Ny skola. Leander Österberg, 13, ska byta skola till höstterminen eftersom han inte längre får gå integrerad i "vanlig" klass i Matteus. Här spelar han Fifa, ett fotbollsspel som han gillar. Foto: Sacharias Källdén

Kampen för Leanders "vanliga" skolgång

Leander får inte gå kvar integrerad i ordinarie klass i Matteusskolan. Till hösten byter han skola, till en på Kungsholmen, för att inte tvingas vara i särskolan på heltid.

  • Publicerad 11:16, 22 jul 2020

Det känns så motigt att rektorn inte ser den potential våra barn har.

Vasastadsbon Leander Österberg är tretton år och ska börja sjuan i högstadiet i höst. Han har Downs syndrom och har sedan det här läsåret gått till hälften i "vanlig" klass och till hälften i särskolan i Matteusskolan.

Leander har gått i Matteus sedan han började i förskoleklass, och där påpekade personalen snart att han borde vara integrerad i ordinarie klass. Och det var han sedan, tillsammans med en resurs som hjälpte honom.

– Det gick väldigt bra. Från och med årskurs fyra fungerade det sämre, säger Leanders mamma Anna-Lena Christensson Österberg.

I fjärde klass började Leander ha en del lektioner i särskolan och i sexan utökades tiden där till 50 procent.

I oktober förra året fick Anna-Lena beskedet att hennes son inte längre skulle få vara integrerad i den vanliga grundskolan, utan gå heltid i grundsärskolan från och med sjunde klass.

Jobb i "vanliga" världen

Anna-Lena är kritisk till den utbildning hennes son får i särskolan, och säger att hon upplever att skolan inte ställer krav på Leander.

– Det gynnar inte honom alls. Jag tycker det känns så motigt att rektorn inte ser den potential våra barn har. Skolan vill att min son ska in i en daglig verksamhet efter skoltiden, jag vill att han ska lära sig för resten av sitt liv och kunna ha ett jobb i den "vanliga" världen, säger Anna-Lena.

– Rektorn hänvisar till att lärarnas arbetsbelastning blir för hög, att det blir omöjligt för dem att arbeta med två läroplaner i så många olika ämnen. De säger att Leander utvecklas bättre i särskolan, säger hon.

Ser fram emot att börja skolan. "I augusti börjar jag på Kungsholmen" säger Leander. Foto: Sacharias Källdén

Matteusskolans rektor Karolina Arvekvist, svarar i ett mejl på VasastanDirekts frågor och skriver bland annat såhär om den sociala biten:

"Skolans fokus är att eleverna ska uppnå kunskapskraven då det är vårt uppdrag men att eleverna lär sig det sociala samspelet är givetvis också viktigt. Detta har vi bra förutsättningar för att göra inom ramen för grundsärskolans verksamhet".

Det är upp till varje rektor hur man ställer sig till integrering av elever med Downs syndrom i skolan. Anna-Lena Christensson Österberg har varit i kontakt med utbildningsförvaltningen samt anmält ärendet till Skolinspektionen.

Byter skola

Skolinspektionen skriver i sitt beslut att Stockholms stad inte bryter mot skollagens bestämmelse om integrerade elever.

Rektorn skriver bland annat i sitt mejl att det är en fråga om kompetens hos lärarna snarare än om arbetsbelastning. Att de i grundsärskolan har lärare som är utbildade för att undervisa elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hon skriver vidare att skolan regelbundet gör bedömningar hur väl eleven utvecklas mot att nå kunskapsmålen.

"Det är det som är grunden för beslut om en elev som är mottagen i grundsärskolan ska gå integrerade i grundskolan eller läsa i en grundsärskoleklass".

Foto: Sacharias Källdén

Nu har Anna-Lena beslutat att Leander ska byta skola när han börjar högstadiet, även om det innebär att han tvingas lämna sina klasskamrater i Matteus. I augusti börjar han i Kungsholmens grundskola, på andra sidan S:t Eriksbron.

– Där är de öppna för dialog med föräldrarna för att kunna erbjuda en anpassad utbildning och diskutera i vilken omfattning barnet ska vara i särskola respektive "vanlig" klass. Jag ifrågasätter att det är upp till varje rektor att bestämma våra barns framtid, säger Anna-Lena.

