"Vi behöver "lägga oss i" varandras liv lite mer och stötta upp varandra, säger Tina Lindmark, ungdomsbehandlare. Här med Therese Karlsson, projektledare på SIG i Hässelby-Vällingby. Foto: Stella Papapanagiotou

"Hårdare straff löser inga problem"

I stället för att skuldbelägga föräldrar borde samhället se till att varenda unge har tillgång till så många skyddsfaktorer som möjligt. Det menar Therese Karlsson och Tina Lindmark på SIG i Hässelby-Vällingby.

  • Publicerad 11:48, 23 feb 2018

Sociala insatsgrupper, SIG, som vi tidigare skrivit om, finns i flera av Stockholms stadsdelar. De jobbar främst med att stötta vuxna kriminella, som vill lämna brottets bana bakom sig.

LÄS ÄVEN: De hjälper kriminella bort från gatan

Men i bland annat Hässelby-Vällingby riktar de sig även till minderåriga som begår brott, eller riskerar att vara på väg åt fel håll. Ofta kommer de i kontakt med ungdomar efter en orosanmälan till socialtjänsten, men de jobbar även uppsökande eller blir kontaktade av ungdomar själva eller oroliga föräldrar som vill ha hjälp för sitt barn.

– Min roll är att stötta, påminna om tider, väcka när det är dags för skola, ha motiverande samtal och hålla i behandlingsprogram. Jag följer med på möten och fungerar lite som ungdomens "advokat", säger Tina Lindmark, ungdomsbehandlare.

LÄS ÄVEN: Mamman: "Det räcker inte att stirra sig blind på föräldrarna"

"Skev debatt"

Hon och Therese Karlsson, projektledare på SIG, tycker att debatten om ungdomskriminalitet ofta är förenklad och skev.

– Det går inte att säga "var är föräldrarna?" och utgå från att det är där problemet ligger. Om det finns problem i familjen – vilket inte alls är säkert – så kan det vara en riskfaktor. Men det finns flera, säger Therese Karlsson.

Hon nämner dels individuella faktorer som neuropsykiatriska diagnoser eller att man är en spänningssökande person. Att bo i ett socioekonomiskt utsatt område är också en riskfaktor men Therese Karlsson och Tina Lindmark är överens om att den allvarligaste riskfaktorn är om det tidigt blir problem i skolan.

– Vi ser det hela tiden, barn som av olika skäl halkar efter och inte får rätt stöd – det är ofta så det börjar gå snett, säger Therese Karlsson.

Tina Lindmark fyller i:

– Hänger man inte med i skolan på grund av till exempel läs- och skrivsvårigheter, så leder det till att man saknar sammanhang. Därför är en fungerande skolgång också den starkaste skyddsfaktorn, säger hon.

"Behöver lägga oss i mer"

De tycker att större fokus borde ligga på de så kallade skyddsfaktorerna, i stället för på "hårdare tag", som ofta efterfrågas i det offentliga samtalet.

– Det finns forskning på vad som fungerar, så varför bara sitta och tycka saker? Som om hårdare straff skulle lösa problemen, säger Therese Karlsson.

Bra familjeförhållanden med engagerade föräldrar är givetvis en viktig skyddsfaktor, menar hon. Andra, förutom fungerande skolgång, är fritidsaktiviteter och positiva umgängen, både med andra barn och vuxna i omgivningen; släktingar, grannar, lärare, fritidsledare.

– Vi behöver alla "lägga oss i" lite mer, viss social kontroll är viktig i ett barns liv. Det handlar inte om att begränsa utan att visa intresse och ha lite koll på varandra, säger Therese Karlsson.

Vuxna! Här är signaler att hålla utkik efter

• Om ungdomen plötsligt har nya prylar och kläder. Ofta säger de att de bytt med kompisen – klädbytesförbud kan vara en idé.

• Om det börjar gå dåligt i skolan. Stötta och kräv hjälp från skolan. Har du svårt att själv argumentera med skolan – ta hjälp av en annan vuxen du litar på. Skolk? – ifrågasätt vad ungdomen gör istället för att vara på lektionerna.

• Om hen plötsligt slutar med alla fritidsaktiviteter. Då förloras ett positivt sammanhang som kan vara skyddande.

• Om hen har mer än en telefon. Ofta en "gammaldags", inte smartphone. Kan vara en stark signal som tyder på kriminell verksamhet. Be att få kolla sms:en.

• Om hen plötsligt blir orolig och rädd – ta det på allvar. Kriminalitet leder ofta till hot och fara. Var inte rädd för att fråga din ungdom vad det handlar om. Ofta vill de ha hjälp från vuxenvärlden men vågar inte be om det.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Nordens bästa krog stänger

Nyheter Har gått i konkurs I 13 år har stjärnkrogen Esperanto huserat på Kungstensgatan på Östermalm. 2016 valdes den till Nordens bästa restaurang. Men nu är det över.torsdag 21/6 14:58

Nio-till-fem-jobb är inget för Parisa

Nyheter Under sommaren kommer vi varje vecka intervjua en Vallentunapolitiker. Först ut är Parisa Liljestrand (M). Hon berättar vilka som är de viktigaste frågorna i årets val, vad hon gör på fritiden och...torsdag 21/6 14:09