Hållbarhet i tre dimensioner

HVO-bränsle, solceller, en egenkonstruerad våtmark och en unik avloppsanläggning. För de klimatsmarta insatserna som Clas af Ugglas och Therese Ekerholm gjort på Frölunda Gård fick de priset Årets Hållbara Företag 2018.

  • Publicerad 09:00, 17 maj 2018

På 45 åkrar över 320 hektar åkermark växer bland annat höstvete, maltkorn, raps och lin. Clas af Ugglas och Therese Ekerholm odlar Lennartsnäshalvön tillsammans med en annan lantbrukare, Jan-Erik Ternström. 

Frölunda Gård har varit i familjens ägo sedan 1831. Clas började driva gården på heltid 2005, efter 20 år i försvaret, och Therese slutade som miljökonsult för omkring fem år sedan för att arbeta heltid på gården. 

– Det känns så kul att ta med sig de här frågorna till vår verksamhet, säger Therese. 

De har även en anställd, Krzysztof från Polen, som är som en familjemedlem. 

”Vi gör vad vi kan”

Hållbart företagande är centralt för verksamheten på Frölunda Gård. Clas och Therese satsar på hållbarhet i tre dimensioner: ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

– Vi vet att vi på jorden förbrukar fyra jordklot per år, men vi gör vad vi kan här på vår gård. Men det är en ständig process. Man är aldrig klar, säger Clas.

Men de har kommit en god bit på väg. Ett stort steg de tog 2017 var att byta drivmedel till alla gårdens maskiner från diesel till fossilfritt HVO-bränsle. 

De har även konstruerat en våtmark, med stöd från EU, som vattnet från åkrarna ska rinna igenom innan det når Mälaren. Våtmarken fungerar som ett slags minireningsverk. Växter och organismer tar upp näringen och skapar ett rikt djurliv i våtmarken, i stället för att näringen blir till algblomning i sjön. 

Drivs av solceller

En solcellsanläggning ger gården 65 000 kilowattimmar per år. Solcellerna täcker gårdens behov av förbrukningsel men räcker inte till de hus som värms med el.

– Vi har en idé om att värma upp husen med flis. Då skulle vi bli helt självförsörjande, säger Clas. 

Frölunda är en konventionellt odlad gård men resonemang förs från och till att gå över till ekologisk odling. I nuläget finns inget som talar för att den ena odlingsformen skulle vara bättre än den andra ur ett hållbarhetsperspektiv. Båda har sin för- och nackdelar.

– Det finns optimerade regelverk i Sverige redan, vi öser inte ut bekämpningsmedel, och vi har bättre koll på gödningen och kan undvika övergödning med konstgödsel, säger Clas. 

Använder satellitbilder

Med hjälp av satellitbilder och gps-teknik sprids gödsel bara där det behövs i rätt mängd. 

– Vi kan gå över till ekologiskt om tekniken hinner ikapp. Skulle vi göra det i dag skulle vi närmast halvera vår skörd.

Gårdens nya avloppssystem är det första i Mälardalen och ett av få i Sverige. Det behöver aldrig tömmas och kräver inga kemikalier. 

Till den sociala hållbarheten bidrar familjen genom att stötta ett antal nyanlända personer i deras nya liv i Sverige. 

– Det känns betydelsefullt och berikande. En kille bor här med oss på gården, pluggar på UBG och är som en i familjen, säger Therese.

En av världens bästa marker

Marken på just Lennartsnäshalvön är en av världens bästa marker att odla på. Det kanske man inte skulle gissa på?

Här odlas i snitt åtta ton höstvete per hektar och år. I till exempel USA ligger snittet på tre ton per hektar och år.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Musikkvällar på lanthandeln

En artikel ur Sommar E18 Krägga Café och Lanthandel öppnade för lite mer än ett år sedan och är idag välbesökt både i butiken och kaféet och lockar många med sina musikkvällar.tisdag 19/6 22:31

Senaste numret

Bålstabladet