TRIVS. Jonathan, Kristoffer, Birre och Sami lever tillsammans i en trea i Söderort. Foto: Sacharias Källdén

Kollektivet öppnade sitt hem för Sami

För att ensamkommande ungdomar ska slippa tvingas flytta från Stockholm i väntan på asylbesked startade Stadsmissionen projektet Fadderhem. I ett kollektivboende i Söderort har Sami från Afghanistan nu hittat både ett hem – och en svensk gemenskap.

  • Publicerad 08:30, 9 sep 2018

Rimbo, Farsta asylboende, Vega i Skogås, tillfällig placering på Katarina Bangata, en månad i en lägenhet vid Islandstorget och så slutligen här: på en soffa i ett kollektiv i Söderort. Under de tre år som gått sedan Sami kom från Afghanistan till Sverige har han flyttat så många gånger att han nästan har svårt att minnas alla platser. Men sedan april i år har han ett eget rum, med en dörr att stänga om sig, och kommer bli kvar till åtminstone december.

– Vi hoppas det, säger Birre, som tillsammans med kollektivmedlemmarna Kristoffer och Jonathan beslöt sig för att nappa när Stadsmissionen efterlyste fadderhem åt ensamkommande ungdomar – för att de skulle slippa slitas upp från de rötter de skapat i Stockholm i väntan på asylbesked.

De ger allt – när samhället inte räcker till

Att låta ännu en person flytta in i deras trea var ett ganska enkelt beslut, menar de. Men så är de gamla gymnasievännerna ganska vana att leva nära inpå varandra sedan tidigare.

–  Vi har bott tillsammans i andrahand i många år så att vi nu ens hade ett vardagsrum kändes nästan onödigt. Vem behöver ett vardagsrum? Egentligen? Det kändes självklart att bidra på det sätt vi kan, säger Birre.

– Jag tycker att det är en naturlig och solidarisk gest, istället för att skänka pengar kan man öppna upp sitt hem. Integrationen måste ske från alla håll. Även om man var lite orolig innan för hur det skulle fungera så har det inte varit komplicerat alls, när du väl kom hit har det ju bara rullat på, säger Kristoffer och nickar åt Sami som instämmer.

–  För mig är det bästa språket. Att jag får träna svenska hemma med svenska vänner. Det hjälper mig, platsen där man bor påverkar mycket, säger han.

Självgående

Att komma till ett kollektiv med jämnåriga istället för en klassisk familj skiljer sig förmodligen något åt, tror de. Här är allihop sällan hemma samtidigt. Sami själv spelar fotboll fyra dagar i veckan i Enskede och läser dessutom språkintroduktion på gymnasiet. Han sköter sig själv. Att låna ut ett rum till en asylsökande behöver inte vara ett så stort åtagande som många kanske föreställer sig, menar Jonathan.

Men även om alla lever aktiva och separata liv med olika dygnsrytm, har Samis inflytt gjort ett visst avtryck på samvaron i kollektivet.

– Vi tittade en hel del på fotbolls-VM tillsammans, det tror jag inte vi hade gjort om inte Sami varit här, säger Kristoffer.

Akut behov av fadderhem åt ensamkommande

För Sami är drömmen att bli så bra på svenska att han kan utbilda sig till tandsköterska. Han vill tjäna egna pengar och klara sig själv. Men först måste han få besked om uppehållstillstånd – när det blir har han ingen aning om.

– Jag försöker fortsätta framåt med språket och hoppas, säger han.

Tycker att fler borde hjälpa till

Jonathan säger att han tycker att fler borde fundera över om de verkligen behöver all den plats de har hemma. Bostadsbristen i Stockholm är ingen ursäkt, menar han.

– Vi har en situation där vi alla kan och behöver öppna våra hem för att hjälpa våra medmänniskor, ett allvarligt läge som vi knappast sett sedan andra världskriget. Det krävs inte mycket. Det finns väldigt många och väldigt stora villor i den här stan som kanske borde ta sig en funderare.

Västerortsborna som öppnat sina hem för ensamkommande

SJÄLVGÅENDE. Birre, Jonathan, Kristoffer och Sami tror att ett kollektivboende innebär en annan typ av gemenskap än en klassisk kärnfamilj. Foto: Sacharias Källdén

Efterlyser fler fadderhem

Många som sökt asyl i Sverige blir av med sitt boende då många asylboenden stängt på grund av att färre flyktingar kommer hit. Istället erbjuds de plats på något av Migrationsverkens andra boenden i andra kommuner, i väntan på asylbeslut. För att ensamkommande ungdomar ska slippa flytta och ryckas upp från skolan i området där de bott, har Stadsmissionen startat projektet med fadderhem och menar att behovet är stort.

Att vara fadderhem innebär att upplåta plats i sitt hem under en kortare period, ofta mindre än ett år. Det finns inga formella krav på hemmen eller familjekonstellationerna i dem.

Fadderhem erbjuds ensamkommande ungdomar som sökt asyl som fyller eller har fyllt 18 år under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Ungdomarna bor i Stockholm och går i gymnasiet.

Som fadderhem får man stöd och vägledning från Stadsmissionen. Man får även bidrag för att täcka vissa omkostnader, och ungdomarna själva får 60 kronor om dagen från Migrationsverket. Stadsmissionen poängterar dock att åtagandet är ideellt och bygger på viljan att hjälpa en medmänniska.

Mer information och intresseanmälan görs på stadsmissionen.se.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.