Beror på eleven

Kungsholmens grundskola har valt att inte medverka i artikeln men bekräftar att Leander ska börja där.

"Vi gör en första plan som följs upp med jämna mellanrum så att det blir bra för eleven. Vi tar vara på att elever har sociala färdigheter och kan utveckla dessa vidare i ett sammanhang som stimulerar. Utifrån detta så har vi formulerat en första plan som är dels inkludering i grundskoleklass, dels i mindre sammanhang och en-till-en beroende på vilka färdigheter och förmågor som ska utvecklas", skriver Roxanna Rosius, biträdande rektor, i ett mejl.

Lee Orberson, utbildningsdirektör i Stockholms stad, menar att det inte är konstigt att det skiljer sig åt hur olika skolor resonerar.

"Rektor har ansvar att göra bedömning om vilka insatser som ska göras om en elev inte utvecklas tillräckligt mot att nå kunskapsmålen. Att bedömningen kan skilja mellan skolor är naturligt. Bedömningen görs alltid utifrån elevens utveckling mot kunskapsmålen men insatserna kan skilja mellan vilken skola det är", skriver han i ett mejl.

Integrering i grundskolan

Integrerade elever finns inom såväl grundskolan och sameskolan som inom grundsärskolan. Det betyder att det finns elever mottagna i grundsärskolan som får sin undervisning i en grundskoleklass eller sameskoleklass och grundskoleelever som får sin undervisning i en grundsärskoleklass.

Källa: Skolverket

Funkisförbund: Sveriges särskola är unik i världen

Barn med intellektuella funktionshinder som inte får gå kvar integrerade i den ordinarie grundskolan är ett känt problem. Det menar Judith Timoney från organisationen FUB.

På Riksförbundet FUB, en intresseorganisation som arbetar för att människor med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva bra liv, känner man igen problemet med konflikter mellan föräldrar och skolor när det handlar om integrering i ordinarie grundskola.

– Det är ett problem att det är upp till den enskilda rektorn på varje skola att fatta beslut om möjlighet till integrering och om vilket stöd barnet kan få. Det betyder att det kan se väldigt olika ut från skola till skola vad det gäller hur väl ett beslut är underbyggt, trots att beslutet kan ha så stor påverkan på elevens möjlighet att få en så bra skolgång som möjligt. Det skapar överlag en frustration hos föräldrar, säger Judith Timoney, ombudsman på FUB.

Hon menar att särskolan på många ställen behöver förändras – från ett omsorgstänk till ett starkare utbildningsstänk, redan från första klass.

Länder gör olika

– Forskning visar tydligt att ingen elev mår bra av att inte få några krav eller förväntningar ställda på sig. Det handlar ju också om hur väl man förbereds för vuxenlivet. Idag är det så att alldeles för många elever från gymnasiesärskolan kommer direkt in i någon daglig verksamhet, utan att ha fått chansen att testa ett arbete. Daglig verksamhet är ett bra alternativ för många, men man måste se till varje individs potential, säger Judith Timoney.

Enligt henne skiljer det sig mycket mellan hur olika länder ser på skolgången för barn med intellektuell funktionsnedsättning.

– Att fortfarande ha två parallella skolformer kvar gör att Sverige sticker ut internationellt. Inom FUB vill vi se ett aktivt arbete i riktning mot en skola för alla. Och en inkluderande utbildning förutsätter att man samverkar mer mellan skolformerna, säger Judith Timoney och fortsätter:

– Skollagen säger ju att alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar.

Högre krav på integrerade elever

En ny enkätstudie visar att lärare i grundskolan som undervisar elever med en utvecklingsstörning generellt ställer högre krav på elevernas lärande än lärare i särskolan. Däremot är klasserna oftast mindre i särskolan och lärarna där lägger i högre grad mer krut på att stötta eleverna i deras sociala delaktighet. Kortfattat: Det finns för- och nackdelar med båda skolformer.

Källa: Skolverket

Vanligt problem. Judith Timoney från organisationen FUB känner igen problemet med konflikter mellan föräldrar och skolor när det handlar om integrering i "vanlig" grundskola. Foto: Linnea Bengtsson