"Athena Farrokhzad har läst min text och gillat den!" tänkte Nasrin när hon fick veta att hon kom tvåa i textpriset, där poeten ingick i juryn. Foto: Claudio Britos

Hon hoppas på bredare journalistkår

Skärholmsbon Nasrin Mohammed tog hem andrapriset i Tensta konsthalls textpris. Som journaliststudent hoppas hon att själv kunna bredda perspektiven inom en bransch hon ser som alldeles för likriktad.

  • Publicerad 08:50, 15 mar 2020

Jag tror det blir svårt för mig att bli sedd som neutral på grund av min slöja

Nasrin Mohamoud knep andraplatsen i Tensta konsthalls textpris. Foto: Claudio Britos

"Låt mig berätta".

Så heter texten som tog hem andraplatsen i Tensta konsthalls textpris.

Nasrin Mohamoud heter författaren. Hon bor i Skärholmen och berättar vad texten handlar om:

– Vem som berättar vems historia, och om mig själv. Första versen är om min identitet som andra generationens invandrare, den andra om mig som muslim. Den tredje versen är mer personlig.

Egentligen är hon inte så politisk, säger Nasrin. Hon vill inte bli "muslimen som bara pratar om rasism", men det är svårt att komma ifrån. Hon blir påmind om det hela tiden, säger hon.

– Det är inte påhopp varje dag, men det händer. Jag blir lika chockad varje gång... det kanske är konstigt, men jag vänjer mig inte.

På frågan om vilka som influerat henne säger hon att hon inför den vinnande texten läst mycket av Jenny Wrangborg:

– Hon skriver ur ett arbetarklassperspektiv, och mycket handlar om just det. Att vi, som Jenny skriver, "inte åker samma buss". Egentligen vill jag inte bekräfta bilden av "vi mot dom", men det är svårt att komma ifrån. Att vi åker olika bussar. Det handlar texten om. "Nu vill jag berätta en sak", liksom.

Mäktigare än svärdet

Viljan att skriva, att berätta, ledde henne in på spåret att bli journalist. I höstas började hon på Kaggeholm, en av de folkhögskolor som utbildar framtidens journalister.

– Folk brukar säga att det är bra när jag berättar det. "Det behövs fler som oss i media", säger de.

"Oss" syftar i det här fallet på icke-vita. Det behövs fler perspektiv inom journalistiken, tycker Nasrin och hoppas själv bidra med ett av de perspektiven:

– Jag blev ledsen första dagen i skolan, när jag såg att alla var vita. Journalister är redan en likriktad grupp och jag tänkte då att det kommer bara fortsätta så. Jag är absolut inte emot att man ska kunna skriva om grupper man inte tillhör. Men man ska vara medveten om att man saknar ett perspektiv. Även om det har blivit lite bättre den senaste tiden.

Inte utan min slöja

Idag jobbar Nasrin extra på SVT, med det som bolaget kallar publikdialog. Hon tar emot tittarnas åsikter och synpunkter.

– Det är mycket hat mot muslimer... jag har bara jobbat där i en månad, men är redan trött.

En dag vill hon bli reporter, helst på UR i samma hus. Men hon tror att det kan finnas hinder, just på grund av att hon är muslim, och inte heller skäms för det.

– Jag tror det blir svårt för mig att bli sedd som helt neutral på grund av min slöja. Men jag kommer inte att ta av mig den för det. Den är en del av den person jag är.

"Låt mig berätta" handlar om Nasrin själv och rätten att berätta sin egen historia Foto: Claudio Britos

Tensta konsthalls textpris för unga

Första pris: Amar Jasarevic, Sätra. Pjäs: Skriet från förorten.

Andra pris: Nasrin Mohamoud, Skärholmen. Dikt: Låt mig berätta.

Tredje pris: Rebecca Stråhle-Wolke, Örebro. Dikt: Världen idag.

Alla bidrag, inklusive vinnarna, finns att läsa på http://www.tenstakonsthall.se/ under fliken "bag".