Att Stockholm allt mer använder sig av inhyrda konsulter drabbar de barn som behöver hjälp, enligt Malin Fröjmark, Akademikerförbundet SSR. Foto: Ylva Bergman

GRANSKNING: Konsultkostnader inom soc har ökat med 9 000 procent

Staden lägger 110 miljoner kronor mer i dag på inhyrda konsulter i socialtjänsten än för tio år sedan, visar vår granskning. Hur blev det så här? Vi reder ut i 4 steg.

  • Publicerad 11:45, 25 apr 2017

De med lång erfarenhet får höra att det inte finns pengar, medan det tydligen går bra att betala det dubbla till konsulter

Barn som far illa hemma, ensamkommande som behöver stöd, människor som blivit vräkta, och ungdomar som är på väg att hamna i kriminalitet. Som socionom arbetar man med att ge stöd och hjälp till samhällets allra mest utsatta.

Men sedan en lång tid tillbaka har kommunerna runt om i landet haft svårt att rekrytera socionomer. För att täcka behoven har kommunerna vänt sig till privata konsultbolag, som hyr ut socialsekreterare tillfälligt – för dubbla kostnaden.

Stockholm är inget undantag.

Enligt StockholmDirekts granskning har de olika stadsdelarnas sammanlagda kostnader för hyrsocionomer ökat med hela 9000 procent under de senaste tio åren. Från 1,1 miljon 2006 till 111 miljoner 2016.

Men hur har det blivit såhär? Vi förklarar krisen i 4 punkter!

1. Det är extremt svårt att hitta personal...

Tio minuter om dagen. Så lång tid hinner socionomer lägga på att träffa de barn de ska hjälpa, enligt Cecilia Greve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Resten ägnas åt administration.

Det tajta tidsutrymmet i kombination med det tunga ansvaret att exempelvis utreda om ett barn bör tvångsomhändertas, har gjort socionomer till yrkesgruppen med flest sjukskrivningar – och skyhög personalomsättning.

– De barn som utreds tvingas ofta byta handläggare flera gånger, vilket dels innebär att barnet får svårare att känna förtroende och dels att det finns en stor risk att ingen har full koll på barnets situation. Något som är helt avgörande för att kunna ge barnet rätt hjälp, säger Malin Fröjmark, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Från 1,1 miljoner 2006 till 111 miljoner 2016. Stadens kostnader för hyrsocionomer har ökat med 9000 procent under de senaste tio åren. Foto: Grafik: Matilda Lundberg

2. ... trots att många utbildar sig till yrket.

Trots de tuffa arbetsvillkoren beror kommunernas svårigheter att rekrytera socionomer inte på att färre väljer det som yrke. Tvärtom ökar intresset för att utbilda sig till socialsekreterare. För fem år sedan sökte drygt 37 000 personer till programmet – till hösten har siffran stigit till 57 000. Problemet är bara att de nyutexaminerade socionomerna hamnar någon annanstans.

3. Att bli konsult – en no-brainer

Under de senaste åren har konsultföretagen tagit över marknaden. Och i jämförelse med kommunerna ter de sig som drömarbetsgivare:

✓ Högre lön.

✓ Mindre betungande ansvar.

Som konsult kommer man in tillfälligt, och kan lämna jobbet när man går hem för dagen. Valet att göra samma arbete för högre lön i kombination med minskad arbetsbelastning är för många en no-brainer.

På arbetsplatserna väcker det här "ont blod".

– Det retar såklart gallfeber på de med lång erfarenhet som jobbat i tio år och får höra att det inte finns pengar, medan det tydligen går bra att betala det dubbla till konsulter, säger Ann-Marie Strömberg, ordförande i Saco-styrelsen på Socialförvaltningen.

Socionomer arbetar med att ge stöd och hjälp till samhällets allra mest utsatta. Foto: Sacharias Källdén

4. Därför blir staden inmålade i ett trångt hörn

Eftersom kommunerna enligt lag måste utreda barn och unga inom fyra månader efter en anmälan, målar personalbristen in kommunen i ett hörn – där ingen annan utväg finns än att vända sig till konsultbolagen, för att lösa de akuta behoven.

