Stockholms historia. Bokaktuella Michael Masoliver tar med oss på en historisk rundvandring i Söderort. Foto: Jannie Flodman

Han guidar till Söderorts händelserika historia

Den tidigare journalisten Michael Masoliver är bokaktuell med "Gata för gata runt Stockholm", där han har samlat 424 historier om platser i Stockholms förorter.

  • Publicerad 16:00, 12 apr 2019

Vi fick en guidad tur runt några av de mest händelserika platserna i Söderort.

Gravplats. Gravstenar har bevarats från kolerakyrkogården. Foto: Jannie Flodman

Gravplats. Dödgrävarbostaden från 1800-talet står alltjämt bevarad. Foto: Jannie Flodman

Kolerakyrkogården, Skansbacken 6, Gullmarsplan.

Ett stenkast från Gullmarsplans tunnelbana ligger en park med ett mörkt förflutet.

– Här är en av gravplatserna där man begravde fattiga och militärer. Under 1800-talet ökade behovet av kyrkogårdar takt med att Stockholms befolkning växte. Speciellt när koleraepidemierna härjade. Dödgrävarbostaden finns kvar, och man har bevarat några av stenarna här intill, berättar Michael Masoliver.

Avrättning. På stenarna vid Solandergatan står idag ingenting. Tidigare stod en avrättningsgalge som lockade en stor publik. Foto: Jannie Flodman

Galgbacken, Solandergatan, Hammarbyhöjden.

Högst upp bland stenarna vid Solandergatan stod en gång en avrättningsgalge.

– Galgen flyttades hit från Södermalm på 1600-talet. Den stod högt, så att den skulle synas från långt håll och ingjuta respekt för lagen. Här avrättades bland annat Gustav den III:s mördare, Jacob Johan Anckarström. Det sjuka är att avrättningar var ett folknöje, uppemot 4 000 personer kunde stå och tjoa, förklarar Michael Masoliver.

Mordförsök. Hägerstensåsens tunnelbana Foto: Elina Lundberg

Hägerstensåsens tunnelbanestation.

Totalt försöker Lasermannen mörda 10 personer. Det sista försöket sker här.

– Lasermannen är en av de mest groteska grejerna i modern tid. Den 22 januari 1992, vid Hägerstensåsens norra tunnelbaneuppgång, genomförde John Ausonius sitt sista attentat mot personer med utländsk bakgrund. Han dömdes slutligen till livstids fängelse, säger Michael Masoliver.

Årsta Gård drivs idag av en stiftelse. Foto: Linda Gren

Årsta gård, Svärdlångsvägen 16, Årsta.

Idag är det skola och boende för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar, men under sent 1700- och tidigt 1800-tal bodde Årstafrun, Märta Helena Reenstierna, här.

– Årstafrun, en fenomenal kvinna som på ett mycket sakligt sätt återgav sin vardag i dagböcker. Hela hennes familj dör innan henne, men hon skildrade det ändå mycket sakligt och sanningsenligt, förklarar Michael Masoliver.

Mord. Mordet på Kristinehamnsgatan i Farsta slutar olyckligt för både förövare och offer. Foto: Albin Tingstedt

Kristinehamnsgatan 16, Farsta.

Ett mord som slutar olyckligt för både offer och förövare.

– Den 7 mars 1982 hittades en man som blivit knivstucken i ryggen i trapphuset på Kristinehamnsgatan 16. Mörderskan visade sig vara en 28-årig prostituerad kvinna som menade att hon agerat i självförsvar. Hon släpptes av polis, men senare samma år hittades hon död i ett trapphus på Malmskillnadsgatan. Orsak? Heroinöverdos, förklarar Michael Masoliver.

Exil. Under andra världskriget sökte Willy Brandt skydd på Finn Malmgrens väg 23. Senare skulle han bli en viktig politiker i Västtyskland. Foto: Jannie Flodman

Finn Malmgrens väg 23, Hammarbyhöjden.

Nobelspristagaren och tidigare västtyska förbundskanslern Willy Brandt bodde här mellan 1941 till 1945.

– Under andra världskriget bodde här en av efterkrigstidens viktigaste politiker, Willy Brandt, som är mycket känd för framför allt min generation. Han flydde Nazityskland men fick sedan viktiga politiska poster i Västtyskland efter kriget, säger Michael Masoliver.