HISTORISK. Porträttet av Badin finns på Gripsholms slott. Det är troligen drottning Lovisa Ulrika som beställt målningen och som bestämt att Badin skulle vara klädd aristokratisk i svenska färger. "Jag tror att konstnären ville utmana föreställningar om ”det svenska” som något enhetligt. Porträttet leker med färgerna svart och vitt, pajas och gentleman, civiliserad och vild när han låter afrikanen Badin spela schack i svensk dräkt med inslag av narrens fjädrar", säger historiken Joachim Östlund.

Här är Svartsjö slotts mörka historia

Det är 1757 och till Svartsjö kommer en liten pojke. Han har fraktats från Karibien som gåva till drottningen. Vem var pojken? Bland lysande blåsippor och drillande vårfåglar i Svartsjö slottspark hittar vi spår av mörk historia.

  • Publicerad 07:30, 28 mar 2020

I parken på Svartsjö slott, mittemellan Drottning Kristinas lind och dammen, finns en skylt som visar en målning av en pojke. Han är klädd i sidenkläder och plymhatt, med ett leende på läpparna.

Han var en buspojke står det på skylten, och han kom till Svartsjö slott på ett fartyg från den karibiska ön Saint Crox, som gåva till drottning Lovisa Ulrika.

Det var 1757, pojken var någonstans mellan sju och tio år gammal, och på Svartsjö slott levde hovet ett glammigt sommarliv.

– Det var Lovisa Ulrikas eget slott och hit kom bara den allra närmaste kretsen. Hon har beskrivits som blixtrande intelligent, vacker men härsklysten. Hon var mästarregissören bakom sin sons uppfostran till kung, berättar My Hellsing, historiker vid Stockholms universitet och expert på det svenska 1700-tals hovet.

SOMMARFESTER. Svartsjö var Lovisa Ulrikas slott och hit kom bara den alla närmaste. Det var ett sommarslott där det ordnades spektakulära fester dit gästerna fraktades med vagnar och färja över Lullehov, berättar historiken My Hellsing. Foto: Mikael Andersson

Om pojken verkligen kom som gåva eller i själva verket var en beställning från drottningen kan vi inte vara säkra på. Vad vi vet är att man på den här tiden köpte människor som prydnader.

– Det var en statussymbol att ha personer från utomeuropeiska länder vid hoven eftersom det signalerade det världsherravälde man strävade efter, säger My Hellsing.

Fri uppfostran

Den lilla pojken gick under namnet Badin, vilket betydde gycklare eller skojare, och som Lovisa Ulrikas gunstling fick han en fri uppfostran i 1700-talets upplysningsanda. Dagböcker från den här tiden berättar om hur Badin retades med Gustav III och hans syskon, ignorerade kungliga titlar och var allmänt vanvördig inför högreståndskulturens seder och bruk. Han personifierade för hovet dåtidens bild av den ociviliserade vilden, menar Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet som forskat om Badin.

– Samtida vittnesmål berättar hur han sprang runt och lekte på slottet, och agerade i rollen av att vara en sorts pajas som skulle säga plumpa saker. Badin uppfattades som äkta och kunde säga sitt hjärtas mening, men givetvis var även detta en roll han tilldelades och med tiden lärde sig att spela, säger han.

LEKPLATS. På Svartsjö fick Badin en fri uppfostran. Han fick leka fritt med kungabarnen och beskrevs som en buspojke. Foto: Mikael Andersson

Rasism var europeisk basföda för 1700-talets politik och ideologi. Idén om att människor tillhörde olika raser betraktades som etablerade sanningar, inte minst i Sverige. Här hade Linné just klassat "Africanous" som ett folkslag som styrdes av nyckfullhet, till skillnad från "Europeanus" som styrdes av lagar.

Som svart var Badin en av få, både i Ekerö och i Sverige.

– Forskningen om närvaron av människor från Afrika i Sveriges historia är ytterst tunn. Här finns det helt klart mer i gömmorna. Men att Badin upplevde sig ensam i sin svarta identitet är det nog ingen tvekan om, säger Joachim Östlund.

Det finns texter som Badin själv skrivit där han funderade kring detta.

– Han hade en uppfattning om sin svarta identitet. Det tyder på att han var en reflekterade människa och likt andra intellektuella i sin samtid valde att sätta ord på sina inre tankar, säger Joachim Östlund.

Badin blev en del av aristokratin i Sverige. Han döptes 1768, runt 18 år gammal, i slottskapellet på Drottningholm och blev som vuxen en person som hovet hade stor tillit till.

Brände drottningens brev

När Lovisa Ulrika låg för döden skickades Badin in till palatset i stan för att gömma undan sådant som inte skulle ses av eftervärlden. Han gömde kvitton på juveler och brände drottningens brev – ett stort förtroende att bli anförtrott.

Men trots att hans historia kan berättas som en framgångssaga var den formad av slaveriet och därför i grunden mycket sorglig, menar Joachim Östlund.

– Han uttrycker själv en sorg, mellan raderna. Ingen människas liv kan man enkelt beskriva som antingen lyckligt eller olyckligt, men Badin tycktes ha burit på en sorg och på många frågor.

Historien om honom är också berättelsen om Sveriges koppling till kolonial- och slavhistorien, och då inte på andra sidan Atlanten, utan på plats i Sverige, menar Joachim Östlund. 

