Framtidsutsikt. Någon meter framför de två tallarna ska det 12 meter höga huset byggas, med tio lägenheter med inglasad fasad. Foto: Foto: Sara Ringström

Grannchocken: Villor rivs för lägenheter

Små villor på stora tomter. Så ser det fortfarande ut på många håll i Huddinge. Nu utnyttjar allt fler byggherrar möjligheten att köpa, riva och bygga nytt med ett tydligt mål: att maxa byggrätten med lägenheter. Mitt bland villorna.

  • Publicerad 18:16, 27 apr 2017

– Du ser slänten där vid tallarna. Där ska det upp ett 12 meter högt hus i fyra våningar. En meter från vårt staket, säger Tomas Ekebohm.

Grannhuset såldes som dödsbo. Nu ska villan rivas. Kommunen har gett bygglov till ett flerbostadshus med tio små lägenheter på en höjd ovanför Tomas altan. Mitt bland villorna i Stortorp.

Många grannar satte kaffet i halsen när ritningarna delades i den lokala Facebookgruppen. 

– Man tror inte att det är sant. De släpper igenom sånt här, samtidigt som vi andra får ett helvete för minsta lilla när man vill bygga en carport eller ändra storlek på ett fönster, säger Jerk Olenius, som bor ett par hus bort.

Det är lätt att begripa varför de blir förvånade:

När grannarna tittar på ritningarna ser de ett hus med fyra våningar.

När kommunens bygglovshandläggare tittar på ritningen ser de ett hus med två våningar - med en inredd källare och vind. Bygglovet beviljades av politikerna i en enig nämnd.

– Vi bedömer att byggnaden uppfyller kraven i detaljplanen, säger Camilla Adolfsson, bygglovschef på Huddinge kommun.

Ritningar. Fyra våningar enligt grannarna. Två våningar enligt bygglovet. Foto: Sara Ringström

Klarar kravet på maxhöjd

Huset som ska byggas är 176 kvadratmeter, totalt 213 kvadratmeter bebyggd yta med ett förråd. Sadeltaket ger huset en totalhöjd på 12 meter. Men enligt regelverket är det byggnadshöjden som spelar roll: höjden från marknivå till där fasaden möter taket på långsidan.

– Höjden klarar detaljplanens krav på högst 7,6 meter, säger Camilla Adolfsson.

Köpa, riva, maxa byggrätten och bygga bostadsrätter i gamla villaområden. Affärsidén är inte ny. Samma utveckling har pågått i flera år i Älvsjö, Äppelviken, Herrängen och Aspudden. I takt med att Stockholm växer har även Huddinges gamla villaområden blivit attraktiva lägen på en het bostadsmarknad.

Kommersiella byggherrar scannar av villatomter med generösa detaljplaner. Och det finns pengar att tjäna. Några dagar efter att bygglovet beviljades på Hjärtervägen 9 såldes fastigheten för 10 miljoner kronor.

Grannarna har inte fått tycka till. Istället har de överklagat bygglovet till länsstyrelsen, som redan meddelat att de går på kommunens linje.

– Ägaren har placerat huset längst in på tomten, för att kunna stycka av i framtiden. Det hade känts mer okej om det nya huset byggdes en bit in, där det gamla står idag. Då hade vi haft ett par träd emellan oss, säger Tomas Ekebohm.

Utnyttjar möjligheterna

Detaljplanen från 1968 tillåter ett hus per fastighet, som får bebyggas på en femtedel av tomten. Planen saknar begränsningar av hur liten en tomt får vara.

Bor man i ett område är det viktigt att känna till ramarna som detaljplanen sätter, menar Christian Ottosson (C), ordförande i natur och byggnadsnämnden.

– Inom de gränserna får vem som helst bygga. Det är viktigt att slå fast, säger han och fortsätter:

– Jag förstår att grannarna är upprörda. Men det är också begripligt att småhusägare och kommersiella byggherrar utnyttjar möjligheterna som finns att tjäna pengar på att få fram fler bostäder. Det är pådrivet av den stora bostadsbristen, inte politiken.

Stadsplanerna i Huddinges villaområden är gamla. Vissa sträcker sig så långt tillbaka som 1930-talet.

