Kompensation. Socialdemokraten Salar Rashid tycker att ungdomsbostäder vore ett bra plåster på såren för alla år som kyrkogropen förpestat Bredäng. Foto: Claudio Britos

Förslaget: Bygg bostäder för unga i kyrkgropen

Bygg ungdomsbostäder till Bredängs unga i kyrkgropen. Det tycker Salar Rashid (S) vore en bra kompensation för alla år som det havererade kyrkobygget har gapat tomt i Bredäng.

  • Publicerad 14:44, 17 jun 2019

Gropen efter det havererade kyrkobygget står fortfarande kvar där, instängslad bredvid tunnelbanan i Bredäng. I mars togs marken till slut över av staden igen, efter att den rumänsk-ortodoxa föreningens kyrkodrömmar till slut gick i kras.

Inte mycket har hänt sedan dess, förutom att stängslet runt den trillat ned på några ställen. Lokala socialdemokraten Salar Rashid skrattar lite bittert när han kommer till platsen och konstaterar det ser ut som något ur Sagan om ringen.

– Man blir ju upprörd över att det har tagit så lång tid. Sånt här undergräver ju förtroendet för politiken, särskilt i ytterstaden. Jag är tveksam till att det hade fått se ut så här om det var i innerstan, säger han.

Nära till allt

Som tomt är marken attraktiv. Det är nära till Bredäng centrum, tunnelbanan, campingen, Sätraskogen och Mälarhöjdsbadet. Men ännu är det oklart vad den nu ska användas till.

Salar Rashid tycker att det borde byggas ungdomsbostäder här.

– Nu när vi äntligen fått tillbaka marken tycker jag man borde försöka kompensera Bredängsborna. De har blivit fråntagna ett helt fält, som har varit instängslat och ogästvänligt under så många år. Med billiga och bra ungdomsbostäder skulle den här historian kunna få ett lyckligt slut, säger han.

Varför just ungdomsbostäder?

– Det är framförallt unga som har svårt att få bostäder när det behövs 10-13 års kötid och amorteringsregler har blivit hårdare. Vi har en ökande trångboddhet och ungdomar som fortfarande bor hemma, trots att de helst skulle vilja flytta och bli fria och självständiga.

Vill att sociala frågor skrivs in

Om hans förslag skulle bli verklighet skulle Rashid gärna se att det i avtalen med byggaktörerna skrevs in sociala frågor, som att Bredängsungdomar skulle ha förtur till bostäderna eller att de skulle erbjudas jobb när bostäderna ska byggas.

SkärholmenDirekt har sökt stadsbyggnadsborgarråd Joakim Larsson (M) för en kommentar om Salar Rashids förslag, men han avböjer.

– Det här är precis som vilken annan mark som helst som staden äger, och för det finns det en viss beslutskedja, säger Edward Tovi, pressekreterare hos Moderaterna.

Fortfarande har inte mycket hänt i det som kallats "Bredängs skamfläck". Foto: Claudio Britos

Detta har hänt:

2006 fick kulturföreningen Fratia markanvisning för att bygga en rumänsk-ortodox kyrka och församlingslokaler i Bredäng.

I juli 2013 togs det första spadtaget, men snart uppdagades det att föreningen saknade bygglov. Bygget avstannade.

I mars 2015 fick föreningen till slut bygglov för församlingslokalerna. Bygglovet överklagades av grannar och Bredängs utvecklingsråd, men överklagandet avslogs av länsstyrelsen.

Under våren 2017 fick föreningen även bygglov för den stavkyrka de vill uppföra på platsen.

Våren 2018 stämde staden föreningen på ett mångmiljonbelopp i ett försök att sätta press på den.

I november 2018 nåddes en förlikning i Södertörns tingsrätt, där den 15 mars sattes upp som deadline för föreningen att visa att de har pengarna som krävs för att genomföra projektet. När föreningen inte lyckades visa pengarna återgick marken till stadens ägo den 15 mars 2019.