Foto: Stockholms läns museum/Claudio Britos

Här rivs Stockholms största bryggeri

Vattnet som botade reumatism blev till öl som välte gaffeltruckar. Vårbys källvatten har satt orten på kartan sedan 1700-talet. Men nu blir källan udde med 1800 bostäder. Den mångåriga bryggeriarbetaren Juha minns tillbaka.

  • Publicerad 16:56, 27 sep 2018

Ur stora massor av krossad betong sticker tillskrynklade armeringsjärn upp. Från en öppning i en raserad fasad tittar två stora tankar i rostfritt stål fram. Det är det sista som finns kvar av den månghundraåriga historien av att buteljera vatten i Vårby.

– Det klart det känns lite sentimentalt. Det var ett fint bryggeri med sina kopparpannor. Det var det sista bryggeriet i landet som de byggde med kopparpannor, visste du det? frågar Juha Hostikka.

Men historien om Vårbys vatten började långt innan Juha var född. Ganska exakt 248 år innan hans födelse.

Vattnet som rinner igenom rullstensåsen och mynnar ut i Mälaren vid Vårby har varit känd för sin ypperliga kvalitet i århundraden. Men vattnet blev mer vida känt då det på 1700-talet anlades en kunglig hälsobrunn vid källan. Vattnet antogs ha helande krafter och kunde bota allt från reumatism till ofruktsamhet.

I början av 1930-talet gjordes det första försöket att pumpa ut det populära Vårby-vattnet i stor skala när aktiebolaget Wårby hälsobrunn startades. Företaget sålde läsk och mineralvatten. På 40-talet såldes fabriken till Konsumtionsföreningen för att sedan säljas vidare till Kooperativa förbundet (KF) i början av 60-talet.

Alla som bodde här runt omkring Vårby jobbade ju någon gång på bryggeriet.

Till vänster försättsbladet på brunnspredikan som hölls inför Vårby hälsobrunns invigning 1708 (tack till kommunarkivarie Göran Johansson). Till höger det stora brunnshuset på 70-talet. Huset uppfördes ursprungligen 1707–1708 och står kvar idag. Foto: Göran Johansson/Alf Nordström, Stockholms läns museum

Nu började ölen flöda från Vårby. Företaget bytte namn till Wårby bryggerier och ett nytt bryggeri byggdes. När det började byggas i slutet av 1950-talet var det det första nya ölbryggeri som byggdes i Sverige sedan 1880-talet.

Redan på 40-talet anställde vattenfabriken 150 personer. När bryggeriet kom på plats anställdes fler. Två av dem var Juha Hostikkas föräldrar och så fort han gått ut skolan anslöt även Juha.

– Alla som bodde här runt omkring Vårby jobbade ju någon gång på bryggeriet. Förutom mina föräldrar har alla mina syskon förutom ett jobbat här.

På den tiden hette ölet Wårby och såldes som var brukligt på den tiden som lätt-, mellan- och starköl. Tillverkningen av läsk och mineralvatten fortsatte dock.

Juha började med mycket manuellt arbete. Han fick lyfta backar, tvätta flaskor och satte på etiketter med etikettmaskinen. Men snart började det gnissla i maskineriet. 80-talets konflikter mellan KF och handlarna gjorde det svårt för bryggeriet att få sina produkter sålda. Det ledde till slut till att Wårby bryggerier blev Spendrups bryggeri när KF tvingades sälja.

En helt ny framåtanda kändes i luften och Juha fick nya mer avancerade arbetsuppgifter i själva ölbryggandet.

– Jag tog emot malten, krossade den, mäskade, silade och kokade vörten. Ja, allt man gör när man brygger öl.

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten

30 000 flaskor öl i timmen spottade det storskaliga bryggverket ur sig.

Förutom de vackra kopparpannorna hade bryggeriet även öppna jäskar, vilket inte hör till vanligheterna nu för tiden.

– Insidan var gjuten i betong och klädd med en gummimassa som tenderade att spricka. En snubbe fick gå ner med gasolbrännare i karet för att laga gummimassan. Samlas ju bakterier och skit i de där reporna, så vi fick gå med långborste och svabba för hand när det skulle göras rent.

Gratis öl i avtalet

Trots att Juha har jobbat med att brygga Spendrups sedan 80-talet är det inte det enda han dricker.

– Jag dricker vanlig öl. Det blir väl en Guinness eller nån ale ibland. Det är inte alltid Spendrups. Men jag får ju också folköl härifrån gratis. Det är en personalförmån och har stått i avtalet i många år.

Dagdrickan är en gammal tradition bland bryggeriarbetare. När danska bryggeriet Harboe skulle begränsa drickandet av starköl till endast lunchmatsalen och pausrummet gick arbetarna ut i strejk.

Men det är trots allt lite skillnad på dansk och svensk bryggerikultur.

Det värsta som hände var nog när en truckförare backade omkull så att sex–åtta pall med tomflaskor ramlade ut.

– Förr i tiden fick jag tre flaskor med mig hem i en liten väska. Nu för tiden är de ju väldigt noga med att man inte får dricka öl på jobbet. Men annat var det ju på 60- och 70-talen. Då dracks det hejvilt. Man kunde inte dricka öppet, men det fanns ju tillgängligt så man smög ju bara bakom en pelare nånstans.

– Det värsta som hände var nog när en truckförare backade omkull så att sex–åtta pall med tomflaskor ramlade ut. Men det var ju så på den tiden, det var säkert lika jävligt på byggen och bland kommunalarbetare.

Särskilt trevligt var den lättillgängliga alkoholen på fredagarna då Juha var i 20-årsåldern och ny på jobbet. Produktionen stängde ner lite tidigare än vanligt och när städningen drog igång åkte ölen fram.

– Man kunde väl ta en två–tre öl och sedan drog man ner till krogen i Vårby gård.

Idag är Juha den enda i familjen som jobbar kvar på Spendrups i Vårby. Inte på bryggeriet förstås, som idag mest liknar en skrothög, men på Spendrups restaurangmaskiner. Några få verksamheter finns kvar på området. Till exempel har flera åkerier sin bas här. Men snart ska även det flyttas.

Snart flyttar istället tusentals bostäder in. Huddinge kommun och bostadsbolaget Magnolia planerar en ny stadsdel med 1800 bostäder, service, skola och kommers.

Vårby källa har snart förvandlats till Vårby udde.

Cigarren. Den cigarrformade tegelbyggnaden bakom bryggeriet är den enda som kommer klara rivningarna. Foto: Claudio Britos

Sjöstad. När bryggeriet är jämnat med marken ska en helt ny stadsdel, Vårby udde, växa fram. Skiss: Magnolia Bostad AB

Bryggeri. Snart går det inte längre att urskilja att det här än gång var ett bryggeri. Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten

Bilder från Stockholms läns museums samlingar. Tagna strax innan bryggeriet togs ur bruk 2013. Foto: Stockholms läns museum/Jenny Bergensten