– Badin hanterades som en handelsvara och skulle vara ett statusföremål för kungahuset. Adelsfamiljer i Sverige tog också efter, och införskaffade egna människor från Afrika. I grunden avspeglar det en imperialistisk kultur där det handlar om att markera sin dominans över andra kulturer. Givetvis något djupt rasistiskt, säger han.

Efter änkedrottningens död övergick Badin i tjänst till hennes dotter Sofia Albertina och Svartsjö slott tog Gustav III som sitt eget. Efter en bitter familjefejd hade Gustav III hållit sig borta men nu, med spelplanen fri, ordnade han i augusti 1784 en stor fest på slottet.

FEJD. Gustav III och hans mamma låg i konflikt med varandra och därför var kungen inte här förrän efter hans mammas död. Mamma Lovisa Ulrika hade bland annat hjälpt till att sprida ryktet att Gustav inte var far till sin enda son, berättar historikern My Hellsing. Foto: Mikael Andersson

– Gästerna gick genom parken, precis som vi gör nu, och så dök det upp folk i olika kostymer som spelade upp små scener. De passerade dammen och så kom de till en glänta där det dukades upp en måltid, berättar My Hellsing.

Gustav III:s svägerska, hertiginnan Charlotte, som var med på festen har berättat hur kungen låtit anlägga en gräsmatta särskilt för denna fest och hur blommor och träd, mat och gäster fraktats med färja över från Lullehov.

Charlotte, som var kungens politiska motståndare, var inte heller sen att i andra brev berätta mer kontroversiella saker om honom. Bland annat har hon i chiffer talat om hur Svartsjö slott blev ett hemligt tillhåll för Gustav III när han ville umgås med de unga män som han hade för vana att ragga upp i parken vid Drottningholm.

– Hon kallade det som skedde här ute för "backanaliska orgier", säger My Hellsing.

HEMLIG. Det fanns rykten kring Gustav III att han använde Svartsjö som ett hemligt tillhåll. "Backanaliska orgier", kallade hans svägerska kungens träffar här. Foto: Mikael Andersson

Men Badin hade vid det här laget flyttat vidare. Han jobbade som balettdansör på teatern inne i stan och bodde under en period i ett av husen på Kantongatan vid Drottningholm. Så småningom fick han en kungsgård på Svartsjölandet att förvalta. Och det var här han tycks ha hittat hem. För i sina böcker och i sina anteckningar titulerar Badin sig själv för "bonde".

– Att Badin identifierar sig som bonde kan mycket väl vara riktad mot hans påtvingade eller inlärda identiteter som pajas eller balettdansör. Kanske var det ett motstånd mot den roll han själv inte valde, säger Joachim Östlund. 

Exakt vad Adolf Ludvig Gustaf Fredrik Albert Couchi Badin tänkte om sin identitet kan vi såklart inte veta. Men när han dog 1822 var han inte bara en frigiven slav från en fjärran land. Han var även en del av aristokratin, en svensk och en bonde.

Badins historia

Badin arbetade som vuxen som betjänt till drottningen Lovisa Ulrika och sedan, efter hennes död, till prinsessan Sofia Albertina.

Han arbetade också som ballettdansör och var medlem av flera ordrar, bland annat Frimurarna. Han hade också ett stort bibliotek på runt 900 böcker, de flesta på franska.

Han gifte sig två gånger men fick inga barn. Han dog 1822.

När han kom till Svartsjö hette han Couchi innan han fick sitt smeknamn Badin. Vid dopet fick han det långa ståtliga namnet Adolf Ludvig Gustaf Fredrik Albert, efter alla de kungligheter som var närvarande i kapellet. Men det var namnet Badin han använde under hela sitt liv.

Visa merVisa mindre

Slaveri i Sverige

Slaveri blev förbjudet i Sverige 1335. När Badin kom till Sverige så var det som slav men väl här var han officiellt fri.

Att slaveri var olagligt inom landet hindrade dock inte Sverige från att aktivt delta i slavhandel.

"I Köpenhamn kunde man på den här tiden köpa en slav. Och det finns det dokumenterat att en svensk familj gjorde. Det var inte så långt bort som man ibland föreställer sig", säger historikern Joachim Östlund.

Runt tjugo personer från Afrika beräknas ha levt i Sverige under 1700-talet.

Visa merVisa mindre

Buller att vänta i Vinsta i sommar

Nyheter Förbifartsbygget går in i ny fas Arbetet med trafikplats Vinsta, en del av vägbygget E4 Förbifart Stockholm, har inte gått någon Västerortsbo förbi. Nu går bygget in i en intensiv – och ljudlig – fas.fredag 29/5 15:06

En halv miljon ska öka ungas trygghet i sommar

Nyheter ✓Aktiviteter ✓Anställer personal ✓Feriejobb utomhus Inställda arrangemang och mer fritid riskerar att resultera i stök och otrygg miljö bland Mälaröarnas ungdomar. Det menar Lena Törnblom Löfquist, samordningschef i Ekerö. Nu läggs 500 000 kronor på...tisdag 26/5 11:40

Jungfrusund laddar för stortävling i minigolf

Nyheter Men brasklappar för coronaviruset Ett drygt år efter öppningen väntar stortävling på minigolfbanan i Jungfrusund. I slutet av augusti är planen att landets bästa ska göra upp i inofficiella SM i minigolf.måndag 25/5 11:30

Senaste numret

Gilla oss på Facebook

Stockholm Direkt