Förare. Sedan två månader tillbaka har Mhamed ett annat, "vanligt", arbete och tar allt färre hämtningar via Tiptapp. Foto: Sacharias Källdén

Hård kamp om uppdragen i populär app

Återvinningstjänsten Tiptapp har blivit en succé och appen har i dag 150 000 användare i Stockholm. Mhamed Kir Elmod som tagit uppdrag i ett och ett halvt år säger att konkurrensen hårdnat och ersättningen pressats ner.

  • Publicerad 19:30, 3 okt 2018

Den ena blir enkelt av med gamla saker eller skräp, den andra får betalt för att hämta det. Det är grundtanken med appen Tiptapp. Allt från enorma mängder bråte till enstaka sopsäckar läggs ut för avhämtning. Arvodet för den som hämtar upp sakerna varierar rejält. Den som plockar upp ett par gamla skumsläckare kan få 50 kronor medan den som är villig att forsla bort en kompost kan tjäna ett par tusen. Ett mer udda inslag bland annonserna är en kvinna i Djursholm som vill ha frukosten hemlevererad för 100 kronor.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

40-årige Mhamed Kir Elmod har under ett och ett halvt år tagit körningar via appen.

– En del vill ha en burgare eller ett paket cigg. En gång åkte jag hemifrån Botkyrka till Östermalm med ett paket cigaretter. Det var vid 22-tiden och jag fick 300 kronor. Den sortens jobb händer kanske en gång i veckan. Men numera jobbar jag oftast bara till åtta på kvällarna, säger Mhamed.

Stenhård konkurrens

Antal körningar per dag varierar rejält, vissa dagar kan han få 3-4 jobb, andra dagar inget alls. Mest brukar det vara på eftermiddagar/kvällar och helger. Men det är många som slåss om uppdragen.

– Man måste hålla koll på appen hela tiden. När en annons läggs upp har du ungefär tio sekunder på dig innan den är borta igen. Det är först till kvarn som gäller och konkurrensen är jättehård, förklarar Mhamed.

Förare. Mhamed Kir Elmod är van att ta uppdrag i Tiptapp. Han säger att konkurrensen hårdnat. Foto: Sacharias Källdén

Delningstjänsten. Tiptapp uppges ha 150 000 användare i Stockholm. Foto: Sacharias Källdén

Tungt och stressigt

Enligt Mhamed har arvodena rasat i takt med att konkurrensen ökat. Många vill ha jobben och betalningen står inte alltid i proportion till arbetsinsatsen.

– Det är väldigt tungt och stressigt jobb och man blir ganska trött. Ofta är det mycket mer som ska hämtas än det som syns på bilden. Men då är det bara att gilla läget, jag har ju ändå åkt dit. För mig är det en extrainkomst, men jag vet att det finns de som försöker leva på det fast det egentligen är omöjligt, säger han.

Nu vill vi dela saker med varandra istället för att äga

David Höök, en av Tiptapps grundare, skriver i ett mejl att de inte har sett att ersättningsnivåerna skulle ha blivit lägre.

Finns det exempel på folk som jobbar så mycket att de kommer upp i summor som är jämförbara med ett heltidsjobb?

– Det vi kan se är att vissa användare såklart är mer aktiva än andra. Men också att de är aktiva i perioder. Att de använder appen ett tag, cirka tre månader, för att sedan ha ett uppehåll. Tiptapp ska inte ses som en arbetsförmedlare utan som ett sätt där du när tillfälle ges kan hjälpa en annan användare som behöver hjälp på ett resurseffektivt sätt, skriver han.

Appen har kritiserats för att människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden utnyttjas. Vad säger ni om det?

– Personer utanför arbetsmarknaden och i behov av pengar för att klara sitt uppehälle kanske söker sig till oss för att få in en extra peng, på samma sätt som att en kan sälja saker på blocket för att få in en extra intäkt. Det är som sagt ingen information vi har och att våra användare blir utnyttjade är inget vi känner igen oss i, skriver David Höök.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Oksana Morit. Foto: Lunds universitet

Forskaren: Delningstjänsterna kommer att bli fler

Tiptapp, Uber, Taskrunner, klädbytardagar, återanvändningscentraler... Allt fler använder delningstjänster och enligt forskaren Oksana Mont är det en utveckling som är här för att stanna.

Oksana Mont är forskare vid Lunds universitet och har forskat inom delningsekonomi. Hon är övertygad om att vi kommer få se fler delningstjänster i framtiden, inte minst kopplade till våra hem i form av fler gemensamma utrymmen och återanvändningsplatser.

När det gäller appen Tiptapp och de röster som säger att tjänsten exploaterar människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden menar hon att det som alltid finns två sidor av saken

– Jag är kluven. Är det bättre att få bidrag och känna sig utanför samhället än att på det här viset komma in i samhället och samtidigt få betalt? Men det är klart att det är ett problem om det är för dåligt betalt.

Inte självklart klimatsmart

Delningsekonomi förekommer allt mer frekvent även i liten skala, genom till exempel klädbytardagar. Det är dock inte självklart att den sortens initiativ ger de miljöeffekter som ofta framhävs.

– Om man delar istället för att köpa nytt är det positivt, men om man gör både och ökar vår konsumtion istället. När vi har frågat människor hur det påverkar deras klädinköp har det visat sig att det inte förändrar deras beteenden alls. De minskar inte sina klädinköp överhuvudtaget. En annan generell rekyleffekt är att det är billigt, vilket är bra för den privata ekonomin. Men vad gör man med sina sparade pengar? Om de går till en Thailandsresa blir det ingen miljövinst alls, säger Oksana Mont.

Mer om Tiptapp

Den vanligaste annonstypen är "Tiptappas bort" som innebär borthämtning av saker som till exempel hör hemma på återvinningen eller som kan återanvändas.

I Stockholm läggs flest annonser ut i innerstaden. Därefter kommer Bromma, Täby, Hägersten och Lidingö.

Av de 150 000 som laddat ned appen har 60 000 uppgett att de vill ta uppdrag.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.