Vattendelare. Tumme upp eller tumme ner till elscootrarna? Foto: StockholmDirekt

Hur blev elscootern så älskad – och hatad?

Sparkcyklar på el har på kort tid förändrat stadsbilden och hur vi transporteras oss. Vissa känner avsky mot slarvet och stöket, andra hyllar det som framtidens transportmedel. Hur blev det så? Och hur kommer det att sluta?

  • Publicerad 20:01, 28 apr 2019

Det var få som anande vad som var i antågande när företaget Voi i september 2018 började ställa ut sina hyrbara elscootrar i Stockholm. På kort tid förändrades trafiksituationen när tiotusentals användare testade det nya transportmedlet – som snart blev en vattendelare.

LÄS ÄVEN: Stadens nya hårda krav på elscootrarna

På ena sidan står de som älskar att susar fram på ett smart sätt. På andra sidan står belackarna, som tycker att sparkcyklarna är trafikfarliga och töntiga vuxenleksaker som bara är i vägen.

Staden har inte hängt med

Christina Cheng, grundare och trendanalytiker på Sprillo, tycker fenomenet med elscootrar är mycket intressant. Enligt henne är det inte konstigt att det har uppstått en konflikt.

– På kort tid har det skett stora förändringar på små stadsytor, där vi redan har svårt att samsas. Det blir inte bättre av att man har slängt in en aktör utan något riktigt namn. Säger man verkligen ”scooter” på svenska? säger Christina Cheng.

Otydliga regler

Enligt henne är felparkerade scootrar och otydliga regler två bärande orsaker till att de fördelar som finns med elscootrar har kommit i skymundan av folkilskan.

– Staden har helt enkelt inte hängt med i utvecklingen vilket har skapat konflikter. Samtidigt är det mänskligt att bli sur när några jäklar tar sig fram jättesmidigt utan att det behöva anstränga sig det minsta. Det är inte okej att bete sig så i ett lutherskt samhälle, särskilt inte när de är tysta och smyger sig upp bakom en, skrattar Christina Cheng.

Kristina Nilsson är pr-chef på Voi. Hon tycker att Voi och andra elscooteraktörer har mycket de kan förbättra i Stockholm, men att allt går åt rätt håll. Dialogen med Stockholm stad har förbättrats, det finns numera ett regelverk som elscooterföretagen ska hålla sig till och en nystartad branschorganisation.

– Stockholm var vår första stad och visst har det funnits en förbättringspotential sedan i höstas. Att folk stör sig och att det blir negativ publicitet får man räkna med. Så är det med nya saker, säger Kristina Nilsson.

Många barnsjukdomar

Inte sällan hör man att Stockholm är en trendkänslig stad. Men i det här fallet tycks det alltså snarare vara så att Stockholm är känslig för nya trender.

– Mycket handlar om att vi fick elscootrarnas alla barnsjukdomar på en och samma gång. Staden var inte förberedd. Men den här negativa laddningen och ilskan orkar man inte gå runt och bära på, så när berättelserna istället börjar handla om samhällsnyttan – och att elscootrarna sätts in i en klimatkontext – får vi en mer positiv bild av dem, säger Christina Cheng.

Enligt henne kommer elscootrar finnas kvar och vi stockholmare kommer vänja oss vid dem. Något som även Kristina på Voi är övertygad om.

– Vi är i alla fall här för att stanna och göra Stockholm till en bättre stad. Om tio år tror jag det kommer finnas betydligt mer elscootrar. Stockholm måste bli bättre för oss människor, inte bilar, säger Kristina Nilsson.

Många företag som slåss om marknaden

Voi har i dag 1 000 el-scootrar i Stockholm.
Företaget startade i Stockholm hösten 2018 finns i maj i totalt 18 städer i Europa, i och med att man lanseras i Tyskland.

Andra elscooterföretag i Stockholm är bland annat Lime (november 2018) Tier (mars 2019) Glyde (mars 2019) som alla slåss om att plocka marknadsandelar.

ENKÄT: Vad tycker du om elscootrarna?

Lykke Mathisen, 15, studerande, Södermalm:

– Jag tycker de är bra för man slipper ta sig ner i tunnelbanan. Men de kan vara störande när de ligger kvar och är i vägen för andra.

Likki Luukinen, 60+, butiksägare, Kungsholmen:

– De är väl okej för vissa kategorier människor som vill färdas snabbt. Jag stör mig inte på dem, inte på nuvarande nivå.

Lillemor Hultman, 66, pensionär, Midsommarkransen:

– Jag har inte störts av dem och det är bättre med el än med avgaser. Om de kan ersätta bensindrivna mopeder och bilar så är det bara positivt. Jag skulle kunna tänka mig att testa en, även om jag hellre går än åker. Varför inte?

Patricia Urbina Quezada, 51, vårdpersonal, Tumba:

– Jag tycker inte att det är bra att de slängs överallt. Det borde vara ordning. De kör också jättefort.

Helena Karlsson, 54, ekonomichef, Årsta:

– Jag är kluven. Det ser skräpigt ut när de står parkerade lite varsomhelst. Kanske ska man ställa dem samlat på vissa platser? Samtidigt verkar det vara ett lätt sätt att ta sig fram på i stan.

Catherina Koninska, 49, jurist, Östermalm:

– Det är ett bra kommunikationsmedel, även om jag inte testat själv. Det gör att folk har lätt att ta sig till varandra. Det är lätt och smidigt för både yngre och äldre.

Johan Blidberg, 37, nätverks-tekniker, Enskedefältet:

– Generellt är jag positiv till ännu ett färdmedel. Men det är som med mycket annat viktigt att individen tar sitt ansvar och inte skräpar ner med dem. Tyvärr ser jag en del ligga slängda på väg till jobbet vid Globen.

Lars-Åke Ottoson, 76, pensionär, Vasastan:

– Det är ju ett smart färdmedel men de står ju lite huller om buller överallt. Man borde kunna ordna en bra parkeringslösning. Själv har jag inte testat, jag går hellre.