På Södersjukhusets akutmottagning får endast drygt tre av tio patienter vård inom fyra timmar. Foto: Locums bildarkiv

Hård kritik efter ny kaoshelg på Södersjukhuset

I helgen gick Södersjukhuset in i stabsläge efter en akut brist på vårdplatser. Långa väntetider på akutsjukhusen är dock inte ett engångsproblem. Det som hände i helgen är bara toppen på ett isberg, menar Aida Hadzialic (S).

  • Publicerad 11:34, 25 feb 2020

I helgen kunde patienter få vänta uppåt 30 timmar på en avdelningsplats på Södersjukhuset i Stockholm. Under söndagen var läget så allvarligt att sjukhuset utlyste stabsläge.

– Så som det har varit i helgen ska det absolut inte vara, varken för patienter eller medarbetare, och situationen är djupt beklaglig, säger VD:n Mikael Runsiö, i ett pressmeddelande under måndagen.

Orsaken till helgens kris på Södersjukhuset var bland annat personalbrist på flera avdelningar och ett högre söktryck än vanligt. Under måndagsmorgonen kunde sjukhuset återgå till normalläge.

Lång väntan på akutmottagningarna

Långa väntetider på Stockholms akutsjukhus är inte ett engångsproblem. Under 2019 fick varannan vårdtagare i Stockholm vänta mer än fyra timmar på akutvård, enligt siffror från Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Under fjolåret var det värst på Södersjukhusets akutmottagning, där endast 34 procent av patienterna fick vård inom fyra timmar.

Efter en krissituation under trettonhelgen i år, liknande den som orsakade söndagens stabsläge, varnade sjukhuset för att den pressade situationen är ett hot mot patientsäkerheten.

Region Stockholm meddelade under tisdagen att en grupp har tillsatts för förbättra situationen på Södersjukhuset. Gruppen ska bland annat utveckla processerna för genomströmning, och därmed förkorta väntetiderna.

Handlingsplan för ökad patientsäkerhet

Redan i förra veckan presenterade Region Stockholm en handlingsplan för ökad patientsäkerhet.

– Handlingsplanen är inte kopplad till specifika fall, såsom det på Södersjukhuset. Det är en långsiktig strategi för att hjälpa vårdgivare öka patientsäkerheten, säger Ella Bohlin (KD), regionråd för vårdutveckling.

– Ett exempel på något som måste göras är avvikelserapporter vid eventuella vårdskador. Vi behöver systematik för att veta var problemet ligger.

Aida Hadzialic (S), oppositionsregionråd, tycker att det är bra med en handlingsplan, men menar att resurserna i regionen måste omprioriteras. Hon kritiserar att akutsjukhusens resurser endast ökar med 1,5 procent under 2020.

– Vi måste tillföra pengar från vårdvalen till akutmottagningarna och vårdcentralerna, säger hon. Den privatisering som sker av vården dränerar sjukhusen, pengar som hade kunnat användas för att öppna upp fler vårdplatser. Det som har skett på Södersjukhuset är bara toppen på ett isberg.

Ella Bohlin menar att enorma resurser läggs på regionens sjukvård.

– Bland annat ska Södersjukhuset få en ny akutmottagning i maj. Den kommer att underlätta triage och ge bättre flöden. Det innebär att arbetet kan organiseras så att patienter handläggs i olika processer för att snabba upp genomströmningen av patienter.