Hemlöshet hotar efter flykten

De flydde från krig och terror och fick en fristad i Sverige och Solna. Men efter två år är många av på väg att bli bostadslösa. Nu har de nyanlända organiserat sig i ett nätverk och kräver besked om framtiden.

  • Publicerad 01:15, 1 mar 2018

Vi vill bara ha någonstans att bo.

På måndag vandrar en grupp från nätverket Ort till Ort ner från modulbostäderna i Stenbacka till stadshuset i centrum för att lyssna på politikerna i Solnas fullmäktige. Den 17 mars planeras en protest utanför stadshuset.

– Vi vill bara ha någonstans att bo. Precis som alla andra, säger Rami Saadah.

Rami Saadah studerar till undersköterska. Han är flykting från Syrien. I höst har han bott i modulbostäderna i Stenbacka i två år. Då löper kontraktet ut och han blir bostadslös – bara några månader innan examen.

– Jag har sökt bostad överallt, men får hela tiden samma besked. Eftersom jag bor här ska jag vända mig till Solna kommun. Men här finns ju inga bostäder.

Även Osage Thomas Uhumwangho, flykting från Nigeria, letar bostad.

– Jag är beredd att flytta utanför Solna, men vart? Jag vill bo kvar i Stockholmsområdet så jag kan slutföra mina studier i lugn och ro.

Enligt anvisningslagen från 2016 är landets kommuner skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända för bosättning. De nyanlända får så kallade sociala kontrakt som löper på två år.

De första som placerades i Solna enligt anvisningslagen, i mars 2016, är nu på väg att slussas ut. Av de 13 hushåll som berörs av att deras kontakt upphör i april har fyra hushåll meddelat att de inte har hittat ett alternativt boende.

– Vi gör vad vi kan för att de ska hitta en egen bostad när kontrakten löper ut, säger Lars Rådén (M), ordförande i kompetensnämnden med ansvar för integration och arbetsmarknad.

– Det har gått ganska bra, säger Lars Rådén (M), ordförande i kompetensnämnden med ansvar för arbetsmarknad och integration.

Det kan bli tuffare framöver. Efter den stora flyktingvågen 2015 anvisades Solna 268 nyanlända som beviljats permanent uppehållstillstånd. Det är den gruppen som började flytta in i modulerna Stenbacka hösten 2016 och som det närmaste året ska ut och konkurrera på bostadsmarknaden

– Nyanlända får stöd i olika former under två år. Sedan har de eget ansvar för sin bostadsförsörjning. Då behandlas de som alla andra Solnabor, säger Lars Rådén.

Oppositionsrådet Sara Kukka-Salam (S) efterlyser samarbete över blockgränserna.

– Vi har bjudit in Alliansen till samtal men alltid fått nej. Det finns flera vägar att gå. Solna kan exempelvis kräva fler sociala lägenheter när stora bostadsprojekt planeras. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro att marknaden löser allt, säger hon.

Filimon Hagos familj arbetade mot diktaturen i Eritrea. Han själv och föräldrarna fängslades och torterades. Efter tre år lyckades han fly. Via Sudan, Libyen och båt över Medelhavet hamnade han till sist i Sverige och Sundsvall. Föräldrarna är fortfarande kvar i diktaturens fängelsehålor.

– Jag ville bo kvar i Sundsvall. Där fanns det lägenheter. Men man skickade mig till i Solna. Vad som ska hända när kontraktet går ut vet jag inte, säger han.

MER Nyanlända

Solna tog under 2016 enligt anvisningslagen emot 268 nyanlända som beviljats permanent uppehållstillstånd.

Det stora flertalet placerades i modulbostäder på Stenbackaskolans tidigare tomt. Inflyttningen började hösten 2016.

De nyanlända fick så kallade sociala kontrakt på två år.

Visa merVisa mindre
Stockholm Direkt