Kultursjäl. Lars Victor von Stedingk är en av eldsjälarna som samlar böcker som tillhört släkten Banér. Här med en lärobok i astronomi tryckt 1561. Foto: Mikael Andersson

Här gömmer sig Djursholms litteraturskatt

Släkten Banér bodde länge på Djursholms slott. Familjen hade ett stort bibliotek som samlats ihop under århundraden. Men år 1876 sålde slottets ägare boksamlingen. Ett gäng Djursholmsbor har kämpat för att biblioteket ska bli sig så likt som möjligt.

  • Publicerad 15:05, 18 apr 2019

Böckerna är inbundna i pergament, svinläder och kalvskinnsband, dekorerade med arabesker, guld- och blindstämplar. Det riktigt prasslar om orden när Lars Victor von Stedingk berättar om Banérbiblioteket i Djursholms slott.

Han låser upp ett gediget vitrinskåp där de gamla dyrgriparna förvaras bakom lås och larm.

– Framför allt är det privatpersoner som samlat böckerna. Samfundet Djursholms forntid och framtid har bekostat många av böckerna, berättar Lars Victor von Stedingk.

Böckerna är försäkrade till ett värde av 1,5 miljoner. Bland de mest värdefulla märks en hyllningsskrift till Ludvig den trettonde från 1648.

Andra intressanta delar i biblioteket är en av de första vetenskapliga tidskriften från år 1666 och reseskildringar med vackra illustrationer från fjärran länder som Kina. En bok om statsmannen Cromwell ingår i samlingen, liksom religiös litteratur och böcker om arkitektur och krigskonst.

Släktträd. På 1600-talet var det hippt med släkthistoria. Här en vackert kolorerad version av släkten Banérs släktträd, tagen ur Ebba Grips och Svante Gustafssons vapenbok. Foto: Mikael Andersson

Skänkt. Arkitekt Bertil Falck har ritat och bekostat skåpet där en del av böckerna förvaras. Foto: Mikael Andersson

Bok till priset av en häst

Lars Victor von Stedingk tar upp en jättelik bok, formatet kallas folio, och berättar att ett bokband ibland bestod av flera olika arbeten som man samlat ihop.

– Man sparade på att binda in böckerna på det sättet. En bok kunde kosta som en häst, säger Lars Victor von Stedingk och syftar på 1500-talet.

Man fick ofta böckerna oinbundna, och så gick man till den lokala bokbindaren.

Lars Victor von Stedingk har jobbat med forskning inom naturvetenskapen, men ärvt intresset för gamla böcker från sin far.

En utmaning för gänget som jobbar med samlingen är att få bevis för att den bok som de planerar att köpa in tillhört just Banérsläkten. Det kan handla om namninskrifter av ägarna, och ibland är det inklistrat urklipp från den ursprungliga auktionskatalogen.

Det känns ganska häftigt att se Gustaf Banérs sirliga namnskrift på insidan av en av böckerna, liksom kommentarer från hans hand.

– Ännu bättre är om det finns anteckningar i marginalen, säger Lars Victor von Stedingk.

Tragiskt öde. Kristina Sture (1583-1628) var gift med Gustav Banér fram till hans död i Linköpings blodbad år 1600. Foto: Mikael Andersson

Betydelsefulla. På väggen i Djursholms slott hänger porträtt av framstående män. Foto: Mikael Andersson

Avrättades år 1600

Vem var då denne Gustaf Banér? Han föddes på Djursholms slott år 1547 och kom att tituleras riksråd, ståthållare och häradshövding (i Vallentuna härad med Ryds och Danderyds skeppslag). Han var en hängiven boksamlare, men inte av skönlitteratur utan föredrog böcker om religion och språkvetenskap. Bland annat finns en latinsk grammatik som han kluddat i som pojke.

Gustaf Banér gifte sig med Kristina Sture och de fick 14 barn, varav fyra dog i tidig ålder. 41 år gammal drabbades hon av en tragedi; hennes make avrättades i blodbadet i Linköping år 1600. Gustaf Banér hade dömts av hertig Karl för högförräderi, eftersom han ställt sig på Sigismunds sida mot Karl.

År 1813 sålde Banérsläkten Djursholms slott och år 1876 såldes biblioteket. I dagsläget har Samfundet Djursholms forntid och framtid samlat ihop cirka 120 av de ursprungliga cirka 1 200 böckerna.

Och varför är just Banérbiblioteket så intressant för en litteraturfantast? Svaret är enkelt, menar Lars Victor von Stedingk.

– Det här är en del av vår kommuns historia och kultur, säger Lars Victor von Stedingk.

Banérarkivet

Förutom Banérbiblioteket finns också Banérarkivet. Det består av handskrifter från 1500-1800-talet och består bland annat av kungliga brev, dagböcker och avskrifter av tidigare brev.

Två av dokumenten är riktiga rariteter. Det handlar om Gustaf Banérs stambok från 1575, där personer som kung Sigismund och hertig Carl skrivit sina namn. En stambok var en sorts minnesbok som man bad personer man träffade skriva något i. Det är Sveriges äldsta stambok.

Även Margareta Grips bok finns i arkivet. Det är en av Sveriges värdefullaste handskrifter. I den har hon och efterföljande släktingar fört in brev och dokument, men även uträkningar för hur mycket mat som ska gå åt på ett bröllop. ”Man häpnar över kvantiteterna som skulle konsumeras av gästerna och deras följen”, skriver Christina Unger i Samfundet Djursholms forntid och framtids jubileumsbok från 2013.

Astronomiskt. Läroboken skrevs av Johannes de Sacro Bosco på 1200-talet, men trycktes under 400 år. Detta exemplar är tryckt 1561. Foto: Mikael Andersson

Vittne stoppade rattfyllerist – tog bilnycklarna

Nyheter Föraren körde vårdslöst i Täby Ett vittne grep in och stoppade en förare efter vårdslös körning på en parkering.onsdag 10/7 13:53

Klart: Kommunen får ha kvar Nova-lokalen

Nyheter Blir inget klättercenter Nu står det klart att kommunen får fortsätta hyra Novas nuvarande lokaler på Tellusvägen – åtminstone ett år till. Planen är att ha idrott och kultur för grundskoleelever där.fredag 5/7 15:00
Stockholm Direkt