Striden. Det är lättare sagt än gjort för partierna att omsätta löftena om många bostäder i praktiken. Foto: Håkan Kjellgren

Frågan som sliter itu partierna inför valet: bostadsbyggandet

Bygg mycket – men inte här. De politiska partierna har ofta en åsikt centralt och en annan lokalt. Hur ska väljarna veta vad de röstar på i byggboomens Stockholm?

  • Publicerad 06:50, 16 feb 2018

Det uppskruvade bostadsbyggandet är en av de stora frågorna i Stockholm valåret 2018. För att råda bot på bostadsbristen i en stad som växer och får allt fler invånare krävs fler bostäder.

Så långt är de flesta överens. Men frågan är: var ska det egentligen byggas?

Byggprojekten möter ofta starkt motstånd på stadsdelsnivå – inte sällan från människor inom samma parti som fattat beslutet.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Ett exempel är byggandet av hyresrätter utmed Västerledsstråket i Ålsten. Miljö­partiets fullmäktigegrupp sa ja till 150 nya lägenheter, men förslaget fälldes av Cecilia Obermüller, partiets gruppledare i stadsbyggnadsnämnden och ordförande i Bromma stadsdelsnämnd.

– Jag vill hålla mitt ord, säger hon.

– Jag hade några år tidigare personligen svarat på över 200 mejl för Miljöpartiets räkning och förklarat att Miljöpartiet var emot förslaget att bygga i området. Då kan man inte plötsligt svänga när man är i majoritet.

Företräder lokala politiker ibland snarare den lokala opinionen än det egna partiet?

– Det är klart att vi är närmare befolkningen. Vi bor själva i stadsdelen, träffar folk och har en annan lokalkännedom, säger hon.

Krävde Larssons avgång

En som har erfarenheter av att stå på andra sidan av konflikten mellan centrala beslut och lokalt motstånd är Joakim Larsson (M).

I höstas krävde 23 moderater från Östermalm att han skulle avgå. Orsaken var att han inte ansågs lyssna på sina väljare och då speciellt rörande bygget av Nobel Center på Blaiseholmen. Själv poängterar han vikten av att inte låta sig styras av enskilda medlemmar.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

– Vi måste se till staden i sin helhet och enskilda grupperingar får inte påverka det myndighetsutövande beslutet. Däremot lyssnar vi på deras synpunkter, säger han.

– Sedan finns det en del som försöker få oss att ändra beslutet med olika påtryckningar och kampanjer i media. Men vi politiker måste kunna agera oberoende i vår myndighetsutövning.

Alla partier utom Sverigedemokraterna är överens om att förtätning är någonting positivt.

Men det tycks bara gälla så länge förtätningen inte sker på bekostnad av utsikten från den egna bostaden. Så skulle hållningen – aningen tillspetsad – kunna beskrivas.

”Inte beslutanderätt”

För att undvika förvirring hos väljarna vill Erik Slottner (KD) helst se att hans parti driver samma linje på både central och lokal nivå.

– Det är självklart bra om vi kan ge en samlad bild till väljarna istället för två olika. Men samtidigt kan jag aldrig tvinga våra ledamöter att tycka si eller så. Sedan ska man komma ihåg att stadsdelsnämnderna inte har beslutanderätt i dessa frågor, vilket många väljare säkert tror, säger han.

En rundringning till samtliga partier inom den rödgrönrosa majoriteten och alliansen visar att ungefär hälften anser att stadsdelsnämnderna borde få ett större inflytande redan tidigt i  byggprojekten.

Forskaren: Inte demokrati

Andra är mer skeptiska. För stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle är det ingen självklarhet att låta lokala röster få mer att säga till om.

– Tanken är god, men man ska också komma ihåg att detta per definition inte är demokrati. Det är trots allt inte de som bor i området som kommer bo i de nya bostäderna. Vad är sannolikheten att de som bor fint och grönt vill lämna de bästa lägena till andra? Hus håller i 100 år och omflyttning sker vanligen var tionde år. De stora hållbarhetsfrågorna kan aldrig lösas bara lokalt, säger han.

Så hur ska jag som väljare veta vad jag får när jag röstar den 9 september?

– Jag tror den bästa rekommendationen är att lyssna på inflytelserika personer inom partierna och vad de säger i sakfrågor. Så länge partierna inte är konsekventa i sin stadsbyggnadspolitik måste vi lyssna på vad de säger i sak, konstaterar Alexander Ståhle.

