Anja och Nahrud Kurshid bor med sin dotter i ett av radhusen på terrassen. Här trivs de bättre än på Östermalm där de bodde tidigare. ”Där blev min fru nedtryckt för att hon var gift med mig som är mörkhyad”, säger Nahrud. Foto: Claudio Britos

Går det att bygga bort segregationen?

Kan man bygga bort segregationen i Stockholm? Ja, fast politikerna har börjat i fel ände, menar forskaren Andreas Alm Fjellborg. I Fittjas nya radhusområde trivs grannarna – men de etniska svenskarna saknas, tycker de.

  • Publicerad 14:14, 24 aug 2018

Arton år. Det är kanske den mest uppseendeväckande siffran när Stockholms boendesegregation förklaras. Den beskriver hur många år det skiljer i medellivslängd mellan en högutbildad i välbärgade, villadominerade området Danderyd och en lågutbildad i hyres­rätts­dominerade miljonprogramsförorten Vårby gård. Hårdraget – en fråga om liv och död.

Så vill politikerna bygga i Botkyrka

Segregationen ökar

Och segregationen har ökat. Stockholmare med medelinkomster har lämnat miljonprogramsområden och samlas i innerstan och villaförorter.

– Att segregationen har ökat över tid står klart i de studier som gjorts. Mycket av segregationen handlar om inkomst, men det är också en etnisk segregation som i relativt hög grad sammanfaller med den ekonomiska, säger Andreas Alm Fjellborg på Kulturgeografiska institutionen på Uppsala Universitet som forskar upplåtelseformernas betydelse för hur hushåll flyttar i Stockholm.

Delvis sitter det i bostadsstrukturen. Bygget av hyresrättsdominerade miljonprogram på 60- och 70-talen tillsammans med bostadsrättsomvandlingarna av innerstan och närförorternas hyresrätter från tidigt 2000-tal och framåt har bidragit, säger Andreas Alm Fjellborg.

HELA LISTAN: Här byggs det i Botkyrka i år

Vill bygga idyller

Nu pratar politiker i de flesta läger om att bygga bort segregationen. För att fler med lägre inkomster ska kunna flytta till välbärgade villaidyller ska fler hyresrätter byggas där. I områden där hyreshusen står täta ska det byggas bostadsrätter, radhus och villor.

I Botkyrka har den rödgröna majoriteten redan inlett flera förtätningsprojekt i miljonprogrammen. Det första, Fittjaterrassen, stod klart för fem år sedan. Området med bostads- och hyresrätter ligger som en egen ö mitt i Fittja, granne med hyresrätterna vid centrum och med utsikt över Fittjaviken.

Ny profil. Fittjaterrassen ligger mellan Fittja äng och hyreshusen intill centrum. Foto: Claudio Britos

Sanaa Chehabi sitter på en av de soliga uteplatserna. Hon tycker att terrassen är en lugn och familjevänlig oas i Fittja. Vid hyreshusen och uppe i centrum är det stökigare, tycker hon.

– Men jag ser inga svenskar här, mest folk med utländsk bakgrund. Svenskarna kanske inte vill bo här?

Taxichauffören Nahru Kurshid har bott här sedan området byggdes.

– Det här är ett fint område, det är lugnt och alla känner alla. Det är tryggt och bra grannar. Det enda problemet är att folk från hela Fittja kommer för att parkera sina bilar här. Det är mindre risk att bilarna brinner upp för om någon utomstående kommer har vi koll, säger han.

Politikernas förhoppning med att bygga områden som Fittjaterrassen är både att få de i området som gör karriär att få tag i en attraktiv bostad här att stanna kvar – och att få köpstarka grupper utifrån att flytta in. Men fungerar det?

Foto: Claudio Britos

En kvinna i området tror inte det. Hon saknar de etniska svenskarna som hon sett flytta härifrån sedan 70-talet. Hennes son skrattar åt frågan hur man får dem att flytta tillbaka.

– Nästan alla som kan flyttar härifrån. Skolorna är inte bra, det är otryggt. Att bygga för att få folk att stanna? Det händer inte.