Men, vad är egentligen problemet med att staden hyr in konsulter?

Foto: Sacharias Källdén

Enligt kommunen kostar en konsult ungefär 100 000 kronor i månaden. Den summan skulle kunna rymma två heltidsanställda socialsekreterare med en lön på 34 000, vilket är högt räknat och över medellön i samtliga stadsdelar, inklusive sociala avgifter. Lösningen är alltså dubbelt så dyr som om kommunen själva varit arbetsgivare.

Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP). Foto: Sacharias Källdén

Socialborgarrådet: "Pengarna har använts på fel sätt"

Enligt socionomerna är den låga lönen en av anledningarna till att det inte upplevs värt att jobba för kommunen. Samtidigt väljer kommunerna att istället ta in hyrsocionomer - för dubbelt så stor lönekostnad.

Vi vände oss till socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) för att få svar på 2 frågor:

1. Hur kommer det sig att man inte använt de här pengarna för att höja lönerna för de egna anställda?

– Eftersom det varit svårt att rekrytera så har man inte haft något annat alternativ än att vända sig till hyrsocionomerna, för att lösa det akut. Men absolut, pengarna har använts på fel sätt. Stadsdelarna ska inte vara beroende av konsulter, det är inte bara dåligt för socialsekreterarna och klienterna, utan också för ekonomin.

2. Är du är beredd att höja lönerna för att stärka kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare?

– Det är många delar som behöver samverka för att stärka kommunernas ställning som arbetsgivare. Men vi behöver definitivt diskutera lönefrågan, det är något jag kan tänka mig se över när vi lägger budgeten i höst.

Foto: Mostphotos

Flest hyrsocionomer i ytterområden

– Enligt stadens egen handlingsplan skulle två heltidsanställda socialsekreterare rymmas inom den kostnad som idag används för en konsult.

– Tillsammans har Stockholms stadsdelar betalat 228 miljoner kronor till konsultbolag som hyr ut socionomer under de senaste tio åren. Det hade räckt till att anställa 38 socionomer på heltid under samma period, eller 2,7 socionomer per stadsdel.

– De tre stadsdelar som använt sig mest av hyrsocionomer under de senaste tio åren är Hässelby/Vällingby (för 45 miljoner kronor), Enskede/Årsta/Vantör (31,5 miljoner kronor) och Skärholmen (30 miljoner kronor).

– De tre stadsdelar som vänt sig till konsultbolag i minst utsträckning är Östermalm (för 395 000 kronor), Norrmalm (1 miljon kronor) och Älvsjö (5 miljoner kronor).

Så. Görs ingenting för att vända utvecklingen i nuläget? Jodå.

Sedan de rödgröna tog över styret har anslaget till socialtjänsten ökat med 234 miljoner. Man har också tillsatt ett så kallat förstärkningsteam, med erfarna socionomer som ska finnas tillgängliga för att stötta stadsdelarna. I början av 2016 klubbade staden också igenom en handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterarna. Bland annat ska stadsdelarna införa ett introduktionsprogram för nyanställda, erbjuda regelbunden fortbildning och se till att minska ärendebelastningen för varje socionom.

Men enligt fackförbunden är det långt ifrån tillräckligt.

– Ribban ligger väldigt lågt och det finns heller inga som helst krav på att genomföra visionerna i handlingsplanen. Om man menar allvar med att socialtjänsten måste förändras måste man piska upp kraven och ge stadsdelarna förutsättningar att genomföra dem, säger Malin Fröjmark, Akademikerförbundet SSR i Stockholm.

Men socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) är inte beredd att ta till hårdhandskarna. Hon säger att några stadsdelar håller på att fasa ut hyrsocionomerna under 2017, vilket hon ser som ett tecken på att handlingsplanen fungerar.

– Jag tror att vi kommer se en stor förändring på sikt. Vi är tydliga med att vi behöver se konkreta resultat från stadsdelarna, men vi måste självklart också följa upp hur det går. Om det inte är tillräckligt effektivt får vi se över om något behöver förändras.