Bilden är visionsskiss och kan komma att ändras men visar hur stort Lövstaverket planeras att bli. Ulf Wikström är hållbarhetschef på Stockholm Exergi. Foto: Foto och illustration: Stockholm Exergi

Här är svaren på DINA frågor om Lövstaverket

Planerna på att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Lövsta har väckt många reaktioner och frågor hos boende i Västerort. En anledning är att Lövstabadet och båtklubbarna som ligger där hamnpiren planeras att byggas i så fall försvinner. Vi samlade läsarnas vanligaste frågor och bad Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi, att svara på dem.

  • Publicerad 16:54, 24 jan 2019

Vad händer just nu på platsen?

– Markprovtagningar pågår i hela området för att vi måste visa i miljötillståndsansökan hur marken ser ut och att det går att bygga som tänkt. Bakom skrivborden pågår utrednings- och planeringsarbetet.

Vad är nästa steg i processen?

– Att ansöka om miljötillstånd i mark- och miljödomstolen. Samtidigt arbetar staden med att ta fram en ny detaljplan.

Kommer boende att få tycka till om planerna?

– Ja. Eftersom ansökan om miljötillstånd och ny detaljplan sker samtidigt kommer vi och stadsbyggnadskontoret att samordna samrådens fysiska möten i april. Där kan intresserade och/eller oroliga ställa frågor och vi kommer också gå igenom i detalj hur det är tänkt att kraftvärmeverket ska drivas. Mark- och miljödomstolen ska ta hänsyn till synpunkterna när de fattar beslut om miljötillstånd.

Varför byggs det just i Lövsta?

– Vi har undersökt många olika alternativ som kommer att beskrivas i lokaliseringsutredningen. Lövsta har bäst förutsättningar för ett nytt kraftvärmeverk, när alla aspekter summeras. Vi vill kunna transportera bränslen med fartyg, och bygga tillräckligt stort för att kunna använda fasta biobränslen. Vi vill öka leveranssäkerheten samt fasa ut kolet i Värtahamnen. Hela stans fjärrvärmesystem stärks.

Varför kan man inte renovera Hässelbyverket eller bygga ett nytt där?

– Hässelby värmeverk är inte tillräckligt stort för att tillgodose energibehovet eller möjliggöra utfasningen av kolet i Värtahamnen. Det är inte heller byggt för det bränslet vi vill använda utan där används pellets. I så fall skulle man behöva riva det gamla och bygga ett nytt kraftvärmeverk där och dessutom ett nytt på en annan plats. Dessutom måste Lövstaverket byggas klart innan Hässelbyverket och kolet i Värtahamnen fasas ut.

Försvinner. Staden och Stockholm Exergi kommer tillsammans att försöka hitta en ny plats för ett bad i närområdet för att ersätta Lövstabadet och båtklubbarna. Foto: Mikael Andersson

Är det rimligt att tänka att ni kan hitta nya platser för badet och båtklubbarna?

– Jag tror det. Badet och båtklubbarna är en jätteviktig fråga och vi har precis tillsatt en grupp tillsammans med staden som ska titta på alternativ i närområdet.

Tar ni hänsyn till det planerade byggprojektet i Riddersvik?

– Ja, vi utgår från att det projektet i någon form blir av när vi gör miljökonsekvensbeskrivningen och bullerutredningen.

Klarar verkligen Lövstavägen den ökade trafiken?

– Ökningen av vägtransporterna kommer vara märkbart under byggtiden. När verket är i bruk blir det ett mindre antal transporter per dag. Vi har gjort en analys av trafikflödena och bedömer att det finns kapacitet om vi anpassar transporterna så att de inte sker i rusningstrafiken. De stora materialflödena och bränslet kommer transporteras med fartyg.

Ska sopor användas som bränsle?

– När man hör ordet sopor tänker många på vanliga hushållssopor – det är inte det som kommer att användas. Den typ av anläggning vi vill bygga är anpassad för välsorterade returbränslen, inte hushållssopor.  Bränslet som vi vill använda ser ut som träflisor och består av det sista avfallet som inte går att återvinna när allt annat är utvunnet ur till exempel bygg- och rivningsavfall. Bränslet kommer att fraktas med fartyg inkapslat i balar och balarna ska förvaras i en lada. Vi kommer visa upp bränslet på samrådet och jag tror att många kommer tänka "det där ser ju och känns som träflis".