Bygg i villaområden

Att förtäta miljonprogrammen med ägt boende är bra för individer som kan komma in på bostadsmarknaden och göra bostadskarriär. Men inte för att bryta segregationen, menar Andreas Alm Fjellborg. Över tid är det en allt större andel låginkomsttagare som flyttar till bostadsrätter och radhus som byggs här.

– Det finns en övertro på att bostadsrätter i stigmatiserade områden lockar en svenskfödd medelklass. I dag fokuserar man på de områden där segregationens negativa konsekvenser syns tydligast, men då missar man att segregation kräver insatser i flera områden. Det krävs också fler billiga hyresrätter i välbärgade områden, så att låginkomsttagare också kan välja var de ska bo, säger Andreas Alm Fjellborg.

Inte välkommen på Östermalm

Men hur lätt är det att integrera sig? Nahrud Kurshids familj flyttade till Fittjaterrassen från Östermalm. Som en av få mörkhyade i området kände han sig inte välkommen där.

– Jag är gift med en svensk kvinna, folk gick på och tryckte ner min fru för att hon var gift med mig. Nu är hon är den enda svensken här, men här är vi välkomna.

Han ser gärna att området blir mer blandat på alla sätt. Men bilden av Fittja som otryggt och kriminellt hjälper inte integrationen, tror han. Sanaa Chehabi tror att segregationen löser sig med de unga.

– Jag ser att ungdomar blandar sig mer mellan svenskar och andra etniciteter, de är vanare vid det, säger hon.

SJÖGREN: Vår stad är delad – men måste det vara så?

ÅTTA FÖRSÖK ATT BYGGA FÖR EN MER ENAD STAD

TINGSTORGET

Tingstorget är ett av Botkyrkas främsta skyltfönster för att bygga bort segregationen i kommunen. Fjorton hus byggs på Albyberget i Alby, granne med cirka tusen hyresrätter och en svindlande utsikt över norra Botkyrka. De första husen står redan klara och är inflyttade och både den rödgröna majoriteten och oppositonen är positiva till bygget.

”Vi har ett unikt läge att bygga bostäder och bryta segregationen. Man ska kunna hitta sitt drömboende i Botkyrka och i alla kommundelar, för alla stadier i livet”, säger Ebba Östlin (S).

Samtidigt vill majoriteten bygga hyresrätter i de södra, villatäta kommundelarna Tumba och Tullinge.

VÅRBY UDDE – nytt Hammarbysjöstad

Den nya stadsdelen Vårby udde, som ska ligga där Spendrups bryggeri tidigare låg inkilad mellan E4:an och Fittjaviken, är tänkt att bygga bort segregationen i Vårby gård och Masmo.

Stadsdelen ska blanda både bostadsrätter och hyresrätter och tanken är att den huvudsakligen ska ge Vårbybor möjligheten att bo kvar i sin kommundel. ”När personer bor kvar längre tid och lär känna varandra skapas den sammanhållning som är grunden i integrationen”, säger Malin Danielsson (L), kommunalråd i Huddinge med ansvar för samhällsbyggnad. Hon medger att det finns en risk att Vårby udde blir en rik enklav och poängterar därför vikten av att samtidigt bygga nya bostadsrätter i Vårby och Masmo (Vårby haga) och bra kopplingar mellan områdena.

MÄLARÄNG

1 100 nya bostäder, två förskolor och grundskola med plats för 900 elever. Det är visionen för den Mälaräng, som planeras mellan Bredäng och Mälarhöjden. Nybyggnationerna ska få bort den barriär som i dag finns mellan stadsdelarna i området kring Bredängs trafikplats. Hälften av de hittills planerade lägenheterna är hyresrätter.

”Vi ser naturligtvis gärna att det är blandade boendeformer i de områden som byggs. Men det viktigaste är att det byggs överhuvudtaget. Det ökar attraktionen för områdena och ger en massa ringar på vattnet”, säger Jan Valeskog (S).

Från moderat håll menar Joakim Larsson (M) att förslaget har brister. ”Problemet när man bygger nytt är att man bygger vidare på en struktur som redan har lett till segregation. Det krävs till exempel fler bostadsrätter för att ett projekt som Mälaräng ska få en positiv ekonomi.”

