Foto: Claudio Britos

Gigantiskt sopberg har blivit örnnäste

Det var en gång ett gigantiskt sopberg. Nu är det en unik naturupplevelse. Trafikskadade rådjur och en utsikt över hela Södertörn lockar flyttfåglar, rovfåglar och fågelskådare till Sofielundstippen.

  • Publicerad 17:09, 9 okt 2019

– Kolla där! En havsörn! Ni ser hur stora de är!

Vi har just klivit ur bilen och står vid roten av den gamla Sofielundstippen. Naturguiden Richard Vestin pekar upp mot krönet av den branta backen framför oss. Precis ovanför breder en ung havsörn ut sina två meter breda vingar, tar ett kraftfullt vingtag och svävar vidare norrut.

– Den är nog på väg mot maten, säger Richard.

Huddinge kommun har under en tid lagt ut mat till rovfåglar på toppen av den gamla tippen. Den här morgonen har Huddinge jakt- och viltvårdsförening lagt ut tre döda rådjur. Djuren som läggs dit har dött i trafiken eller skjutits av jägare i skyddsjakt. Det är alltså djur som annars skulle gå till spillo. Samtidigt hjälper man på det här sättet rovfåglarna på traven.

När vi kommer upp över krönet lyfter tre stora korpar en bit bort.

– Trots att de är 250 meter bort känner de av oss. De måste ha varit där vi lägger djuren. Rovfåglarna håller koll på korparna. Om korparna inte går ner så är det nått som inte stämmer, berättar Richard Vestin.

Circle of life. Tre förolyckade rådjur har lagts ut som föda till rovfåglarna. ”En och annan kan nog tycka att det är osmakligt, men då har man tagit ett ganska långt kliv från det naturliga kretsloppet. Ligger man stilla tillräckligt länge i naturen så kommer man bli käkad på.” Foto: Claudio Britos

Tippen tar dig upp över de färgsprakande trädtopparna i Gladö Kvarnsjöns naturreservat. Utsikten är magnifik.

– Det är inte många platser i Stockholm där man har den här 360 graders vyn över Södertörn och södra Stockholm. Där har du vattentornen i Södertälje och Storvreten, och där är vattentornen i Tullinge och i Björnkulla. Och därborta Globen, Tele2 Arena och Högdalstoppen, säger Richard och pekar ut Södertörns högsta byggnader.

Listan kan göras längre. Bakom oss breder SRV:s återvinningsanläggning och Swerocks stora bergtäkt ut sig. De enorma lastbilarna ser små ut bredvid det enorma hålet i skogen. Över SRV:s återvinningsanläggning cirkulerar tusentals trutar och andra måsfåglar som har fått vittring på alla matrester som ska göras till biogas.

Där är en till. Åh jävlar den är fin ... Den här är en PRO-örn, säkert 15–20 år.

Faktum är att det vi står på tillhör SRV och är ett gigantiskt sopberg fylld av Södertörnsbornas samlade avfall från 1970- till början av 2000-talet. Under våra skor knastrar glasbitar, gamla muttrar och rostiga hänglås.

– Där är en till. Åh jävlar den är fin ... Den här är en PRO-örn, säkert 15–20 år. Man ser det på den klara ljusgula näbben och den vita stjärtfjädern, säger Richard utan att ta ögat från tubkikaren.

Foto: Claudio Britos

PRO-örn. Den ljusgula näbben och den vita stjärten skvallrar om att det här är en gammal rutinerad havsörn. Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos

Jag kom hit första gången 1987 för att dumpa ett lastbilsflak fullt av sopor. Man bara öste ut det i en hög och så kom gigantiska maskiner med stora metallhjul och plattade till det.

Ovanför oss flyger en stor flock ängspiplärkor. En bit bort dyker en steglits med sitt karakteristiska läte som låter som fågelns namn. Under vår timme uppe på Sofielunds gamla tipp ser vi i rovfågelsväg fyra havsörnar, en duvhök, en sparvhök och en ormvråk.

Att platsen är så populär bland fåglar är en blandning av mänsklig närvaro och frånvaro. SRV:s anläggning lockar fåglar som vill mumsa på matrester. Det i kombination med den öppna gräsbeklädda kullen lockar i sin tur rovfåglar som vill mumsa på de mindre fåglarna. Uppe på kullen och i de omgivande trädtopparna har de bra utsikt över potentiella bytesdjur och faror.

Samtidigt är den gamla tippen nu mer en fredad plats som naturen har börjat ta åter. Där växer endast ljung, gräs och enstaka buskar. SRV, som fortfarande äger den gamla tippen, håller kullen fri från höga träd eftersom för stora träd skulle riskera att ta sönder den skyddande duken som skiljer kullens toppskikt från dess potentiellt miljöfarliga innehåll. Företaget har också ordnat stenrösen där småfåglar trivs och ställt upp kala döda träd som utkiksplatser för rovfåglar.

– Jag kom hit första gången 1987 för att dumpa ett lastbilsflak fullt av sopor. Man bara öste ut det i en hög och så kom gigantiska maskiner med stora metallhjul och plattade till det. Nu är det en plats med unik natur och en dröm för fågelskådare, säger Richard Vestin.

Rovfågelled

Sofielund ligger några hundra meter från Huddingeleden vid Gladö Kvarnsjöns naturreservat. Längst in på Kvarnvägen vid entrén till naturreservatet söder om Kvarnsjön, börjar en utmarkerad led. Om du följer örnarna hittar du snart fram till en brant backe som tar dig upp på kullen.

Anders Kronhamn är sektionschef för miljö och utveckling på SRV och jobbar på den moderna återvinningscentralen nedanför den gamla tippen. Han är också fågelskådare och ligger bakom de stenrös och uppställda stockar som lockar fåglar till Sofielund. Foto: Claudio Britos

Rovfåglar i folktron

Den grekiska toppguden Zeus blev så betuttad i den ursnygge prinsen Ganymedes från Troja att han förvandlade sig till en örn för att röva bort honom. Efter det fick Ganymedes tjäna som dryckesansvarig för gudarna. Det ryktas om att han och Zeus tyckte om varandra. Mycket.

Även den nordiske översteguden Oden gillade att klä ut sig till en örn för att sno saker. Enligt sagorna var det den formen han antog efter att han först förfört jättinnan Gunnlöd och sedan druckit upp Suttungamjödet som hon vaktade.

Prometheus, titanen som väckte gudarnas vrede när han stal elden och gav den till människorna, hade ett minst sagt ansträngt förhållande till rovfåglar. Som straff för eldstölden band gudarna nämligen fast honom på ett berg där en örn (eller gam) varje dag hackade ut hans lever, som ständigt växte tillbaka. Något som pågick ända tills dagen då Herakles befriade honom.

Jättegamen kondoren, som syns i bland annat Chiles och Colombias statsvapen, finns återbildad i konst från redan 2500 f.Kr och var en viktig del av mytologin i Anderna. Kondoren var bland annat förknippad med solguden och en symbol för styrka och hälsa.

Vildvittror och harpyor – olika korsningar av människor och rovfåglar har ofta förekommit i mytologin och folktron. Både vildvittror och harpyor är ruskiga fåglar med kvinnodrag som på olika sätt plågar människor. I Egypten framställdes både solguden Ra och kungaguden Horus med falkhuvud. I buddhismen och hinduismen finns varelsen Garuda, som ibland framställs som en man med vingar och örn-näbb.