Kan man anlägga en industrihamn utan att riskera dricksvattnet eller annan påverkan på Mälaren?

– Vår bedömning är att det är möjligt och i vår ansökan om miljötillstånd kommer vi att redovisa vilka försiktighetsmått som vi bedömer krävs för att projektet inte ska medföra risker för dricksvattenförsörjningen eller påverka Mälaren. Det blir slutligen miljödomstolen som avgör frågan.

Hur kommer ni hantera askan?

– Det beror lite på vad man använder för bränsle. Askan kan vara av den karaktären att att askan måste kapslas in i särskilda deponier och se till att den inte kan läcka ut. Men den kan också vara ren så att den kan användas som täckmaterial eller fyllnadsmassa. Vi räknar med att askorna ska transporteras med bil men en målsättning är att de ska kunna renas och gå i i returfrakt med båtarna för att användas till något vettigt. Det pågår till exempel forskningsprojekt för att hitta ett sätt att utvinna metaller ur askor, som då blir framtidens gruvor.

Hur kommer detta påverka miljön runt om värmeverket?

– Syftet med placeringen av kajen är att undvika risker med deponin. Ett pirläge utmed sprängstensvallen bedömde vi som alltför riskfyllt och en pir rakt ut från sprängstensvallen visade sig inte vara tekniskt möjlig. Vi granskar alla mijöaspekter noggrant och det kommer att regleras noggrant i ett miljötillstånd för verksamheten. Planen är att bygga kraftvärmeverket på solid mark och inte på kullarna som innehåller gamla deponier.

Hur ser riskerna för att drabbas av miljögifter ut för de som bor runtomkring?

– Vi kan inte svara för eventuella miljögifter som kan ha spridits under tidigare verksamheter i Lövsta. Däremot är det viktigt att projektet i sig inte frigör eller medför spridning av miljöföroreningar och detta är en av de viktigaste aspekterna som vi planerar för och därför genomför vi nu markprovningarna.

Vad skulle hända om Lövstaverket inte byggdes?

– Då får vi problem i flera dimensioner. Utfasningen av kolet som är ett oerhört angeläget mål skulle försenas. När det är som kallast idag behöver vi använda all kapacitet vi har för att förse Stockholm med energi så vi måste bygga ut för att kunna säkerställa el- och värmetillförseln.

Här är tidsplanen:

I april 2018 beslutade Exploateringsnämnden om start-PM och i maj samma år började stadsbyggnadskontoret arbetet med att ta fram en ny detaljplan.

April 2019: Samråd planeras i processerna med att ansöka om miljötillstånd och ta fram en ny detaljplan. Bland annat blir det fysiska möten där projektet presenteras och boende kan ställa frågor och komma med synpunkter.

2020: Den nya detaljplanen ska antas och projektet får miljötillstånd. Då kan man ansöka om bygglov.

2022: Då är målet att kolet i Värtahamnen ska börja fasas ut. En förutsättning är enligt Stockholm Exergi att Lövstaverket byggs för att det ska kunna ske.

2023: Lövstaverket ska öppna.

2024: Hässelbyverket stängs ner och marken saneras.

2025: Staden får tillgång till marken i Hässelby strand och kan börja arbetet med de 1500 planerade bostäderna på platsen.

Liljeholmskajen ska få utomhuspooler

Nyheter Stort allmänt bad för barn och vuxna Tre badbassänger fyllda med sjövatten – både för barn och vuxna – intill kajen. Marievik ska få stort allmänt hamnbad à la Helsingfors.fredag 19/4 10:00

Bostadsbolagen hårdgranskar svartuthyrning

Bostad ✓Anställt speciella utredare ✓Så många blir av med lägenheten ✓Ny lag kan ge fängelse eller böter Riktade insatser och heltidsanställda som utreder oriktiga hyresförhållanden. Stadens bostadsbolag säger varje år upp hundratals hyreskontrakt till följd av svartuthyrning. Samtidigt kan en ny lag...fredag 19/4 9:00

Vi är Västerort