– Vissa planer ger utrymme att exploatera mer än vad som skett tidigare, som i det här fallet. Om du kan regelverket kan du också utnyttja det för att bygga så mycket som möjligt.

Vill inte stoppa utvecklingen

Planerna har kommit till under perioder då bostadsmarknaden såg olika ut, med olika stadsbyggnadsideal och under olika kommunledningar. Mycket har förstås hänt sen dess.

Det är inte politikens roll att stoppa utvecklingen, menar Ottosson.

– Varken Trångsund eller Stuvsta såg ut som idag för 100 år sedan. Jag tror inte på regler som cementerar utvecklingen och konserverar den. Men jag ser gärna en diskussion hur vi tar utvecklingen vidare.

En utveckling som nu oroar många av grannarna i Stortorp. 

– Går det här igenom kommer byggbolag köpa alla fastigheter som säljs. Området riskerar att förvandlas från villaområde till höghusområde på sikt, säger Jerk Olenius.

Tomas Ekebohm suckar.

– Ja, det enda sättet för mig att få igen värdet på min fastighet är att göra samma sak. 

Här har kommunen ett ansvar, menar de.

– Det är uppenbart att det här huset avviker från resten av bebyggelsen. Då kan man inte bara stirra sig blind på detaljplanen.

Framsidan. Fastigheten med den gamla villan som ska rivas ligger på en höjd i Stortorp, mellan Farsta och Trångsund.

Detaljplan?

Vad och hur som får byggas på en tomt regleras i en detaljplan, som också styr om bygglov beviljas eller inte.

Många detaljplaner i Huddinges villaområden är gamla, vissa sträcker sig tillbaka till 1930-talet. Begränsningarna i planerna ser olika ut.

I vissa områden är det tillåtet att bygga flera byggnader på samma fastigheter. I andra områden är det bara tillåtet att bygga enfamiljshus.

Visa merVisa mindre

Omvandling. På Vårby allé alldeles intill Mälaren bygger den nya fastighetsägaren om en lyxvilla till tio bostadsrätter. Foto: Sara Ringström

Lägenheter mitt bland villorna? Ja, enligt kommunens mål ska alla bostadsområden i Huddinge blandas upp. Om 20 år kan Huddinges villaområden rymma hyresrätter, bostadsrätter och parhus.

Prisutvecklingen på villor i Huddinge de senaste tio åren saknar motstycke.

Samtidigt som villaägare cashar in får allt fler kommersiella fastighetsutvecklare upp ögonen för områden som Trångsund, Stuvsta och Fullersta. Villaområden nära kollektivtrafik.

På Vårby allé, med gångavstånd till t-banan, byggs en villa med sjöutsikt över Mälaren om.

Den 300 kvadratmeter stora villan var länge ute på försäljning, innan den köptes av en byggherre som nu utvecklar 10 bostadsrätter. Bygglovet beviljades av kommunen för ett nästan dubbelt så stort hus på den 1800 kvadratmeter stora tomten.

Drivs av marknaden

Utvecklingen drivs av marknaden. Men välkomnas också av kommunen.

– I grund och botten är tio bostäder istället för ett hus i ett kollektivtrafiknära område något positivt, säger Christian Ottosson (C), ordförande i natur- och byggnadsnämnden.

Huddinge kommun har också blandade upplåtelseformer i alla bostadsområden som målsättning. Det betyder bostadsrätter i hyresområden. Men också hyresrätter bland villorna. Ett mål som alla partier står bakom.

–  Bygger vi blandat får också människor med olika förutsättningar träffas oftare. Det är ett sätt att komma åt segregationen, säger Ottosson.

Hur ska de här delarna av Huddinge se ut om 20 år? Ottosson efterfrågar en dialog om villaområdenas framtid.

– Jag tror att vi kommer att se fler parhus, bostadsrätter och villor sida vid sida. Men jag vill att det ska ske på husägarnas initiativ och villkor. Kanske finns det intresse att öppna för de möjligheterna framöver. Med mindre tomter, där husägare kan bygga på en större del av fastigheten.

Detaljplaner som kräver stora tomter nära pendelstationerna är inte hållbart, menar han.

​– Särskilt inte med 15 minuters pendlingsavstånd från Stockholms innerstad.