FYRA EXEMPEL

Nobel Center. Planerna har skapat stridigheter inom Moderaterna. Foto: David Chipperfield Architects / Moderaterna

1. Nobel Center

Moderaterna säger ja – trots kraftigt lokalt motstånd

Vad: Nobel Center. Nytt stort center för publika Nobelverksamheter

Var: Blasieholmen

När: 2017

I korthet: I Stadshuset lyckas Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna våren 2016 att klubba igenom planerna på att bygga Nobel Center på Blasieholmen. Lokalt saknas dock stöd för beslutet. Ett år senare kräver 23 moderater från Oscar Södra på Östermalm att ordförande för Stockholmsmoderaterna, Joakim Larsson, ska avgå.

– Motståndet mot Nobel Center är och har varit hemskt starkt bland våra väljare, men även inom partiet. Men Joakim Larsson bryr sig inte om oss medlemmar, säger Claes Melin, moderatmedlem i föreningen Oscar Södra som är initiativtagare till uppropet.

Osthuset. Gunnar Sandell (S) blev så uppbragt att han hoppade av. Foto: Illustration: Utopia

2. "Osthuset" i Gubbängen

Socialdemokraterna vill bygga – men motarbetas av (S) lokalt

Vad: Osthuset. Ett studenthus som ser ut som en ost

Var: En grässlänt i anslutning till Gubbängens tunnelbana

När: 2015

I korthet: Planer på att bygga ett studentboende med 84 lägenheter, kallat ”Osthuset”, i Gubbängen, väcker protester. Den rödgrönrosa majoriteten i stadsbyggnadsnämnden är positiva, men lokalt kräver Gunnar Sandell (S) från partiföreningen i Hökarängen/Gubbängen att hans partikollegor ska ändra sig och stoppa bygget. Sandell arbetar intensivt på flera sätt för att stoppa Osthuset och avgår sedan i protest på försommaren 2015 när planen fortsätter.

Proteserna bidrar dock till att stora delar av ursprungsförslaget förändras. Studenthuset liknar inte längre en ost och antalet lägenheter minskas till 42.

Ålsten. Cecilia Obermüller (MP) satte stopp för planerna på hundratals bostäder eftersom hon lovat det lokalt. Foto: Pressbild / Mikael Andersson

3. Hyresrätter i Ålsten

Miljöpartiet vill bygga – men stoppas av MP lokalt.

Vad: Projekt med att bygga 200-300 hyresrättsbostäder

Var: Ålsten

När: 2016

I korthet: Tanken från början är att bygga 200-300 hyresrätter utmed Västerledsstråket i Ålsten. Socialdemokraterna vill bygga, men Miljöpartiet är kritiskt. Efter mycket om och men går Miljöpartiets fullmäktigegrupp med på att säga ja till 150 nya hyresrätter, alltså hälften. MP:s gruppledare i stadsbyggnadsnämnden, Cecilia Obermüller (MP), väljer då att fälla förslaget.

– Jag säger som Astrid Lindgren, det finns saker man måste göra, annars är man bara en liten lort, säger hon till Bromma Tidning.

Årsta golf. "Rör inte Årsta golf" hette det först. Sedan ändrade sig S. Foto: Mikael Andersson / Pressbild

4. Golfbanan på Årstafältet

Först vill (S) bevara Årsta golf – men ändrar sig efter valet.

Vad: Om golfklubben som legat på Årstafältet i 30 år ska få plats när området exploateras.

Var: Årstafältet

När: 2013

I korthet: 2013 pågår planeringen av nya bebyggelsen på Årstafältet för fullt. Det står snart klart att Årsta golf inte tycks få plats i de nya planerna. Men dåvarande oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) tar strid för golfen och kräver ”Rör inte Årsta golf, golfen ska vara kvar på Årstafältet”. Men när sedan Socialdemokraterna hamnar i majoritet efter valet 2014 svänger de i frågan. Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd har nu svårt hålla med sin forna partikollega och menar nu att golfen ska bort.

– Det är svårt för oss att motivera att golfanläggningen ska få använda tre hektar i ett så centralt läge i Stockholm

Det här görs för att stoppa konflikterna

Översiktsplanen

Stockholms nya översiktsplan fokuserar på att få bukt på problemet med för stora glapp mellan vision och vad som i slutändan byggs. Öersiktsplanen fokuserat mycket på HUR, inte bara ATT, 140 000 bostäder ska byggas till 2030.
 
Fokus Skärholmen

Stadsbyggnadsprojekt som fokuserar på samarbete mellan förvaltningar och de boende i samband med att minst 4000 nya bostäder ska byggas. Exempelvis har Skärholmsborna pekat ut sina favoritplatser och vilka platser som behöver utvecklas.
 
Järvalyftet

2007 togs ett grepp för att åstadkomma en positiv utveckling på Järvafältet. Arbetet är långsiktigt och sker med Stockholm stad tillsammans med andra externa aktörer och de boende. Målet är bland annat att skapa mer varierad stadsmiljö, trygghet i vardagen och fler jobb i området.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.