Lär sig säga ifrån. Våld och bråk påverkar skolresultaten – det är inte lätt att sätta sig i ett grupparbete med personen som är taskig, säger sjuorna Isak, Hala, Lina och Simon. Foto: Claudio Britos

Här har eleverna antivåld på schemat

Hur ska en göra för att hindra att skojbråket blir på riktigt? Att snapchatbråket ballar ur? Att unga killar dras in i negativa våldsspiraler? Det får Slättgårdsskolans sjuor lära sig på lektionstid.

  • Publicerad 14:47, 19 nov 2018

Någon skriver något taskigt i en grupp på Snapchat. Ordkriget tar vid. Plötsligt flyttas bråket till skolgården. Våldet tar vid.

– Sen kanske man måste sitta bredvid den personen som var taskig och göra ett grupparbete ihop. Det blir väldigt stelt, säger Hala Ouqassou.

– Och många som blir utsatta väljer att inte göra något åt saken. De håller det bara inom sig, man bryts ned till slut, säger Lina Azziyani.

Lina, Hala, Isak Bayat och Simon Hailu går alla i sjuan på Slättgårdsskolan i Bredäng. Där har de precis börjat jobba med projektet MVP – mentors in violence prevention.

– Vi har haft de här eleverna sedan mellanstadiet. Och vi märkte att det började bli mycket skojbråk. Det kan vara en putt i skåpen som sen spiller över och blir till större saker. Vi försökte jobba mot det, men kände att det inte räcker, vi behövde något mer än enskilda punktinsatser. Vår rektor föreslog MVP och vi bestämde oss för att testa det, säger Pia Haglund, som är mentor för klassen.

Projektet görs tillsammans med lärarna, eleverna och personal från socialtjänsten och stadsdelens fältassistenter.

Lär sig agera

I grupper får eleverna gå igenom olika situationer och diskutera dem. Målet: att lära sig vad våld är, sätta ord på det och jobba emot det.

– I stället för att bara stå och se på när något händer, får vi lära oss hur vi ska hjälpa till, säger Isak Bayat.

– Och om det är svårare situationer, som kanske en misshandel, kanske vi kan hjälpa på andra sätt. Genom att kalla på en lärare eller i värsta fall ringa polisen, säger Lina.

Olika typer av våld. ”Med tjejer är det mer tjafs. Killarna är mer fysiska”, säger Hala och Lina. Foto: Claudio Britos

Våldet och kränkningarna kan se annorlunda ut mellan tjejer och killar, berättar eleverna. För tjejerna händer mycket på nätet.

– Det kan vara att man lägger upp en bild på sig själv och så börjar kommentarerna. Om det är en lättklädd bild – den tjejen är enkel, säger Lina.

– Det kan också börja komma anonyma kommentarer. Som tjej kan man inte bara tänka att man lägger upp en fin bild, man måste också tänka på hur man är klädd på bilden. Det borde inte vara så, säger Hala.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

För killarna blir våldet och kränkningarna oftast mer fysiska.

– Det kanske börjar på nätet, ett bråk på Snapchat. Sen ses man i det verkliga livet och då blir det bråk, säger Isak.

Skillnad märks

Än så länge har Slättgårdsskolans sjuor bara haft mellan en och två MVP-lektioner. Men de tycker redan att de märker en viss skillnad – när skojbråk har uppstått har de kunnat säga ”kom ihåg vad vi sa på MVP”, berättar de.

– Det är det vi vill, att ge dem verktyg att stoppa och säga ifrån, säger läraren Pia Haglund.

Kollegan Ulrika Ekström håller med:

– Det handlar mycket om att sätta ord på vad våld är. Som tonåring kan man tänka att det där är inte så farligt. Det blir normaliserat, fast det egentligen borde klassas som våld, säger hon.

– Man har ofta en bild av att våld är när man slår någon. Men det kan vara så mycket mer – sexuellt våld, pykiskt våld. Och en av de viktigaste delarna att jobba med är språket, våld börjar väldigt ofta med ord, säger Tara Azizi, projektledare för ungas organisering på socialtjänsten.

Långsiktigt. ”Får man träna i skolan på hur man ska agera kan det bli lättare att göra när det även när det behövs på riktigt”, säger läraren Ulrika Ekström, här med Isak Bayat. Foto: Claudio Britos

I den senaste Stockholmsenkäten uppgav 23 procent av Skärholmskillarna som går i nian att de burit vapen. Siffrorna över hur många som slagit någon så att de behövde sjukvård var också bland de högsta i staden, 9 procent.

En av fyra killar i nian har burit vapen

– Jag tror det handlar mycket om machokultur. Killar vill visa att de är stora och starka, säger Simon Hailu.

Unga luras in av äldre i kriminaliteten, säger eleverna. Med det följer vapen och våld.

– Vad skulle ni vilja att vi vuxna, lärare och stadsdelen, gör för att hjälpa unga som är på väg att hamna snett?, undrar Tara Azizi.

– Agera snabbt från början. Annars är det tio gånger svårare. När man redan valt den vägen är det jättesvårt att komma ut, säger Isak Bayat.

Karsbys nior ska stoppa bråk och mobbning i skolan: "Vi äldre måste fatta att vi är förebilder"

MVP – Mentors in violence prevention

Programmet MVP (på svenska Mentorer i våldsprevention) kommer från början från USA och har sin grund i att maskulinitetsnormer är det centrala problemet i mäns våld mot kvinnor, barn och andra män.

Skolverket har utvärderat MVP under åren 2015-2017. Även om det var svårt att dra generella slutsatser har utvärderingen bland annat visat positiv utveckling hos eleverna när det gäller kunskap om och attityd kring våldsbeteende.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.