Uppgjort. Ett på förhand uppgjort möte mellan två olika firmor. Långt ifrån arena, inte på en matchdag. Under slagsmålet gäller vissa regler. Oftast inga vapen. Den som blir nedslagen på marken får inte fortsätta.

Fotboll eller fight club?

Våldet på idrottsläktarna har minskat. Nu är det på förhand bokade slagsmål, på platser långt från arenorna, som gäller.

  • Publicerad 10:56, 23 nov 2012

Vad det är som fått bort våldet från läktarna råder det delade meningar om. Polisen pratar om ökade möjligheter att stänga av bråkstakar, klubbarna och supporterorganisationerna lyfter fram det egna interna arbetet. Klart är i alla fall att stöket på Stockholms fotbollsläktare har minskat.
Lika klart är det att de så kallade huliganfirmorna finns kvar. Men nuförtiden sker slagsmålen vid på förhand uppgjorda platser och tidpunkter, långt ifrån arenorna och på dagar då det inte spelas några fotbollsmatcher.
Hur har det blivit så här? Ulric Jansson har arbetat med supporterfrågor i många år, bland annat är han delaktig i Stå upp för fotbollen – ett projekt för en positiv läktarkultur. Enligt honom har läktaren till viss del spelat ut sin roll som rekryteringsplats för våldsintresserade.
– Den renodlade huligankulturen i samband med fotboll är på tillbakagång. I dag är det sms och olika sociala forum som används, säger han.
Uppgifterna är osäkra, men omkring 500 personer tros i dag vara aktiva i firmor kopplade till AIK, Djurgården och Hammarby. Personerna känner till varandra väl och kommunicerar via olika forum på nätet. Förutom att bestämma plats för så kallade ”box” (slagsmål) så hånar och kritiserar de varandra för att vara fega, komma i för stora antal till en uppgjord box eller inte följa reglerna, till exempel hoppa på någon som ligger.

Recenserar bråken på nätet
Efter slagsmålen, som ofta är över på 30 sekunder, skrivs det en recension av bråket som läggs ut på forumen, efteråt blir det debatt i kommentarsfälten. Ibland läggs även filmklipp från fajterna ut på you-tube, men detta kritiseras ofta eftersom polisen kan använda materialet som bevis. Det är heller inte ovanligt att firmor skriver kommentarer till sina fiender efter ett slagsmål i stil med ”krya på er”, ”hoppas vi ses snart igen” och ”tack för senast”.
Ulf Stenberg, som medverkar i Fryshusets föreställning Top boy – en huliganberättelse, tillhörde själv en våldsam gruppering tidigare. Han förstår vad det är som gör att vissa personer dras till huliganism. Det finns tydliga regler, en enkel världsordning och det är lätt att skilja det onda från det goda. Våldet är den viktigaste ingrediensen, det som svetsar samman gruppen.
– Genom att gå igenom extrema händelser tillsammans skapas extremt starka band. Man får en närhet till andra personer, som vanligtvis tar lång tid att skapa. Det är väldigt basalt; man får en adrenalinkick och får ur sig frustration samtidigt som det är ångestdämpande. Självklart är det oerhört kortsiktigt, men det fungerar som vilket beroende som helst, säger han.

Vems ansvar?
Men att unga och vuxna män slåss för sin klubb, mot en annan klubb. Är det ett idrottsproblem? Handlar det om fotboll över huvud taget? Enligt klubbarna är svaret enkelt.
– Om grupper väljer att slåss en torsdagskväll när det inte är match har jag svårt att se att det ska kallas för idrottsrelaterat. För mig är det kriminalitet och ett samhällsproblem. Allt bråk som sker där vårt klubbnamn är inblandat gör att namnet dras i smutsen. Det är så klart inte bra. Men vi har svårt att påverka att det sker, säger Mats Jonsson, evenemangsansvarig i Djurgården.
Göran Rickmer, evenemangsansvarig i Hammarby, är inne på samma linje. Att folk slåss i klubbens namn försämrar ryktet och marknadsvärdet. Men så länge människor beter sig korrekt under matcherna har klubben svårt att göra mer.
– När vi började rensa upp i supporterleden sade vi till alla andra; var beredda. Vi har inte löst problemet med huliganism, vi har bara sett till att det lämnat läktaren och hamnat någon annanstans. För några månader sedan slogs två huligangrupper vid Globen. Det var 16 dagar till nästa match. Efteråt blev jag uppringd av en journalist som ville ha en kommentar. Men är det verkligen vårt problem? undrar Göran Rickmer.
Ulric Jansson, som alltså arbetat för en positiv läktarkultur i många år, håller med.
– På arenor har jag sett både politiker och högt uppsatta personer skrika könsord och kalla folk för de mest kränkande saker. Samtidigt känner jag igen våldsverkare som står och äter en mazarin och dricker kaffe på en match, som jag vet har varit ute i en skogsdunge tre dagar tidigare och slagits. Det är rimligt att fråga sig vad som då är ett idrottsproblem, säger Ulric Jansson.

Kulturen ett problem

Ulf Stenberg, skådespelaren från Fryshuset, anser dock att problemet är mer komplext än så. Och att det någonstans ändå har med fotbollen att göra. För att få bort våldet måste fotbollskulturen förändras från grunden, menar han.
– Att det blev ett ramaskri när Anton Hysén kom ut som homosexuell eller att Bosse Hansson kallar folk för rasistiska saker och får uppbackning av sina kollegor är bara några exempel på hur eftersatt fotbollskulturen är. Ett föråldrat mansideal lever vidare, då är det inte så konstigt att våld, ett klassiskt sätt för mäns styrkemätningar, också finns kvar. Så länge en gubbkultur råder inom fotbollen kommer våldet också göra det, säger Ulf Stenberg.
Samtidigt är han noga med att passionen och den så kallade ultraskulturen på läktaren måste få vara kvar.
– Ett ”rimligt hat” mot sina motståndarlag är bara positivt. Det skapar bra stämning och supportrar som älskar sitt lag. Utan sådana personer på läktaren skulle det bli förödande konsekvenser för idrotten.

Fakta

Här har man drabbat samman:
Oktober
Drygt 150 personer drabbar samman i Skärmarbrink. Fullt slagsmål mitt på gatan. Polis sprutar pepparspray. Flera personer uppsöker sjukhus.

September
Uppemot 150 personer möts på Gubbängsfältet för ett stort bråk.
Ett 80-tal personer sluter upp vid Medborgarplatsen. Polis har fått reda på vad som är på gång och avbryter bråket.

Juli
Bråk startar på Sveavägen mellan Göteborgsanhängare och Djurgårdsanhängare.

Juni
Bråk på Vasagatan mellan huligangrupper resulterar i flera grova misshandlar.

April
Bråk mellan djurgårdare och hammarbyare vid Stureplan. Cirka 50 personer från varje sida börjar slåss. Polis avbryter bråket.
Under Hammarbys premiärmarsch till Söderstadion startar ett på förhand planerat slagsmål i Tjurbergsparken. Ett hundratal bråkstakar är utrustade med bland annat glasflaskor, smällare, stenar och stolsben. Polisen skingrar bråket med hjälp av hästar och piketbussar.

Exempel på firmor i Stockholm:

AIK: Firman Boys. Baby Boys.
Hammarby: Kompisgänget Bajen. Bajen Baby Squad.
Djurgården: Djurgårdens Fina Grabbar. Djurgårdens Yngre Grabbar.