VÅRBY UDDE – nytt Hammarby sjöstad

2016 ville Socialdemokraterna och Vänsterpartiet se 300 nya lägenheter, varav hälften hyresrätter, bland villorna i välbärgade Ålsten i Bromma. De planerade Stockholmshusen skulle bidra till att bygga bort bostadsbristen och skapa en blandad stad. Alliansen sa dock nej till projektet. ”I det här fallet är det en kombination av de boendes åsikter och platsen i sig”, sa Joakim Larsson (M), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden i en intervju med StockholmDirekt i augusti 2016. Samtidigt menade S och V att de borgerliga helt enkelt inte klarade av att stå emot trycket från sina kärnväljare i villa-Bromma som var starkt kritiska till förslaget.

Till slut blev det Miljöpartiet som fällde förslaget med hänvisning till områdets naturvärden.

STOCKHOLMSHUSEN

Stadens satsning på billigare hyresrätter genom enklare och snabbare byggprocesser inleddes 2017. Målet är 3 500–5 000 byggstartade hyresbostäder fram till 2020. Den rödgröna majoriteten har lanserat konceptet som ett sätt att utveckla integrationen genom att bygga hyresrätter alla har råd att bo i. ”Det ökar stabilititeten på en plats när människor till exempel kan hitta lägenheter åt sina barn utan att de behöver lämna området”, säger Jan Valeskog (S).

Stockholmshusen har mött stark kritik från alliansens företrädare som reagerat på att lägenheterna blir dyrare än vad som tidigare påståtts. ”Dessutom är det tråkigt att man inte släpper in fler privata byggföretag. De lyckas ofta pressa priserna mer än de kommunala som nu fått uppdragen”, säger Joakim Larsson (M).

SPÅNGADALEN

Totalt planeras 1 500 – 1 700 bostäder i både flerbostadshus och radhus i det i dag obebyggda området som binder samman Tensta, Rinkeby och Bromsten. Spångadalen är ett av fyra fokusområden, tillsammans med Skärholmen, Rågsved/Hagsätra och Kista/Järva, där fysiska och sociala barriärer ska tas bort för att minska segregationen.

”Det är ett fantastiskt bra projekt där vi öppnar upp områden som ligger väldigt nära varandra", säger Jan Valeskog (S).

Även alliansen ser gärna att stadsdelar byggs ihop men när det gäller Spångadalen önskar Joakim Larsson (M) att det byggdes ännu mer än planerat.

”Vi ser gärna 5 000 nya bostäder. Men det handlar också om hur man bygger. Man måste skapa trygga bostadsmiljöer och bygga slutna kvarter med mer stadskaraktär.”  

VISTA SKOGSHÖJD – hyresrätter i villaområdet

Politiker från både höger och vänster i Huddinge anser att det inte bara är områden som västra Skogås, Flemingsberg och Vårby som behöver blandas upp med fler bostadsrätter. Det behöver samtidigt byggas hyresrätter i klassiska villaområden, som annars är homogena områden med hög andel välutbildade personer med hög inkomst.

Ett sådant område är Vista skogshöjd. Mitt bland villorna mellan Flemingsberg och Fullersta ska flerbostadshus för hyreslägenheter byggas. Totalt ska området, som i dag är en del av Källbrinksskogen, rymma 620 nya bostäder. Då räknas även radhus, parhus och villor in.

ÅLSTEN

2016 ville Socialdemokraterna och Vänsterpartiet se 300 nya lägenheter, varav hälften hyresrätter, bland villorna på södra sidan av Västerled i Bromma. De planerade Stockholmshusen skulle bidra till att bygga bort bostadsbristen och skapa en blandad stad. Alliansen sa dock nej till projektet. ”I det här fallet är det en kombination av de boendes åsikter och platsen i sig”, sa Joakim Larsson (M), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden i en intervju med StockholmDirekt i augusti 2016. Samtidigt menade S och V att de borgerliga helt enkelt inte klarade av att stå emot reaktionerna från sina väljare. Till slut blev det Miljöpartiet som fällde förslaget med hänvisning till områdets naturvärden.

Går det att bygga bort segregationen?

