Hennes bok hjälper dig att klara en katastrof

Oavsett om du fruktar ett krig, en naturkatastrof eller bara vill kunna hantera ett strömavbrott gäller det att vara förberedd. I boken “Prepping” beskriver Anna-Maria Stawreberg en växande folkrörelse och berättar hur du bäst klarar dig i nödsituationer.

  • Publicerad 06:00, 21 okt 2017

Prepping är inte längre bara synonymt med extrem individuell överlevnad och apokalyptiska förväntningar. Att vara förberedd på det värsta och veta hur man ska agera i olika kris- och nödsituationer har de senaste åren blivit allt mer av en folkrörelse.

Det menar journalisten och författaren Anna-Maria Stawreberg som just nu är aktuell med boken “Prepping - Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta", som är en blandning av en modern överlevnadsguide och en beskrivning av hur en trend av urban survivalism vuxit fram i samhällsförändringarnas kölvatten.

– Från början har det varit en rörelse som härstammar från survivalismen i USA, där ensam är stark och alla har gasmasker och gräver ner sig i trädgården. Nu kan vi se att den moderna preppingrörelsen är ganska långt ifrån survivalismen. Ensam är inte stark, man måste samarbeta. Men det har också gått ihop med buschcraft-rörelsen och alternativa rörelser där man vill odla, plocka och torka och klara sig själv, säger Anna-Maria Stawreberg.

I Stockholm har intresset varit påtagligt. Särskilt efter terrorattentatet på Drottninggatan, enligt Stawreberg. Det i kombination med allmän ökad oro i världen har resulterat i att allt fler går överlevnadskurser samtidigt som forum och grupper om prepping på nätet stadigt växer.

För vissa handlar det om att lära sig göra upp eld i vildmarken, klara av extrem kyla eller om att bara ha ett lager med förnödenheter hemma enligt den så kallade 72-timmarsregeln.

Andra går längre än så och har hela skyddsrum redo, evakueringsplaner färdiga och speciella platser att fly till om katastrofen blir verklighet.

Foto: Erik Simander

Foto: Erik Simander

Foto: Erik Simander

Gemensamt är att det i slutändan handlar om att kunna klara sig själv när samhällsfunktionerna inte längre fungerar.

Själv har Anna-Maria Stawreberg ett välfyllt källarförråd i sin lägenhet i Bergshamra med mat, vattendunkar, spritkök, lampor, el och en transistorradio.

Hon vill inte kalla sig prepper av respekt för de “riktiga” preppare hon träffat i samband med boken. Men hon är förberedd om något skulle hända.

– Däremot kan man väl säga att jag har preppat. Det här räcker i en vecka för oss, säger hon och håller upp en låda med konserver och torrmat för familjen.

– För den äldre generationen var det en självklarhet att vara preppad för olika scenarion. Men i dag är okunskapen stor och vi vet i regel inte hur vi ska klara oss om samhällsfunktionerna slutar fungera, säger hon.

Det var därför också hon bestämde sig för att skriva boken, som enligt henne riktar sig mer till den breda massan mer än extrema survivalister.

Men hur mycket handlar prepping egentligen om att säkra sin överlevnad och hur mycket är det egentligen en medelklassig materialsport?

– De som bor på landsbygden har ett förråd helt naturligt. Så i dag tror jag att det här är mer ett storstadsfenomen och har på sina håll helt klart blivit lite av en materialsport. Men det behöver inte heller var det. Mitt lager kostade bara 500 spänn på Ica. Men visst, de som hela tiden köper det senaste på Naturkompaniet, det är nog ett medelklassfenomen, säger hon.

Hon hoppas att boken ska ge fler självförtroendet att lära sig överleva mer på egen hand och bli mindre beroende av det moderna samhällets ständiga serviceutbud.

– Jag hoppas också att fler vill ut i skog och natur och känner sig trygga med att de kan ta sig hem om de går vilse eller vet hur de hittar dricksvatten.

Tre viktigaste sakerna att ha hemma om katastrofen är ett faktum

Vatten

Se alltid till att ha ett förråd med dricksvatten. Beräkna tre liter per person och dygn. Vatten håller sig färkst i sex månader om det förvaras i en sluten dunk eller behållare.

Belysning

En ljuskälla är ett måste om exempelvis strömmen går. Ficklampor fungerar alldeles utmärkt. Precis som en oljelampa. Varför inte ha båda?

Transistorradio

När katastrofen inträffar är det viktigt att hålla sig uppdaterad och informerad. Din mobiltelefon kanske inte fungerar. Men en transistorradio gör det garanterat. Se till att det finns batterier och ratta in SR:s P4 för aktuell samhällsinformation.

Tips för grundläggande prepping

Mat

Se till att fylla upp ett förråd av konserver och torrvaror som räcker minst en vecka. Prioritera mat med hög näringstäthet och som kräver minimalt med bränsle och vatten vid tillagning. Förvara maten i plastlådor med tätförslutande lock för att hålla skadedjur borta. Preppa hållbart och köp sådant som äts i vanliga fall. Grundläggande förberedelser ska inte handla om ökad konsumtion.

Spritkök

Ett sprit- eller gaskök är ett måste. Glöm inte bort bränslet och eventuella tändanordningar.

Powerbanks

Uppladdade powerbanks är inte bara behövligt vid katastrofer, utan även vid vanliga strömavbrott. Se till att hålla dem laddade.

Skriv upp telefonnummer

Skriv upp viktiga telefonnummer på ett vanligt papper. En guldgruva när mobilen har dött.

Beredskapsplan

Se till att han en plan för hur och var familjen samlas om en katastrof inträffar. Och att alla är införstådda med den.

Det här 72-timmarsregeln

Myndigheter har gått ut med alla invånare ska ha mat och förnödenheter hemma för att klara minst 72 timmar. Detta för att samhällets insatser bara kommer att räcka för de gamla och sjuka. Vuxna och friska behöver ta ansvar för sig själva och sin familj i tre dygn. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap informerar om detta, och Civilförsvarsförbundet har kurser, om man vill gå en kurs.
Detta är delvis på grund av att vi inte längre har några beredskapslager i Sverige, de såldes ut i mitten av 1990-talet.