AND THEN WE DANCED. Det är en klassisk historia, säger Levan Akin om filmen som kan ge honom en Oscar. Foto: And then we danced

Han kan ta Tumba till Oscarsgalan

För 12 år sedan filmade han i Slagsta och Alby. Det ledde till priser. Förra året filmade han i Georgien – och nu kan det ge en Oscar. Men något tal har Levan Akin inte förberett.

  • Publicerad 07:40, 22 sep 2019

Han är Tumbas eget Oscarshopp. Men egentligen var det bara under hans första fyra år som Levan Akin bodde i Tumba.

– Sedan flyttade vi till Skärholmen och sedan till Alby. Jag har verkligen bott över hela stan. Men pappa bor i Tumba och jag gillar verkligen Botkyrka, säger han.

Faktum är att hans film De sista sakerna från 2008 är inspelad i Botkyrka.

– Den handlar om att handskas med döden, om en pojke som förlorar sin storebror i en drunkningsolycka. Den filmade vi bland annat i Slagsta och i Alby, berättar han.

Med den filmen vann Levan Akin två priser på Hamburgs filmfestival. Nu står han inför ännu en prisutdelning. Hans film And then we danced har nämligen blivit utvald till Sveriges bidrag till Oscars, i kategorin bästa internationella långfilm.

Vad tror du gjorde att det just blev din film?

– Jag tror att den är universell - den har en historia som många kan se sig själva i, att bryta sig loss från normen och våga ta steget. Det är en klassisk historia. Och så gick det väldigt bra för den i Cannes, det spelade ju också in.

I december kommer det stå klart vilka tio filmer som shortlistats och sedan väljs fem av dem ut till den slutgiltiga nomineringen.– Det är spännande att se hur det går. Jag har inte sett de andra nominerade filmerna, men jag vet att det är hård konkurrens.

Att det blev just film han kom att syssla med beror framför allt på nyfikenhet.

– Jag gillar att göra grejer när jag inte riktigt vet hur det ska bli. Jag minns när jag var liten och tittade på film och var fascinerad av hur man fått ihop det. Det fascinerar mig fortfarande.

Vill inte planera för mycket

Att inte riktigt veta hur det kommer utvecklas gör också att hans filmmakande blir en ganska spontant process.

– Jag kan inte planera och organisera för mycket, utan jag vill vara i stunden. Jag vill inte heller styra skådespelarna för mycket, jag gillar att se vad skådespelarna får för impulser av scenerna de gör, säger han.

Om And then we danced skulle ta sig hela vägen fram till Oscarsgalan i februari skulle Levan Akin hamna i celebert sällskap. Ruben Östlund, Hannes Holm, Colin Nutley och Ingmar Bergman är några av de som nominerats i samma kategori. Och i Bergmans fall har nomineringarna lett till vinst – tre gånger.

Men Levan Akin har inte förberett sig på att ta emot Oscarsstatyetten.

– Jag har absolut inte förberett något tal. Jag har ingen aning vad jag ska säga, förutom att tackat de som jag jobbat med förstås. Det vanliga.