Så tycker Botkyrkas politiker:

Liberalerna - Bygg småstadskänsla

Ja, det går. Det handlar om att vi ska bygga på ett sätt som motverkar segregation. Det gäller både nybyggnation men också kompletterande bebyggelse. Bygg med blandade upplåtelseformer och blanda gärna flerfamiljshus med småhus och företags/butikslokaler så att en småstadskänsla skapas. Dessutom måste barriärer byggas bort. Det är därför Liberalerna vill gräva ner E4/E20 genom Norra Botkyrka.

Moderaterna - Ombilda hyresrätter

Ja! Botkyrkabyggen bör sälja fler lägenheter eller låta fler ombilda till bostadsrätter. För de medlen ska nya hyresrätter byggas och upprustningar göras. Vi måste också få till stånd en ständigt aktuell tomtbank med tomter som privatpersoner och företag kan söka i. Vi behöver få fler områden med blandade upplåtelseformer. Fler villor, radhus och ägarlägenheter där det är flest hyresrätter idag – och vice versa.

Vänsterpartiet - Fler hyresrätter behövs

Ja, men givetvis krävs många fler åtgärder inom t.ex. arbetsmarknad, utbildning och socialtjänst. Framförallt handlar det om att minska klasskillnaderna generellt. Genom blandade upplåtelseformer kan den sociala segregationen motverkas. Det behövs fler bostäder med låga hyror i områden som Tullinge och Uttran och de som vill flytta till en bostadsrätt eller villa i Fittja eller Alby ska kunna göra det. Framförallt behöver vi fler hyresrätter, som det är stor brist på.

Socialdemokraterna - Ska bygga 8000 nya bostäder

Ja bostadssegregationen går att bygga bort! Det är en av våra stora löften att göra. Vi vill därför bygga 8000 nya hem i Botkyrka. Genom att bygga blandat och förtäta nära stationerna ska man oavsett hur livet ser ut kunna hitta en bostad som passar i sin stadsdel. Det måste också finnas bostäder anpassade för äldre. Vi ska också skapa en bostadsgaranti för alla unga, så att de kan flytta hemifrån.

Sverigedemokraterna - Ett kulturellt problem

Nej, segregationen kan inte byggas bort. Vi sverigedemokrater anser att segregationen är ett kulturellt problem och att detta inte kan byggas bort med olika typer av bostadsformer. Vi anser att detta problem har sin grund i den ansvarslösa invandringspolitiken som förts i flera decennier.

Centerpartiet - Blanda upplåtelseformer

Ja, man kan bygga bort segregation. Bygg bostäder som människor har råd med! En trygg bostadsmiljö där det finns naturliga träffpunkter för alla invånarna. En blandning av upplåtelseformer och hustyper. Arbetsplatser i alla stadsdelar. Rikt utbud av fritidsaktiviteter, t ex fotbollsplaner, utegym och tillgång till lokaler för olika verksamheter.

Miljöpartiet - Mer andelsägande

Ja! Botkyrka har som enda kommun i Sverige stärkt allmännyttan genom att blanda ägande och hyrande i samma hus ("andelsägande"). Vi håller nere hyrorna, renoverar snabbt och ordentligt samtidigt som människor äntligen får möjlighet att äga sin bostad. Bygger vi nya hus på samma sätt får vi nya billiga hyresrätter och ägande i samma hus. Dörr i dörr. Det är långt ifrån lagom-sättet att bryta boendesegregationen.

Tullingepartiet - En konstgjord lösning

Kommunstyrelsens ordförande, Ebba Östlin (S), har sagt att "Tullinge och Uttran, har den mest besvärande segregationen". Det uttalandet är en skandal. Till skillnad från kommunledningen vill vi värna Tullinges karaktär. Vi tror inte på konstgjorda politiska bygglösningar som att öka antalet hyresrätter i Tullinge för att minska segregationen.

Kristdemokraterna - Inte mer miljonprogram

Nja. De allra flesta är överens om att vi behöver bygga mer, men inte med centrumbildningar i periferin, enligt de gamla miljonprogrammen. Segregation handlar för övrigt om många olika faktorer samtidigt. T.ex. hög sysselsättning, fungerande kollektivtrafik, bra skolor, språkliga kunskaper, trygga bostadsområden och en gemensam värdegrund. De är alla viktiga delar för en god integration för människor att utveckla ett gemensamt ”vi”.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.