Fångst. Rovfisken åker tillbaka ner i sjön, de ska hjälpa till att bevara den ekologiska balansen. Foto: Mikael Andersson

Glädjande vårfiske – vattnet i Vallentunasjön mår allt bättre

Vårtider betyder vårfiske i Vallentunasjön. I många år har man fiskat i försök att förbättra vattenkvaliteten. VallentunaDirekt har träffat Pelle Nilsson som i alla år har skött fisket.

  • Publicerad 15:37, 8 maj 2020

Det här är som att gallra ett morotsland.

Täby och Vallentuna kommun har länge arbetat tillsammans för att avhjälpa övergödningen i Vallentunasjön. Ett projekt som pågått det senaste decenniet är det numera årliga vårfisket.

I flera veckor kämpar Pelle Nilsson i väder och vind, i en öppen liten snurrebåt, för att tömma garn. Bara under 2019 fick han upp tolv ton fisk – ungefär lika mycket som två afrikanska elefanter. 

Ny betydelse

– Tolv ton, det är ingenting egentligen, men det är kostnaden som styr vad man har valt att satsa på. Sjön är väldigt stor så man skulle behöva ta upp kanske 70–80 ton per år, säger Pelle Nilsson, kommunens egen fiskare sedan projektet inleddes för snart tio år sedan. 

Från början var tanken att man skulle ta upp vitfisk, det vill säga fiskar som mört, braxen, björkna och löja, som livnär sig på plankton. Planktonen i sin tur äter växtalger, som gör vattnet i sjön grumligt.

Förvaring. 400 kilo fisk skyfflas ur båten och ner i containern. Snart ska de till Hagby ÅVC och bli biogas. Foto: Mikael Andersson

Det visade sig dock snart att upptaget av fisk är alldeles för litet för att göra tillräckligt stor skillnad. Nu är det i stället en metod för att plocka upp fosfor: varje fisk innehåller cirka en procent av ämnet, vilket ger 120 kilo fosfor om året. 

– Men de som fiskar i sjön är glada. Det här är som att gallra ett morotsland, man får upp samma biomassa nu men individerna är större, säger Pelle Nilsson. 

Solen strålar märkligt sommarvarmt när Pelle Nilssons båt lämnar strandkanten i Såstaholm, Täby. Fisken nappar bäst i vackert väder, så det gäller att passa på. Flöten markerar ut ryssjorna, en typ av nät han valt ut speciellt för att det är så skonsamt för fisken.

Han hittar öppningen och kan håva upp dem i kilovis. Sprattlande fisk fyller båten, ackompanjerat av ett ljud som ösregn. 

– Det här är sånt man vill fiska, säger han och håller upp en prålig gös. 

Fiskevård. Varje år fiskas minst 12 ton fisk upp ut sjön för att motverka övergödningen. Mest mört och braxen tas upp medans sjönyttigfisk som aborre, gös, ål och gädda släpps tillbaka. Foto: Mikael Andersson

Fisk. Ett skepp kommer lastat... med dagens fångst! Foto: Mikael Andersson

Vattenvård i Vallentunasjön

Under åren har flera försök gjorts för att råda bot på övergödningen i Vallentunasjön. Dels är det stor mängd näringsämnen som rinner ut i sjön från angränsande vattendrag, dels är det för mycket alger i sjön.

För att möta miljökraven så måste halten fosfor halveras fram till år 2027.

Tidigare har man genomfört så kallad lågflödesmuddring, vilket man inte fick något bidrag för under 2020. Vallentuna kommun sökte också bidrag från länsstyrelsen för att genomföra andra vattenvårdsprojekt i sjön, som alla blev nekade på grund av högt söktryck.

Visa merVisa mindre

Gäddorna gynnas

Den åker direkt tillbaka i sjön, tillsammans med några ålar och gäddor. Han berättar att gäddorna faktiskt har ökat, tack vare något klarare vatten. Det syns framförallt på vintrarna, när isen lägger sig.

Förutom övergödningen är vattenkvaliteten dock allmänt god. Den tidigare algblomningen som plågade under sommaren har i princip försvunnit sedan fisket påbörjades.  

– Det är inget fel att bada i vattnet, och jag har lämnat in fiskar på provtagning. Den är absolut ätbar, säger Pelle Nilsson. 

Fångsten 400 kilo

Hans gummihandskar dryper av ålslem när dagens sista ryssja är tömd. Vid strandkanten i Såstaholm står en blå container där han lämnar dagens fångst, uppskattningsvis runt 400 kilo.

Fisken blir biogas på Haga återvinningscentral, men det finns diffusa planer på att en dag kunna producera någon form av mat av fångsten. Just nu handlar det mest om att skapa ett hälsosamt fiskbestånd – och förbättra vattenkvaliteten. 

– Det är svårt att se direkt men det har faktiskt blivit bättre. Så det händer något, men det går inte jättesnabbt.

Stockholm Direkt