aktör ska stå som garant för att kontanter ska vara tillgängliga i hela landet.

Bakom initiativet, som startades 2015, står Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson, tidigare Sveriges rikspolischef. Kontantupproret är ett nätverk bestående av intresseorganisationer, politiker, intressenter och privatpersoner.

Visa merVisa mindre